Statsbankrutt hotar USA
USA måste höja lånetaket, annars hotar statsbankrutt.
Bild: AP
Står USA inför statsbankrutt? Intensiva förhandlingar om att lyfta landets lånetak pågår i Washington. President Joe Biden för täta samtal med representanthusets republikanske talman Kevin McCarthy som har krävt budgetbesparingar på 4000 miljarder dollar för att gå med på att lyfta taket.
Och finansminister Janet Yellen har satt press på parterna genom att varna för att statskassan kommer att vara tom den 1 juni. Om ingen uppgörelse nås innan dess finns risk för att den amerikanska staten ställer in betalningarna, vilket skulle få förödande konsekvenser för hela världsekonomin, därom är alla eniga. Ändå är det är inte särskilt många på finansmarknaderna som tror att det blir så.
Skälet är att Vita huset och kongressen brukar enas, men inte förrän i elfte timmen. Lånetaket har höjts vid inte mindre än 83 tillfällen under de senaste 60 åren och varje amerikansk president sedan åtminstone Franklin D. Roosevelt på 1940-talet har fått igenom höjningar. Senast var i december 2021 under Donald Trump då taket höjdes med 2500 miljarder dollar till 31 400 miljarder (motsvarande ungefär 330 000 miljarder kronor, eller omkring 900 000 kronor per capita).
I början av veckan beskrev Vita huset de pågående samtalen som produktiva och att det inte var aktuellt med någon betalningsinställelse.
”Vi har ingen överenskommelse än, men jag tycker att vi har en konstruktiv dialog på de områden där vi har olika uppfattningar”, sade talmannen Kevin McCarty till pressen efter ett möte med president Biden och tillade:
”Jag tror att vi kan få till det här.”
Samtidigt skiljer sig situationen från tidigare förhandlingar om takhöjningar. Orsaken är Kevin McCarthys svaga ställning i representanthuset och bland partikamraterna. I januari i år röstades han visserligen fram som talman när den 118:e kongressen samlades efter mellanårsvalet i november, men först sedan han röstats ned 14 gånger. Det var den fiskalt konservativa gruppen Freedom Caucus inom hans eget parti som stoppade honom då de inte litar på att han kommer att stå upp mot presidenten och senaten (som kontrolleras av Demokraterna) i kommande budgetförhandlingar. Efter försäkringar från McCarthy att han kommer att vara tuff släpptes han till sist fram, men misstron mot honom inom partiets högerflank är alltjämt stor. Flera kongressledamöter har lovat att rösta emot honom om han kommer tillbaka med en uppgörelse med presidenten som de ogillar.
Av 435 mandat i representanthuset har Republikanerna 222, varav 45 tillhör Freedom Caucus. En av många möjligheter är att McCarthy får igenom takhöjningen med hjälp av demokraterna och de moderata republikanerna i representanthuset, men att han sedan avsätts av Freedom Caucus genom att dessa gör gemensam sak med demokraterna. Underligare saker än så har hänt i amerikansk politik.
En annan möjlighet för Joe Biden som diskuteras, om förhandlingarna med McCarthy inte går i lås, är att lyfta taket genom att åberopa det fjortonde tillägget i USA:s konstitution. Detta har dock aldrig prövats tidigare och betraktas som vanskligt, då det inte är avsikten med tillägget. Eventuellt skulle Högsta domstolen stoppa ett sådant beslut från presidenten och då skulle sannolikt en statsbankrutt vara svår att undvika.
***
