Så ska Frankrike få bukt med islamismen

Härom veckan skedde en mycket uppmärksammad utvisning av imamen Mahjoub Mahjoubi – en 52-årig tunisisk man, ej fransk medborgare, som varit bosatt i Frankrike i snart 40 år. I en filmsnutt som fått stor spridning på sociala medier hörs Mahjoubi kalla den franska ”trikolora flaggan” för en ”satanistisk flagga”. Uttalandet har uppfattats som hatiskt mot Frankrike, även om Mahjoubi själv kallat det för ett språkligt missförstånd.  

I utvisningsbeslutet anklagas Mahjoubi för att vid upprepade predikningar ha förmedlat ”en bokstavstrogen, bakåtsträvande, intolerant och våldsam uppfattning om islam”. Något som enligt de franska myndigheterna riskerar att uppmuntra till diskriminering av kvinnor, hat mot judar och till jihadistisk radikalisering. Detta vid en tidpunkt då det råder en förhöjd terrorhotsnivå i Frankrike. 

Bara några dagar efter Mahjoubis rekordsnabba utvisning meddelade inrikesminister Gérald Darmanin att man ska införa en särskild status för imamer, vilket innebär att de behöver genomföra vissa utbildningar för att få verka som religiösa ledare.  

Att beslutet kom så kort efter Mahjoubis utvisning var antagligen en slump. Redan för tre år sedan gav Emmanuel Macron det franska Rådet för muslimska gudstjänster i uppdrag att certifiera imamutbildningar och att etablera regler som, om de inte följs, kan leda till att imamer avskedas. Men direktiven har inte gett den effekt man hoppades på, vilket var anledningen till att inrikesministern tog upp ämnet på nytt i förra veckan. 

De nya villkoren för imamer kommer att presenteras i sin helhet om ett halvår och är därmed den andra reformen på kort tid i frågan. Sedan årsskiftet har man förbjudit nya imamer från utlandet att börja verka i franska församlingar, en grupp som hittills utgjort omkring en tiondel av landets muslimska religiösa ledare. 

Syftet är att ”bekämpa idén om att islam är en religion av utlänningar, för utlänningar, finansierad av utlänningar”, har Gérald Darmanin förklarat och betonat att islam är ”en fransk religion som alla andra”.  

Med anledning av de många terrorattacker som ägt rum i Frankrike under 2000-talet är islamistisk radikalisering ett återkommande tema i den franska debatten. De synkroniserade terrordåden i olika delar av Paris i november 2015 är de som skördat flest liv, 130 personer dödades. Det var därefter som den franska staten tog fram en nationell plan med en mängd olika åtgärder och specialstyrkor. Förutom flera lagändringar, som möjligheten för polisen att enklare genomföra husrannsakan, är huvudsyftet att upptäcka och identifiera terrorister innan de skrider till handling. 

Via plattformen ”Stoppa jihadismen” tar den franska staten emot mellan 500 och 600 rapporter om misstänkt radikaliserade personer i månaden. Det är dock långt ifrån alla som betraktas som relevanta. Speciellt i samband med terrorattentat ökar antalet inkomna samtal avsevärt och med det redogörelser som ibland är både fantasifulla och kränkande. Men det finns också en mängd rapporter, främst från oroliga familjemedlemmar, som man går vidare med.  

”I de fallen undersöker vi allt som vi kan hitta på internet, närvaro vid radikaliserade gudstjänstlokaler, förändringar i beteende, klädsel och så vidare. I det tar vi hänsyn till den berömda ”taqqiyya” (att dölja sin tro och religiösa identitet för att lura fienden reds. anm.) och skiljer på personer som har en något strängare tro och de som verkligen är radikaliserade”, säger en polis som arbetat med detta i femton års tid till den franska tidningen L’Express.  

De personer som bedöms vara farligast övervakas av den franska underrättelsetjänsten. Det var till exempel fallet med den unge man som i höstas mördade en lärare på en skola i Arras i norra Frankrike. Trots att 20-åringen var under både telefonavlyssning och fysisk övervakning hade man inte tillräckligt med misstankar för att kunna gripa honom före attacken. Detta utlöste en debatt om hur väl den här typen av övervakning fungerar, men också om relationen mellan invandring och terrorbrott, då mannen hade ryskt ursprung.  

Högerextrema partier vill gärna påpeka att det är invandringen som ligger bakom den ökade mängden terrorbrott i Frankrike. Forskning som presenterades under förra året visade dock att 81 procent av de personer som sitter häktade eller dömda för islamistiska terrorbrott i Frankrike är franska medborgare. Det stora flertalet terrorbrott i Frankrike är alltså inte kopplade till de senaste årens invandring utan till en aktiv rekrytering bland Frankrikes muslimska befolkning – som ofta har rötter i Tunisien, Marocko och Algeriet. 

Även om det så sent som i december inträffade ytterligare ett terrorattentat i landet, denna gång i närheten av Eiffeltornet där en ung tysk turist blev mördad, är det var sjätte vecka en attack som också har förhindrats. Enligt inrikesminister Darmanin har landet under de senaste fem åren förhindrat 43 islamistiska terrorattacker och gripit 1500 personer med kopplingar till förberedelser för terrorism. Detta sägs vara tack vare underrättelsetjänstens ökade bevakning, med 6500 nya personer som sätts under övervakning årligen.  

En av dem som underrättelsetjänsten fick upp ögonen för tack vare inkomna anmälningar är just den nu utvisade imamen Mahjoub Mahjoubi. Han överklagade utvisningen men i måndags kom beskedet från Förvaltningsdomstolen att han inte får återvända till Frankrike. Trots det faktum att Mahjoubi har minderåriga barn i Frankrike ansåg man att kravet på att skydda rikets säkerhet var större än hans rätt till familjeliv.

***

Läs även: Ung, snygg och populär – men ingen enande kraft

Läs även: Därför blir fransmännen så våldsamma när de protesterar