Putin = trygghet och stabilitet

Text: Stig Fredrikson

Bild: SERGEI CHIRIKOV/AFP/TT

En historisk jordskredsseger för Vladimir Putin är de ryska statskontrollerade mediernas beskrivning av det ryska presidentvalet. Och visst är de officiella resultaten imponerande. Putin fick mer än 76 procent av rösterna, betydligt mer än när han kom tillbaka som president 2012. Valdeltagandet låg på 67,5 procent.

Hur friserade siffrorna är får vi aldrig veta. Att det förekom omfattande valfusk är dokumenterat, men kanske var ändå fusket mindre än för sex år sedan. Det avgörande var i stället det som OSSE:s utländska valobservatörer pekade på, nämligen att valet från första början var riggat till Putins fördel. Det var ett val utan riktiga medtävlare, och då är det inget riktigt val, summerade OSSE.

Kremls mardröm att alltför många väljare skulle stanna hemma därför att valutgången var given, besannades inte. Inte heller blev oppositionspolitikern Alexej Navalnyjs uppmaningar till bojkott av valet särskilt framgångsrika.

Den viktigaste förklaringen till att Putins segermarginal blev så stor är att hans väljare i honom ser en garant för fortsatt stabilitet i landet och i det egna privatlivet. Putin har genom en effektiv propaganda gjort sig oumbärlig. Han står upp för Ryssland mot en fientlig och hotfull omvärld, och han lovar medborgarna ett bättre liv. Förändring, alltså att någon annan än Putin skulle leda Ryssland, är något otänkbart eftersom det skulle äventyra det lugn i samhället som Putin får äran för.

Men även med uppblåsta segersiffror är Putins mandat för de kommande sex åren mycket starkt. Om möjligt är hans makt i fortsättningen ännu större. Men som vanligt med Putin avslöjar han mycket lite konkret om vad han ska använda den makten till.

Efter Putins återkomst till presidentposten 2012 tilltog förtrycket i Ryssland mot oppositionen. Statens försök att kontrollera medborgarna intensifierades. Kanske blir det likadant den här gången.

När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken finns inget som tyder på att Putin är beredd att backa; inte när det gäller Krim, kriget i östra Ukraina eller den senaste konflikten med väst kring förgiftningen av ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter. Folk nära Putin har till och med sagt att kritiken från väst mot Ryssland mobiliserade väljarna runt sin president.

I sina första uttalanden efter segern lovade Putin att prioritera den ekonomiska utvecklingen i Ryssland och höja medborgarnas levnadsstandard. Han nämnde särskilt satsningar på sjuk- och hälsovård, utbildning och infrastruktur.

Men samtidigt var Putin förtegen om hur detta ska åstadkommas. Den ryska ekonomin har stagnerat de senaste åren, och vanligt folks köpkraft har sjunkit. Det som skulle behövas är ordentliga reformer för att frigöra Ryssland från det ensidiga beroendet av inkomster från exporterade råvarutillgångar. Men Putin är ingen vän av reformer. Han tänker inte äventyra villkoren för den korrumperade elit som hans egen makt vilar på. Och hans tolkning av valresultatet är att folket inte heller vill ha några förändringar.