Presidentvalet i USA kan avgöras – med en juridisk strid: »Ytterst sällsynt«

– USA är ett samhälle som är juridifierat. Där vi skulle lösa problem med administrativa beslut löser de det med domstolsbeslut i USA, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Trumps återvalskampanj har dagarna efter valet lämnat in ett flertal stämningar till regionala amerikanska domstolar, bland annat i delstaterna Pennsylvania, Michigan, Wisconsin och Georgia, där Republikanerna hävdar att valet inte gått rätt till eller att deras valobservatörer förvägrats insyn i rösträkningsprocessen.

I Michigan och Pennsylvania kräver kampanjen att rösträkningen stoppas tills observatörerna får mer insyn, och i Wisconsin vill man ha en omräkning av rösterna. I Georgia anklagas valarbetare för att ha blandat ihop giltiga valsedlar  inlämnade innan deadline med ogiltiga, skriver Washington Post.

Även under valdagen lämnade Trumpkampanjen in stämningsansökningar. I Nevada menade republikanska advokater på tisdagen att man inte tillräckligt noga fått undersöka hur kuvert med valsedlar öppnas, hur signaturer kontrolleras och hur rösträkningsmaskinerna fungerar. En stämningsansökan som dock avslogs av domare.

– Om den här sista-minuten-stämningen hade lyckats hade det inneburit omfattande förändringar i hur Nevada kontrollerar poströster och om väljarens underskrift matchar den som tidigare registrerats. Domstolar är generellt ovilliga till att låta klagande komma så sent och be om stora förändringar i en process som är så pass långt gången, säger Richard Pildes, juridikprofessor vid New Yorks universitet, till CNN.

[caption id="attachment_647973" align="alignnone" width="991"] Foto: Ronda Churchill/AFP/TT[/caption]

Redan innan valdagen fanns farhågor om att valet skulle komma att avgöras genom rättsliga strider. Trump har vid upprepade tillfällen kommit med anklagelser om att poströster är att likställa med valfusk, och har antytt att det hela kommer att sluta med ett avgörande i USA:s Högsta domstol.

Både Demokraterna och Republikanerna har anlitat tusentals jurister som ska föra deras talan. I flera delstater har det innan valdagen avgjorts processer om hur länge poströster får räknas och när rösterna ska vara poststämplade. En fråga som aktualiserats i och med att coronapandemin tvingat många väljare att ändra röstförfarande.

Enligt källor till amerikanska medier förbereder Trumps kampanj i skrivande stund ytterligare ansökningar om att stoppa räkningen av poströster i delstater där resultatet är på håret och där Biden kan ta ledningen. Så kallade ”swing states” eller ”battleground states”. 

Joe Biden och hans anhängare kräver att varenda röst ska räknas.

Every vote must be counted. No one is going to take our democracy away from us, not now, not ever.

— Joe Biden (@JoeBiden) November 4, 2020

Ben Ginsberg, advokat med en lång bakgrund inom det republikanska partiet, säger till CNN att de stämningsansökningar som har lämnats in tyder på att Republikanerna lider brist på optimism om att vinna, och att man snarast försöker sinka en stundande Biden-seger.

– Att erkänna sig besegrad är inte en rimlig reaktion så snart efter valet, så de slänger en massa stämningar mot väggen och hoppas att något fastnar, säger Ben Ginsberg till tv-kanalen.

[caption id="attachment_647818" align="alignnone" width="991"] Donald Trump håller tal på valnatten om att han "vunnit" valet. Foto: Mandel Ngan/AFP/TT[/caption]

Att det blossar upp juridiska strider vid val i USA är inget ovanligt, menar statsvetare och historiker. I delstats- och kongressval har det skett vid ett antal tillfällen, likaså i presidentval, om än något färre gånger.

1876 blossade en tvist upp i presidentvalet mellan republikanen Rutherford Hayes och demokraten Samuel Tilden. Tilden hade fått flest antal faktiska röster, men Hayes hade en rösts övertag i elektorskollegiet. Efter anklagelser om valfusk i Florida, Louisiana och South Carolina fick en kommission avgöra saken, och det slutade med vinst för republikanen Hayes – plus en eftergift.

– Sydstaterna går med på att låta Republikanerna få presidentposten mot att rekonstruktionsperioden slutar. Och med det drar också federalstaten tillbaka trupper från sydstaterna som ända sedan inbördeskrigets slut har haft truppnärvaro där, säger Martin Öhman, fil dr i historia vid Göteborgs universitet.

I presidentvalet mellan Richard Nixon och John F Kennedy år 1960 förekom det anklagelser om valfusk, men Nixonkampanjen valde då att inte inleda någon rättsprocess.

STOP THE COUNT!

— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) November 5, 2020

President Donald Trump gick på valnatten ut i ett hårt kritiserat tal och konstaterade att valet var vunnet, att det pågår ett ”bedrägeri” från Demokraternas sida, och han sade sig vara redo att gå till Högsta domstolen för att stoppa rösträkningen.

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att det inte är ovanligt med rättsliga tvister om valförfaranden, men att tvisterna sällan går till Högsta domstolen. Ibland förekommer det irregulariteter och då löser man det på lokal eller delstatlig nivå. Att båda sidor nu har stora juridiska team på plats i många delstater förvånar inte.

– 2016 hade man också jurister på plats. Det är framförallt när det är jämna val, eller förväntade jämna resultat. Då man kanske tror att det begåtts några fel eller att man kan säga att det begåtts fel. Och att man kan vinna på det, säger han.

Att den här sortens rättsliga tvister avgör ett presidentval är dock ytterst sällsynt, tillägger han. Men något som hemsöker amerikanska politiker är presidentvalet år 2000 mellan Al Gore och George W Bush.

I Palm Beach County i Florida gjorde utformningen av valsedeln att demokratiska väljare av misstag röstade på Pat Buchanan, som kandiderade för Reform Party, istället för Al Gore. På andra håll i delstaten underkändes tusentals röster för att den hålslagningsmaskin man använt inte stansat igenom valsedeln ordentligt eller orsakat dubbelröster.

Den som kammade hem delstaten skulle stå segrande som president, och segermarginalen för Bush var så liten att Demokraterna begärde omröstning i delstaten.

Under tiden som omräkningen pågick kämpade båda sidors advokater för att antingen hindra eller hålla liv i rösträkningen. Hur skulle ”feltrycken” i Palm Beach County räknas, och skulle omräkningen ske maskinellt eller för hand? Frågorna utlöste protester, varav det mest kända är det så kallade Brooks Brothers-upproret, där hundratals välklädda republikaner stormade en kontorsbyggnad i Miami och krävde att omräkningen skulle upphöra.

Efter flera veckors osäkerhet fick saken till sist avgöras av Högsta domstolen. Med röstsiffrorna fem för och fyra emot slog domstolen fast att omräkningen skulle avbrytas.

Bush vann delstaten med 537 röster, och Al Gore tvingades erkänna sig besegrad. Siffran hade kanske sett annorlunda ut om omräkningen i Florida hade fullföljts.

I dag har USA:s Högsta domstol en konservativ slagsida med sex konservativa domare och tre liberala. Om Donald Trump tänker driva frågan om valresultatet ända dit återstår att se. Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, ser utspelet om HD som en del av Trump förhandlingstaktik. Under tiden som affärsman var Trump inblandad i över 4 000 stämningar.

– Det är vardagsmat för honom att stämma folk. Han brukar använda det som en förhandlingsmetod för att få som han vill. Det kanske inte är så konstigt att han gör det nu när han står inför en eventuell valförlust, säger Erik Åsard.

Men även om Trump verkligen vill driva frågan om rösträkningen ända till Högsta domstolen är det lättare sagt än gjort, påpekar han. Klagan måste passera flera instanser, från delstatsdomstol, till högsta instans i delstaten , till en federal appellationsdomstol, för att till sist hamna i Högsta domstolen.

– Så det är en massa juridiska hinder innan man ankommer dit, säger Erik Åsard.