Sjukskriven vårdreform

»This is a big f-ing deal.« Det här är en stor j-la grej, viskade vicepresidenten Joe Biden i Barack Obamas öra i mars 2010. Inte högt, men tillräckligt högt för att alla tv-stationers mikrofoner skulle fånga det. Efter månader av debatter, slutna möten, spenderat politiskt kapital och mutliknande- överenskommelser hade »Obamacare« manglats genom kongressen. Nu skulle miljontals amerikaner äntligen få sjukförsäkring.

Men det visade sig att ett hinder återstod. Ett stort hinder. På måndagen inleder USA:s högsta domstol sin viktigaste förhandling på flera decennier. De nio ledamöterna ska avgöra om »Obamacare« strider mot USA:s grundlag.

Inte sedan 1966 har Högsta domstolen vikt längre tid åt muntliga förhandlingar, och ett halvdussin andra fall har bokats om till i höst för att ge mer betänketid åt domarna under våren. I sommar kommer utslaget: Är »Obamacare« lagligt?

Vad Högsta domstolen kommer fram till är inte bara viktigt för alla amerikaner. För Barack Obama kan ett negativt utslag innebära att hans enskilt största framgång kastas i papperskorgen.

Det kan verka konstigt att en ny lag skulle vara olaglig. Men till skillnad från i Sverige, där domstolarnas lagprövningsrätt inte är lika självklar,  har Högsta domstolen i USA rätt att ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten, kongressen eller delstaterna. Det mest kända exemplet är »Roe mot Wade« från 1973. Då beslutade Högsta domstolen att delstaternas lagar mot abort stred mot principen om att medborgarna har rätt till ett privatliv.

Även det här fallet handlar om hur individuell frihet ska definieras. För den enskilt viktigaste detaljen i Obamas sjukvårdsprogram är ett tvång för alla amerikaner att köpa en sjukförsäkring.

Det tvånget fungerar på samma sätt som en trafikförsäkring: om du har en bil – i Sverige eller USA – måste du skaffa en försäkring. Det är en oomtvistad princip. Att skaffa en bil är trots allt ett eget val.

Men när Barack Obama tvingar amerikanerna att skaffa sjukförsäkring är han inne på oprövad mark. Att vara vid liv är ju inget val. Och »Obamacare« tvingar alla vuxna amerikaner att köpa en produkt – för att de lever.

Men det här är ett onödigt dramatiskt sätt att se det, menar Obama och hans supportrar. Det här är inget annat än en skatt. Och skatter – det får kongressen besluta om.

Om Högsta domstolen skulle hålla med inträder ett antiklimax. Då hänvisar ledamöterna troligen till en lag som säger att skatter inte får omprövas förrän de trätt i kraft. Så vi ses igen 2016 – då kickar nämligen tvånget in.

Det scenariot är en önskedröm för Vita huset. Men de kan inte hoppas för mycket; av domstolens ledamöter räknas fyra som liberaler och fyra som konservativa. Utslagsrösten tillhör domaren Anthony Kennedy, en 73-årig man som utsågs av Ronald Reagan men pendlat mellan liberala och konservativa utslag.

Båda sidor får chans att föra fram sina argument – och inte bara i domstolen. Demokrater och republikaner planerar stora demonstrationer på gräsmattan utanför kongressen, bara något kvarter från domstolen. Kanske hoppas de att även en ledamot i världens mäktigaste domstol likt en fotbollsdomare kan påverkas av en stor folksamling.

På ett sätt hade Joe Biden i alla fall rätt. Det här är en stor grej.