Storm kring ”norska HSB” – bygger för dyrt

Häromveckan sålde Obos sin ägarandel på 20 procent i bostadsbolaget JM för 4,6 miljarder kronor. Köpare var SBB, Samhällsbyggnadsbolaget med tidigare S-politikern Ilija Batljan i spetsen.

Det fyller på en redan stark ekonomi, där det redan fanns nära 50 miljarder i eget kapital. Obos har levererat resultat på över tre miljarder per år de senaste åren. Så finanserna är inget problem.

Men det är detta med tanken med Obos som förfelats, enligt en växande medlemsopinion. I veckan håller påtryckargruppen ”Ett medlemsstyrt Obos” digitalt möte inför årsstämman den 22 juni.

Obos stod från början för Oslo Bolig- og Sparelag grundat 1929 av byggnadsarbetare i norska huvudstaden som inspirerarats av svenska HSB som startats sex år tidigare. Obos blev landsomfattande och centralt i den sociala bostadspolitiken i Norge under efterkrigstiden, där ägarboende och bostadsrätt svarat för en större andel av bostäderna än i Sverige.

2015 gick Obos in på den svenska marknaden då de köpte tre småhustillverkare, bland dem Myresjöhus, och de bygger i dag även flerfamiljshus. Förra året byggde Obos 3 800 bostäder, ungefär en tredjedel av dem i Sverige.

Inför årsstämman i Oslo samlas nu en medlemsopinion som framförallt tycker att Obos inte skiljer sig så värst mycket från andra byggföretag. Bland förslagen finns att helt lägga ned Obos, att avsluta satsningarna i Sverige, och att bygga till lägre kostnader.

Ofta använda exempel är när Obos för några år sedan sålde en lägenhet i stadsdelen Majorstuen i Olso för 95 miljoner. Visserligen på över 300 kvadrat och med unikt läge och utsikt.

Men även ett bostadsområde i stadsdelen Ulven med 182 lägenheter som sålts till ett helkommersiellt privat hyresbolag. 

– Om du är sjuksköterska, lärare eller ensam så klarar du faktiskt inte att köpa en lägenhet i Oslo. Nu är det extremt kostsamt. Och det är länge sedan Obos tog på sig ett socialt ansvar, säger Evelyn Dyb, sociolog och forskare på Högskolan i Oslo till tidningen Aftenposten.

De bångstyriga medlemmarna kommer att få mothugg på årsstämman av delegater som själva arbetar för eller har uppdrag åt Obos.

I april skickade koncernchefen Daniel Siraj ut ett mejl till de 2 600 anställda:

”Kom ihåg att även om du är anställd i Obos så har du som medlem rätt att anmäla dig som kandidat att vara delegat på årsstämman (generalförsamlingen) som genomförs den 22 juni”.

Som medlemmar kan de delta i valet av delegater bland de bostadssökande, eller (på vanligt sätt) genom sin bostadsrättsförening. Norska public servicekanalen NRK har funnit att de senaste åren deltog 19 respektive 30 delegater från denna grupp på årsstämman. Men plötsligt svarar Obos-anställda för merparten av de långt fler delegaterna från denna grupp, det handlar om 224 anställda av 700 delegater totalt.

Kraven på större medlemsinflytande vill styrelsen svara på genom att tillsätta en utredning som ska presentera ett resultat före årsskiftet.

Arbeiderpartiveteranen och Obos-medlemmen Knut Roger Andersen skriver på Facebook att ”det vilar något vitryskt över denna lösning för att utveckla demokratin”.

I maj var genomsnittspriset per kvadratmeter för en Obos-lägenhet i Oslo-området 75 427 kronor, en ökning med 14,5 procent på ett år (en norsk krona motsvarar i runda slängar en svensk).