Planen: USA drar tillbaka styrkorna från Afghanistan – på årsdagen för 9/11

För ett drygt år sedan slöts ett avtal i Doha mellan USA och talibanrörelsen om förhandlingsvägen till fred i landet. USA:s villkor var då att Afghanistan inte skulle bli fristad för terrorister, vilket talibanerna accepterade. USA började minska sina styrkor med sikte på att lämna landet den 1 maj i år och lyfte sanktioner mot vissa talibanledare.

Sedan dess har de fortsatta förhandlingarna i Doha gått trögt. USA har lanserat en lösning där talibanerna får del av makten och rätt att utse ministrar. Talibanerna tror inte på demokratiska val och har talat om religiösa råd ungefär som i Iran. President Ashraf Ghani kan tänka sig att dela makten, men vill att presidenten ska utses i allmänna val och kräver då ett nyval mot talibanernas kandidat.

För att få fart på förhandlingarna ska en FN-ledd konferens hållas i Turkiet i slutet av april. Men talibanerna har svävat på målet om de kommer att närvara. De har tidigare krävt att all utländsk trupp ska lämna landet innan de går med på något fredsavtal.

Den internationella opinionen trycker på för en fredlig lösning. USA, Ryssland, Kina och det för talibanerna så viktiga Pakistan har alla verkat för en politisk lösning på den konflikt som härjat Afghanistan i drygt 40 år sedan Sovjet invaderade efter jul 1979.

– Det är ett skakigt läge just nu och avtalet från i fjol är väldigt vagt, säger Andreas Stefansson som är generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén. Talibanerna viker inte en tum i förhandlingar och spränger bomber när de inte får som de vill.

Men det behöver inte betyda att Afghanistan hamnar i inbördeskrig eller att talibanerna inför ett shariastyre liknande det som rådde 1996 – 2001, säger Andreas Stefansson:

– Afghanistan är ett annat land i dag än på 1990-talet. Det har trots allt skett en avsevärd uppbyggnad av civilsamhället. I dag går åtta miljoner barn i skolan, även flickorna. Utbildning, media och internet har stärk civilsamhället. Att införa sharia i dag vore nog svårt.

Han påpekar också att talibanerna har olika åsikter i många frågor:

– De mer moderata talibanerna vill vara en slags 2.0-version av sig själva. De är modernare, men en stor vattendelare är fortfarande kvinnornas roll. De kan få studera, men bara med kvinnliga lärare, klädkoden ska vara ungefär som i Iran och segregation mellan könen är viktig.

Avgörande blir om förhandlingar kommer i gång under våren eller om talibanerna vill vänta ut truppernas uttåg för att sedan förhandla från en styrkeposition med hot om vapenmakt.

– Det behöver inte bli inbördeskrig, säger Andreas Stefansson. Men om vi inte får en trovärdig politisk dialog blir det instabilt. Ungefär som i dag, fast värre.

Svenska Afghanistankommittén verkar med 6 000 afghanska anställda i halva landet. Med stöd från Sida driver de skolor med 100 000 elever, varav två tredjedelar är flickor, bedriver sjukvård med 1,5 miljoner patientbesök i fjol och arbetar med landsbygdsutveckling. Försvarsmakten har i dag 16 personer på plats i landet som mentorer åt landets säkerhetsstyrkor.