Ryska soldater lämnar Kazakstan i tacksamhetsskuld

På torsdagsmorgonen meddelade Rysslands försvarsdepartement att den regionala säkerhetsalliansen CSTO:s styrkor hade slutfört sitt uppdrag i Kazakstan, och nu lastades på det ryska flygvapnets plan för att ”återvända hem”. Styrkorna skickades till Kazakstan för en knapp vecka sedan, efter en vädjan från presidenten Kasym-Zjomart Tokajev, med uppgift att säkra regimbyggnader och militära installationer. Protester har rasat i landet sedan nyår, utlösta av höga bränslepriser, men missnöjet riktade sig snabbt mot presidenten. 

2 500 soldater skickades i fredsbevarande syfte. Frågan är om alla nu kommer att lämna Kazakstan, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. 

– Det återstår att se. Man har sagt att det skulle ta tio dagar att få ut alla. De kom dit snabbt, men om de sen lämnar landet eller finns kvar öppet eller ”undercover” är svårt att svara på.

Tidigare har CSTO-medlemmar varit skeptiska till att ta emot hjälp från säkerhetsalliansen just för att man varit oroliga för att inte bli av med de ryska soldaterna.

– De kan vara lätta att få dit, men svåra att få bort.

Säkerhetsalliansen CSTO har funnits på papper sedan 1992, men har aldrig använts på det här sättet, säger Jakob Hedenskog. Alliansen har övat och tränat, men inte använts i skarpt läge – trots att flera länder bett om det tidigare. 

– För flera år sedan ändrades stadgarna. Från att enbart gälla explicit yttre hot mot någon av medlemmarna har man nu lagt till att styrkorna kan användas vid inre oroligheter som kan hota den nationella suveräniteten.

Kazakstans president Tokajev har beskrivit demonstranterna som ”internationella terrorister” och Rysslands president Vladimir Putin har sagt att man inte kommer tillåta ”färgrevolutioner” på hemmaplan. Jakob Hedenskog tror att CSTO nu oftare kan komma att användas som verktyg av auktoritära regimer för att slå ner folkliga uppror.

– Vid nästa påstådda färgrevolution, där Ryssland anser att det finns ett hot mot en regim som står för stabilitet och goda relationer med Ryssland kommer man inte tveka att använda den igen.

Säkerhetsalliansen, som domineras av Ryssland, stärks av vad som framstår som en snabbt avslutad insats. Och från den kazakisk regimens sida står man nu i tacksamhetsskuld till Ryssland. Kazakstan har tidigare försökt balansera sitt beroende av Ryssland med relationerna till Kina och Väst. Nu kan den kazakiska regimen tvingas göra eftergifter för den stora grannen i norr.

– Relationerna med Väst kommer nog att bli kärvare. Man kommer behöva anpassa sin utrikespolitik efter den ryska retoriken.

Även på det folkliga planet kan det bli tal om åtgärder som blidkar den ryska publiken.

– Kazakstan har fört en politik att man ska införa det latinska alfabetet istället för det kyrilliska, och öka utbildningen på kazakiska. Där finns en stor rysk majoritet som känt sig hotad av detta. Man kan tänka sig att Kazakstan kan komma att skruva ner på den politiken, säger Jakob Hedenskog.

* * *

Läs även: Makten framför allt - detta är Putins verkliga mål med Ukraina

Läs även: Putins imperieplaner gäckar omvärlden

* * *

Bli insatt i de stora skeendena i världen: Köp din prenumeration på Fokus här.