Staden Berlin köper tillbaka lägenheter – tvärtom i Sverige
Bild: TT
Efter återföreningen blev Berlin åter Tysklands huvudstad och många trodde på ett snabbt uppsving för staden. Men det dröjde, och länge var det hyfsat lätt att få tag på en bostad i Berlin till rimlig kostnad. Speciellt i stadsdelarna i gamla Östberlin. I dag är Berlin hett.
»Berlin är världens hippaste stad med många möjligheter för unga, högutbildade yrkespersoner«, skriver fastighetsbolaget Akelius i sin årsredovisning.
Roger Akelius byggde en omdebatterad verksamhet kring skatteplanering på 1980-talet men övergick till fastighetsaffärer på 2000-talet. Idén var att köpa bostäder billigt av kommunala bolag – där bolagen eller kommunen behövde pengar – rusta upp och ta ut en betydligt högre hyra.
Största innehavet har bolaget i dag i Berlin med 13 817 lägenheter. I Sverige finns de bara kvar i Stockholm och Malmö.
Efter murens fall fanns det gott om (billiga) fastigheter i Östberlin, men staden har ännu inte kommit upp i samma nivåer som övriga europeiska huvudstäder.
Och till skillnad från Stockholm har den tyska huvudstaden en stor del hyresrätter, 85 procent av bostäderna jämfört med 36 procent i Stockholm.
Men trots uppsvinget i Berlin finns det nu tecken på att guldåren är över.
Ett område med 670 lägenheter på symboliskt nog Karl Marx Allé var på väg att säljas av privata Predac till fastighetsgiganten Deutsche Wohnen, som äger 110 000 lägenheter i Berlin.
En proteststorm bland hyresgäster har nu lett till att staden Berlin börjat agera. I ett första steg har senaten i Berlin antagit det rödgröna styrets förslag om att staden ska utnyttja legala möjligheter att stoppa köpet för att själva i stället gå in som köpare.
I oktober ska frågan avgöras slutligt.
Det finns också förslag om ett hyresstopp för lägenheter på fem år, med bara de redan samhällssubventionerade bostäderna som undantag.
Redan i dag finns ett tak för hyreshöjningar på 10 procent när en lägenhet byter hyresgäst. Men begränsningen gäller inte lägenheter som »uppgraderats substantiellt«, och just att genomföra storrenoveringar när hyresgäster byts ut är de flesta bolagens affärsidé.
Även det har stadsledningen i Berlin tänkt angripa genom att renoveringsplaner ska godkännas av staden och månadshyran får inte höjas med mer än 0,5 euro per kvadratmeter. Den genomsnittliga Berlinhyran ligger i dag på 6,72 euro per kvadratmeter, vilket bara är drygt hälften av hyran i till exempel München.
I Sverige har nya bostäder i allmännyttan i princip enbart tillkommit genom nyproduktion. Köp av befintliga bostäder har skett i väldigt liten utsträckning, undantaget när en del kommuner köpte in bostadsrätter i samband med flyktingkrisen efter 2015.
Däremot har många kommunala bostadsbolag sålt delar av sitt bestånd till privata bolag de senaste åren. Ibland för att få pengar att bygga, ibland har argumentet varit att bryta allmännyttans dominans på orten.
Sedan 2010 har strax över 45 000 kommunala bostäder i Stockholm sålts till bolag med privatpersoner eller fonder som ägare. Under samma period har 41 700 nya bostäder tillkommit i allmännyttan.
Sveriges största hyresvärd var för bara ett par år sedan kommunala Poseidon i Göteborg, som i dag har 27 000 lägenheter. Nu är det Rikshem, ägt av Fjärde AP-fonden och AMF, med 30 000 lägenheter.
