Rysslands lilla stora vapen

De kändes igen direkt, de medelålders kvinnorna med små serietillverkade ryska flaggor i händerna. Just de här var statsanställda som hade kallats ut på gatorna för att demonstrera, och som hade fått flaggor och plakat placerade i händerna. En kvinna delade ut blåvitröda band med texten: »Kirill, vi är med dig!«

Kirill är en tvåårig rysk pojke som adopterades till USA i fjol tillsammans med sin bror Maksim. Maksim dog plötsligt under oklara omständigheter. Nu kräver den ryska statsledningen att Kirill ska räddas, det vill säga återbördas till sitt hemland. Under de senaste åren har barn stått i fokus för en mängd konflikter mellan Ryssland och andra länder. Konstellationen är alltid densamma – Moskva anklagar ett annat land för att behandla ryska barn illa. Det mest bestickande exemplet är adoptionsstoppet mot USA, som ryska duman godkände i början av året.

I känslofyllda tongångar meddelade man att det nu var dags att ta hand om de egna barnen. Ett sätt att samla inrikespolitiska poäng, men också ett tämligen misslyckat försök att straffa USA, där 60 000 ryska barn har fått ett nytt hem sedan Sovjetunionens fall.

Inte bara USA har blivit måltavla för den nya politiken, utan också Finland, ett land med lång erfarenhet av rysk inblandning. Den ryska barnombudsmannen Pavel Astachov har i flera år kritiserat Finland för att systematiskt förfinska ryska barn.

Det hela började för tre år sedan då Astachov gjorde en expressutryckning till Åbo, efter att en rysk pojke som hade blivit misshandlad hemma hade omhändertagits av socialen. Astachov läxade upp myndigheterna på ett sätt som påminde finländarna om tsarens generalguvernörer på 1800-talet. Begrepp som tystnadsplikt är okända i Ryssland, alltså tolkade ryska medier socialens vägran att uttala sig om fallet som en bekräftelse på att de hade förbrutit sig mot familjen.

Kampanjen mot Finland har pågått sedan dess. Varje gång en konflikt uppstår mellan finländska socialmyndigheter och ryska invånare i Finland slås det hela upp med svarta rubriker i rysk press. Vissa finländska Rysslandsexperter anser att det handlar om systematiska försök att skrämma och kontrollera sin granne. Doktor Arto Luukkanen vid Helsingfors universitet är en av dem:

– Ryssland försöker blanda sig i vad våra socialmyndigheter gör. Det är ett klart brott mot den finländska suveräniteten. De finländska politikerna har varit totalt handfallna och inte förmått sända Kreml en tydlig och klar signal att i Finland är det finländska lagar som gäller.

Utvecklingen går hand i hand med den nykonservativa trenden i Ryssland, där moderskapsbidraget nästan tredubblades för några år sedan och Putin talat varmt om familjevärderingar. Plakat i Moskvas tunnelbana uppmuntrar kvinnor att föda fler barn, under sloganen »Landet behöver era rekord!«.

Frågan är oerhört besvärlig ur finländsk synvinkel. Helsingfors vill inte reta upp Kreml. Samtidigt måste landet reagera när höga tjänstemän som Astachov försöker lägga sig i finska myndigheternas verksamhet. Problemet är att Finland inte vill låta Ryssland lyfta upp den här frågan på utrikespolitisk nivå – det vore att erkänna att Moskva har rätt att blanda sig i finländska angelägenheter.

Laddningen förstärks av att den ryska minoriteten i Finland – i dag omfattande ungefär 50 000 personer – växer. Public service-bolaget Yle har nyligen startat nyheter på ryska för att de ryska invånarna i Finland ska få en alternativ informationskälla.

I Ryssland har dock Kreml inte enbart vunnit på sin nya barnpolitik. Det cyniska utnyttjandet av barn har också gjort många rasande. Efter att adoptionsstoppet infördes i januari demonstrerade tiotusentals människor i Moskva mot lagen i den största oppositionsdemonstrationen på över ett halvår.

Det kan tilläggas att plakaten var handgjorda.

Läs mer: Längtan efter ett barn har hamnat mitt i den internationella storpolitiken.