Så blev Vasaloppet en exportvara – arrangeras i fem länder: »I vårt DNA«

Kulturimport är ett rätt negativt laddat och omskrivet ord, men kulturexporten pratas det mindre om. Sverige håller på en hel del med det också, inte bara i form av smorgasbord och Stockholmssyndromet utan också inom skidåkningen.

I Mora, Minnesota körs det årligen ett Vasalopp, anordnat av lokala Mora Sports Club. Vinnaren får en krans av kranskullan och dalahästarna står vid målgången. Ungefär i samma veva skickas det dessutom i väg skidåkare i Japan, Kina och Kanada, alla under vasaloppsflagg. Fullängdaren är döpt efter den svenska förlagan medan det lite kortare 25-kilometersloppet kallas för »Blueberry Vasa«.

Vasaloppet är en lika svensk produkt som lutfisken, midsommar eller Christer Björkman. Till varianten i Kina lockas världens bästa långloppsåkare varje år. Den är lite kortare, bara fem mil, men har ändå nått ett erkännande som en del av långloppsvärldscupen. Bland vinnarna finns åkare som Oskar Svärd, Stanislav Rezak och Jørgen Aukland. Alla tre har även vunnit originalloppet mellan Mora och Sälen.

Den svenska folksjälen på export till hela världen – att dricka bärsoppa, frysa och kriga sig nio mil genom skogen för att hinna i mål på en tillräckligt bra tid för att man ska kunna skryta för arbetskollegorna.

– Vasaloppet innehåller mycket: skidåkning, tävling, blåbärssoppa, snö, vinter, valla, spänning, minnen, tradition och slit. Svensk kultur för alla sinnen. Begreppet Vasaloppet är nu större än själva tävlingen, en del av svenskens dna, säger Karin Larsson, kulturgeograf.

Hon tror att fler företag och organisationer skulle kunna kapitalisera på samma kärnvärden i sin reklam och sina kontakter med andra länder.

I Minnesota tar man traditionerna på så stort allvar att det nästan blir kitsch.

– Jag såg i helgen att man delar ut pris till de som har åkt, alla får en dalahäst. Där är kulturen stark. Man vill fira den svenska traditionen.

Men kitsch eller inte, enligt Karin Larsson har exporten ett egenvärde.

– Vi är ett litet land som är beroende av andra länder. Det svenska varumärket måste sättas på världskartan för andra möjliga aktiviteter och affärer också. Vi är ett ganska sunt folk, det kan man visa för andra, ett aktivt folk och friluftsfolk. Kanske är det det som lockar, säger hon.

Själva Vasaloppet behöver inte göra särskilt mycket alls för att bredda sig. Varje år beräknas över 66 000 turister komma till Dalarna under skidveckan och enligt egna uppgifter genererar skidveckan över 400 miljoner i inkomster för kommunerna som berörs. På sommaren dyker över 30 000 personer upp till sommarvasan, ett lopp som inte får i närheten av samma uppmärksamhet av medierna som vinterförlagan.

– Vi är en skidåkarnation. Det märks nu när det är sportlov. Skidbutiker och andrahandsmarknaden säljer skidor som smör i solsken, säger Karin Larsson.

Kanske har hon rätt. Något är det som har fått 1,6 miljoner deltagare att gå i mål i Mora.  Hur det blev så är inte helt begripligt.

***

FAKTA: Vasalopp i världen

Asahikawa, Hokkaido, Japan.

Vasaloppet de la Sergerie, Quebec, Kanada.

»Kinavasan«, Changchun, Kina.

Sälen–Mora, Sverige.

Mora, Minnesota, USA.