Samtalet till mamman bar frukt – halv vinst för Biden

President Biden hade svårt att dölja hur nöjd han var när han i lördags mötte pres­sen i Vita husets State Dining Room. 

»Äntligen, infrastrukturvecka. Jag är så glad att säga det: infrastrukturvecka«, sa han och skrattade upprymt. 

Det var en tydlig passning till den förre presidenten och vad som kommit att bli ett återkommande skämt i Washington. Donald Trump aviserade just en så kallad ­»infrastrukturvecka« flera gånger. Men den tidigare administrationens initiativ ledde aldrig till några miljardpaket, oftast för att andra dramatiska nyheter kring Trump stal uppmärksamheten i Washington. 

Under hösten har dock USA:s eftersatta infrastruktur hamnat högt upp på agendan. I stället för enstaka veckor har kongressens arbete i flera månader överskuggats av förhandlingar om enorma summor pengar. 

Processen har präglats av bittra och uppslitande utspel – främst inom Demokraterna. Först under förra fredagen hade de hårda knutarna börjat lösas upp.

Förslagen som nu har fått grönt ljus ingår i ett av två enorma politiska reformpaket för totalt cirka 2 800 miljarder dollar. 

Båda har bantats sedan Biden först meddelade sina stora ambitioner i våras. 

Drygt 1 000 miljarder dollar ska under åtta år investeras i bland annat motorvägar, broar, tågtrafik och flygplatser liksom bredband och laddningsstationer för elbilar. 

Det finansieras delvis genom att omfördela outnyttjade medel som var avsedda för pandemiåtgärder. 

Det andra paketet – som ännu inte har tagit sig igenom kongressens båda kammare – omfattar välfärdsreformer med barnomsorg för små barn, utbildningsåtgärder kring klimatförändringarna, samt vårdreformer. 

Det är betydligt dyrare, med en prislapp på omkring 1  750 miljarder dollar. 

Även om omröstningen i fredags innebar en lättnad för Biden har vägen dit präglats av flera hinder. 

Infrastruktursatsningarna klubbades först i senaten i augusti och fick då stöd av 19 republikaner. 

I representanthuset blev det däremot stopp efter protester från vänsterfalangen inom Demokraterna. För att släppa igenom satsningarna krävde de garantier för att även det andra paketet skulle få stöd i hela partiet, vilket de inte fick. 

De demokratiska senatorerna Joe Manchin och Kyrsten Sinema, båda på högerflanken, menade att de förslagen var för dyra och omfattande. 

Med senatens jämna maktfördelning mellan demokrater och republikaner, 50–50, skulle satsningarna därmed inte godkännas. 

Under de senaste månaderna har partiledningen och presidenten bearbetat såväl partimedlemmar på vänster- som högerkanten för att hitta en lösning.

Joe Manchin bjöds på frukost hemma hos Biden i Delaware och även Kyrsten Sinema har mött presidenten på tu man hand. Biden åkte även på en sällsynt utflykt till Capitol Hill för att samtala med vänsterfalangen. 

Representanthusets talman Nancy Pelosi trodde sig i förra veckan ha nått så långt att omröstningarna skulle kunna genomföras.

Men dramatiken och motsättningarna fortsatte när en grupp moderata demokrater ville att kongressens oberoende budgetkontor skulle kopplas in. Farhågorna gällde att kostnaderna för klimat- och välfärdssatsningarna skulle kosta mer än vad Vita huset hade beräknat. 

Detta gjorde att dramatiken tog fart ännu en gång. Planerna på att klara av en omröstning redan under torsdagen blev uppskjutna. 

Biden ställde in avresan till sitt privata hem i Delaware för att i stället ringa runt och diskutera kompromisser. Det blev en sen fredagskväll i residenset i Vita huset, där han och flera rådgivare betade av samtal efter samtal.

Presidenten ska även – av oklar anledning – ha ringt kongressledamoten Pramila Jayapals mamma i Indien. 

»Kan bekräfta. Det var en trevlig konversation«, skrev Vita husets stabschef Ron Klain på Twitter efteråt.

Så småningom kom besked om att diskussionerna hade gett resultat. Infrastruktursatsningarna skulle klubbas igenom – samtidigt sköts beslutet om de sociala reformerna upp. Men bara efter att vänsterfalangen hade fått garantier om att välfärdspaketet skulle röstas igenom i representanthuset senare. 

Sex av de mest progressiva demokraterna röstade nej, och efter draghjälp från 13 republikaner slutade omröstningen med siffrorna 228–206. 

Resultatet av omröstningen har kallats en stor framgång för Joe Biden. 

Omfattningen av satsningarna som presidenten har velat genomföra har jämförts med investeringar i samband med depressionen på 1930-talet – liksom reformer under president Lyndon B Johnson på 1960-talet. 

Biden själv förklarade i Vita huset att landet hade tagit ett stort kliv framåt när som han säger, spadarna kan sättas i marken om tre till fyra månader. 

»Vi gjorde något som har varit på tiden länge  … en generations-investering som kommer att skapa miljoner jobb, modernisera infrastruktur, våra vägar, våra broar, vårt bredband  … en hel del saker«, förklarade han. 

För presidenten var det också en önskad vändning efter en tung period politiskt. De hårda motsättningarna mellan vänster och höger i det egna partiet har visat sig allt mer påfrestande. 

Samtidigt blev guvernörsvalet i Virginia den 2 november en kalldusch när den politiskt oerfarne affärsmannen Glenn Youngkin blev den förste republikanske kandidaten att vinna där sedan 2009. Motståndaren, den demokratiske kandidaten Terry McAuliffe, förlorade trots draghjälp under kampanjen från presidenten, liksom vicepresident Kamala Harris och tidigare presidenterna Barack Obama och Bill Clinton. Biden vann i delstaten med marginal över Donald Trump i presidentvalet 2020.

Mätningar har under en period visat att presidentens popularitet har fortsatt att rasa. Det har gått så snabbt att Biden har blivit en av de minst populära presidenterna någonsin vid den här tidpunkten under den första perioden i Vita huset. 

Flera faktorer uppges ligga bakom Bidens dalande popularitet, som det kaotiska tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan. Men även oron kring stigande inflation, en fortsatt dramatisk situation vid USA:s gräns mot Mexiko och oroväckande mordstatistik i landet.

Biden har satsat allt på att få igenom sina miljardsatsningar och bedömare tror att ett godkännande för båda paketen är en förutsättning för att opinionssiffrorna ska kunna vända. 

Det väcks också allt fler frågor kring Demokraternas chanser inför nästa års kritiska mellanårsval, då partiet som har makten över Vita huset oftast är den givna förloraren. 

Från demokratiskt håll hörs att delsegern i kongressen är ett tecken på att Biden kan vända trenden. Bland republikanska röster är tveksamheten större.

»Inflationen, nationell säkerhet, gränsfrågan och så mycket mer. Det är svårt att hitta en fråga där Demokraterna har fördel just nu«, säger Doug Heye, republikansk politisk konsult till radiokanalen NPR. 

När USA snart samlas för att fira en av årets viktigaste traditioner, Thanksgiving, är målet att även den andra delen av Bidens löfte ska ha gått till omröstning. 

Kostnadsberäkningarna i kongressen har beräknats ta upp till två veckor. 

Mycket kan ännu hända och främst utgången i senaten är oviss. 

Joe Biden har medgett att han denna gång inte kan räkna med några republikanska röster. Men presidenten menade att valmotgångarna i Virginia var ett tydligt budskap till demokrater från väljarna. 

»De vill att vi ska leverera. I går visade vi att vi kan göra det«, sa Biden i lördags. 

Han påstår sig vara säker på att hans ansträngningar kommer att sluta med ett tillräckligt antal röster. Presidenten, som ofta har framhävt sin förmåga att nå kompromisser under alla år i senaten, fick frågan om vad som gjorde honom så säker. 

»Jag«, var det korta svaret.