Sämsta möjliga utfall

Hugo Chávez sista politiska önskan var att folk skulle rösta på hans kandidat Nicolás Maduro. Förra söndagen uppfyllde 51 procent av det venezolanska folket hans önskan men 49 procent ville se ett maktskifte. Valmyndigheten har deklarerat Maduro som ny president men oppositionens kandidat Henrique Capriles vägrar erkänna sig besegrad innan samtliga röster har räknats om.

– Den viktigaste uppgiften för alla politiker just nu är att söka försoning. Det venezolanska folket måste återförenas och ersätta glåporden från var sin sida staketet med verklig dialog, säger Vladimir Villegas tidigare nära medarbetare till Chávez som dock bröt med chavismen för ett par år sedan.

Villegas var ambassadör när Nicolás Maduro var utrikesminister och de båda tillhörde samma radikala studentgrupper som sedan inkorporerades i Chávez rörelse. De delade flera gånger cell hos säkerhetspolisen och känner varandra väl.

– Maduro var under kampanjen tvungen att följa Chávez manus, han har ännu inget eget mandat och levererade det förväntade. Nu måste han skapa en egen legitimitet både internt inom chavismen och inför resten av landet.

I det perspektivet var valutgången den sämsta tänkbara då hans trovärdighet ifrågasätts både av de egna, på grund av de svaga röstsiffrorna, och av oppositionen, på grund av tvivlen om resultatets giltighet. Eventuella planer på att reformera Chávez ideologiserade politik blir nu mycket svåra att genomföra på grund av hans svaga ställning.

– Maduro vet att dialog är nödvändigt och att det kräver att han utmanar de mest dogmatiska sektorerna i sitt eget läger, säger Vladimir Villegas.

I sitt segertal öppnade Maduro för samtal med oppositionen och erkände att revolutionen hade många brister som måste åtgärdas. Utmaningen blir att korrigera sin läromästares misstag utan att vanära hans minne.

– Mycket måste förändras och jag ber om hela folkets hjälp för att korrigera, förnya och förstärka revolutionen, sa Maduro.

Men vilken väg ska han ta för att undvika en ekonomisk kollaps och en splittring av sin egen rörelse? Det var Hugo Chávez personligen som höll samman alliansen bestående av nationalistiska militärer, marxistiska teoretiker, opportunister och beväpnad milis. Det var också Chávez som hade begränsade resurser att investera i sociala projekt. Nu måste notan betalas och en destruktiv spiral bestående av skenande inflation, budgetunderskott och statsskuld stoppas.

På andra sidan måste Henrique Capriles lyckas balansera olika intressen inom ramen för sin breda koalition. Efter försöket till statskupp mot Chávez 2002 stämplades oppositionen som fascistisk och det tog tio år att återvinna den demokratiska trovärdigheten. Det var först när samtliga partier samlats i en valallians med en gemensam presidentkandidat som missnöjda chavister var beredda att rösta på oppositionen.

Att Capriles nu snubblade på mållinjen var i det perspektivet det sämsta tänkbara resultatet. Det öppnar dörren för de krafter som ända sedan kuppen 2002 trängts tillbaka men som nu trummande med fingrarna på bordet säger: »Chavismen har byggt en demokratisk kuliss för att dölja en diktatur som endast går att störta med våld.«

Båda sidor måste välja mellan ideologisk renhet och en mer resultatinriktad och pragmatisk politik. Men den möjlighet till nystart som Chávez frånfälle öppnade kan snabbt försvinna och polariseringen cementeras.

– Om den politiska lamslagningen drar ut på tiden är jag rädd för att frustrationen tar överhanden och motsättningarna urartar i våld, säger Vladimir Villegas.

Fakta | Hårfin seger

Nicolás Maduro. 50-årig Chávezlojalist och tidigare busschaufför med bakgrund i den fackliga rörelsen. Var utrikesminister i sex år, utnämndes till vicepresident i oktober 2012. Efterträdde Hugo Chávez då han dog den 5 mars. Har kallat sig för den avlidne Chávez »son« och »apostel«. Fick 50,8 procent av väljarstödet i söndagens presidentval och ska sväras in som landets nästa president 19 april.

Henrique Capriles. 40-årigt politiskt underbarn som blev Venezuelas yngste parlamentsledamot vid 26 års ålder. Sittande guvernör i landets näst folkrikaste delstat Miranda, och var en av grundarna till partiet Justice First. Utmanade Chávez i valet 2012, men fick bara 44 procent av rösterna. Fick 49,0 procent av väljarstödet i söndags. Hävdar valfusk och kräver omräkning.