Piratkopior räddar skolan
Bild: MARCOS BRINDICCI/scanpix
Piratkopiering kan handla om en film- och musikindustri som med hjälp av en armé av jurister kämpar mot fildelningssajter i små obskyra länder som Sverige.
Men det kan också handla om möjligheten att få tillgång till läromedel, och därmed en chans till ett drägligt liv i framtiden.
Många barn i Sydamerika lär sig att piratkopiera innan de lär sig att läsa. I de statliga skolorna finns små kiosker där kopior av skolböcker kan köpas för några kronor. Varken lärare eller elever tycker att det är särskilt märkligt. Och trots att utbildningsdepartementen säger sig värna om upphovsrätten görs inget för att stänga kopieringskioskerna. Det skulle nämligen innebära att många barn slutade skolan.
– Alla vet att det är olagligt att kopiera. Men jag undervisar i skolor i marginaliserade områden. Om mina elever skulle behöva köpa böckerna skulle 80 procent sluta att gå i skolan, säger franskläraren Alicia Dayan från Argentina.
Alicia får 500 kronor om året av staten för att köpa studiematerial till samtliga årskurser som hon undervisar i. Men böckerna är ofta importerade och kan kosta flera hundra kronor styck. Alicia använder sin egen lön för att köpa det material som hon behöver. Böckerna lämnar hon sedan till kopieringskiosker för att de ska kunna piratkopiera och sälja till eleverna.
På utbildningsdepartementet menar man att kopierandet handlar om lärarnas dåliga vanor.
– Vi skickar jättemycket böcker. Om Alicia hade bett om franska böcker kanske hon hade fått det, säger Margarita Eggers, direktör för utbildningsdepartementets läsplan.
Under de senaste åren har den argentinska staten skickat ut mängder av skolböcker och dessutom en hel del argentinsk klassisk skönlitteratur som Borges och Cortázar. Margarita Eggers menar att det mesta av piratkopieringen skulle kunna undvikas om lärarna höll sig till det material som finns i skolbiblioteken.
– De lärare som undervisar i byar där det inte finns någon bokhandel har kanske inget annat val än att kopiera vissa böcker. För vi når ju inte ut med allt, även om vi skickar mycket, men i städerna kan man undvika det, säger Margarita Eggers.
Enligt henne förekommer piratkopiering även i privatskolor.
– Om en familj har råd att äta pizza har de råd att köpa skolböcker till barnen. Problemet är att vi inte värderar boken, säger hon.
Men hon vill ändå inte förbjuda kopieringskioskerna.
– Då förbjuder man ju lärarna att arbeta på det sätt som de vill.
Det här tycker Alicia är struntprat. Hon kopierar för att det inte finns några franskböcker. Dessutom menar hon att även de lärare som undervisar i ämnen där det finns böcker brukar köpa till undervisningsmaterial.
– Det går inte att läsa Borges i ett område där de flesta eleverna bor i kåkstäder eller ockuperade hus, säger hon.
– Vi köper annat och kopierar.
I Bolivia och Paraguay skulle det vara omöjligt för de flesta barn att studera utan piratkopiorna.
– Jag använde mer än en minimilön på skolböcker till min son förra året. För de flesta människor skulle det vara helt omöjligt, säger Natalia Daporta, journalist i utbildningsfrågor på den Paraguayanska dagstidningen ABC.
– Det största problemet i Paraguay är inte priset på skolböckerna, utan att barnen arbetar i stället för att gå i skolan, säger Inés Darrota, generaldirektör för grundskolverket.
– Men vi försöker få fler fattiga att börja skolan och när det gäller dem kan man ju rättfärdiga att de kopierar, i de fall som inte staten ger böcker gratis.
I Bolivia erbjuder staten knappt några skolböcker alls. Enligt den nya konstitutionen som röstades igenom tidigare i år ska utbildningen vara helt gratis. Men i praktiken måste eleverna betala allt ifrån blyertspennor till undervisningsmaterial. Läraren Maria Carpino Moreno menar att piratkopior är en regel, som ingen betraktar som ett problem.
– En bra lärare är den som kopierar böcker. För det gör det möjligt för eleverna att studera. Här är allt som inte är dyrt bra, säger hon.
Jorge Baldiviezio, exekutiv sekreterare för lärarnas fackförbund och lärare i den fattiga delen av La Paz, El Alto, håller med.
– Vi har kopierat i många år och det är aldrig någon som har diskuterat att det skulle vara fel.
– Det man borde göra är att sänka priset på böcker.
Mest kopieras det på landsbyggden. Enligt Jorge studerar majoriteten av barnen på landsbygden med hjälp av piratkopior. Kontroll saknas och i praktiken finns inget straff.
– En debatt om författarnas rättigheter skulle vara absurd här. Hur ska man kunna tvinga dem som inte kan betala att köpa böcker? frågar han.
Enligt Jorge har staten inte delat ut några skolböcker på flera år. Juan José Quiros, generaldirektör på skolverket i Bolivia, menar att det finns vissa skolböcker för låg- och mellanstadiet. Men från högstadiet måste allt köpas. Juan säger att staten är emot kopierandet och man planerar att dela ut gratis skolböcker till alla nästa år. Men än så länge fortsätter en stor del av skolbarnen i Sydamerika att erbjudas en utbildning som bygger på piratkopior.