Riskabelt villkor

Kidnapparna hällde bensin i ansiktet på Nathanael Haile. De slog honom under fotsulorna. Till slut fick de hans mamma att skicka en lösensumma, innan han kunde fortsätta ut ur Libyen. Mot Sverige.

Den eritreanske flyktingen i måndagens P1 Morgon är bara en av många som på senare tid vittnat om den livsfarliga vägen till Europa. Med vårens drunkningsolyckor på Medelhavet har den politiska debatten kretsat alltmer kring bristen på säkra vägar för flyktingar.

Bakgrunden är numera välkänd. Det är inte möjligt att söka asyl i ett EU-land om man inte först tar sig in. I vägen står bland annat det som kallas för skyddsparadoxen: ju troligare det är att en person har rätt till asyl, desto mindre sannolikhet är det att hon kan ta sig in i EU för att ansöka om det. För inte så många år sedan var det inte särskilt svårt för exempelvis syrier att få visum till Sverige. Men enligt EU:s gemensamma regler beviljas inte visum om man kan anta att personen kan komma att vilja stanna. Så när kriget bröt ut, blev det i princip omöjligt för syrier att få visum till Sverige och därmed att kunna söka asyl.

På både vänster- och allianssidan förespråkas nu fler lagliga vägar in. Flera svenska partier trycker på för att EU-länderna ska skapa ett system för att utfärda humanitära visum på plats. På det mindre visionära planet stödjer regeringen EU-kommissionens förslag om att unionen ska ta emot fler kvotflyktingar.

Samtidigt domineras inrikesdebatten av ett helt annat, mer konkret migrationspolitiskt förslag. Sedan jul har kristdemokraterna, folkpartiet och – för ett par veckor sedan – moderaterna lagt fram förslag om att skyddsbehövande ska få tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta. Om det överlever de interna upproren i folkpartiet och moderaterna ser det ut att bli allianspolitik.

Det motsägelsefulla är att det förslaget i praktiken riskerar att stänga en av få lagliga, säkra vägar in som faktiskt redan finns – och den som används av flest. Nämligen den för flyktingars anhöriga.

Medan det är omöjligt att ansöka om asyl från ett annat land, kan man få uppehållstillstånd på plats om man är make, maka eller barn till någon som redan fått asyl i Sverige. När den anhöriga beviljats uppehållstillstånd kan han eller hon hämta ut ett tillståndskort och med hjälp av det kan man resa lagligt in till Europa. Det är visserligen inte heller helt enkelt. Man måste exenpelvis kunna ta sig till en svensk ambassad, ofta i ett annat land.

Men under 2014 beviljades exempelvis 5 209 syrier uppehållstillstånd från utlandet på det sättet, enligt Migrationsverkets statistik. Totalt beviljades 13 100 flyktinganhöriga uppehållstillstånd från utlandet. Det kan jämföras med de 1 900 kvotflyktingar som Sverige tog emot totalt från hela världen under samma år.

Men deras uppehållstillstånd bygger på att anknytningspersonen i Sverige har permanent uppehållstillstånd. Det kan konstateras av praxis på området.

Som regel beviljas man permanent uppehållstillstånd i Sverige om man beviljas asyl. Senaste gången man gjorde ett generellt undantag var 2012, när Migrationsverket utfärdade treåriga uppehållstillstånd till syrier eftersom situationen i landet var oklar. Då prövades också möjligheterna till familjeåterförening vid tillfälliga uppehållstillstånd. Man hänvisade då till att lagen kräver att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd »för bosättning« i Sverige. Detta tolkas enligt praxis som att anknytningspersonen i princip måste ha ett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket rättade sitt beslut efter det.

För dem som klassas som flyktingar enligt FN:s konvention ser läget lite annorlunda ut, eftersom de omfattas av EU:s familje-återföreningsdirektiv. Men även det föreskriver att anknytningspersonen måste ha »välgrundade utsikter« till permanent uppehållstillstånd. Vad det skulle innebära i ett läge där konventionsflyktingar får tillfälliga uppehållstillstånd är inte utrett.

Syftet med anknytningsinvandringen är inte att öppna en laglig väg för flyktingar, utan den bygger på en rättighet att återförenas med sin närmaste familj. Men i allmänhet är det situationen i landet som är avgörande för om man har rätt till asyl eller inte. Det betyder att de anhöriga i de flesta fall kan antas ha samma skäl för asyl som den som anknytningspersonen. Särskilt gäller det den största gruppen i kategorin, syrier. Där räcker det att man kommer ifrån Syrien för att man ska ha rätt till asyl.

När de tre borgerliga partierna presenterat sina förslag om tillfälliga uppehållstillstånd har de varit noga med att kalla det integrationspolitik och inte migrationspolitik. Genom att permanent uppehållstillstånd villkoras med att man har jobb ökar incitamenten att ta sig ut på arbetsmarknaden, lyder argumentationen.

Kristdemokraterna, liksom borgerliga debattörer, har dock talat om det som ett sätt att få flyktingar att välja ett annat land inom EU än just Sverige. Tanken är att Sverige då skulle bli mindre attraktivt i jämförelse med andra EU-länder än vad det är i dag.

Det finns exempel på att villkoren i flyktingmottagandet påverkar hur många asylsökande som vänder sig till ett visst land. Exempelvis har antalet syrier som söker sig till Sverige minskat sedan Tyskland förkortat sina handläggningstider för gruppen. Men den minskning man med säkerhet kan slå fast skulle alltså åstadkommas genom att en grupp med skyddsskäl över huvud taget inte kan ta sig in i Europa.

Sambandet är dock inte hugget i sten. I kristdemokraternas förslag ingår att lagen ändras så att skyddsbehövande med tillfälliga uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening. Den ändringen finns däremot inte med i moderaternas och folkpartiets förslag.

Fakta | Förslag om tillfälliga uppehållstillstånd

Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet har alla föreslagit att skyddsbehövande som regel ska få tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta. Folkpartiet och moderaterna vill även skärpa försörjningskraven vid anhöriginvandring. Folkpartiet vill dock att konventionsflyktingar och barnfamiljer ska undantas från ändringarna. Kristdemokraterna vill att även skyddsbehövande med tillfälliga uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening.

Fakta | Så bedöms asyl

Sverige beviljar asyl till människor utifrån tre olika typer av grunder:

1. Konventionsflyktingar har rätt till skydd från förföljelse enligt FN:s flyktingkonvention. Antalet 2014 var 11 341.

2. Alternativt skyddsbehövande har rätt till skydd från exempelvis väpnad konflikt eller dödsstraff enligt EU:s regler. Här ingår de flesta krigsflyktingar. Antalet 2014 var 20 023.

3. Övriga skyddsbehövande får skydd med stöd i svensk nationell lagstiftning eftersom de exempelvis inte bedöms kunna återvända hem på grund av motsättningar i hemlandet. Antalet 2014 var 1 685.

Antalet som beviljades uppehållstillstånd som flyktinganhöriga 2014 var 13 100.