Straffbar statusrad

Det dröjde bara två dagar innan polisen knackade på dörren. Förövaren var en 16-årig mikrobloggare i den fattiga nordkinesiska småstaden Zhangjiachuan. Brottet var att ifrågasätta en utredning av ett mordfall vid en karaokebar. Samt att 16-åringens inlägg »retweetades« 500 gånger.

För i september kom Kinas myndigheter med ytterligare en lag för att tygla landets alltmer högljudda bloggare. De riskerar nu tre års fängelse för ett inlägg som »stör ordningen eller motverkar nationens intressen«, och får minst 5 000 visningar eller delas 500 gånger.

Över en natt kriminaliserades således tiotusentals kinesiska internetanvändare. Idén med lagens otydliga formulering, är att myndigheterna nu kan fälla de bloggare man behagar. »I praktiken riskerar man nu fängelse för att tweeta en högre dödssiffra än den officiella efter en trafikolycka«, kommenterade advokaten Stanley Lubman.

Lubman påpekade även att myndigheternas kamp för kontrollen av internet visserligen har pågått länge, men det är nu oroande att man för denna kamp i lagens namn. Kina skyr heller inga kostnader för att ta kommandot över nätet. Enligt en rapport i statliga tidningen Beijing News, betalar myndigheterna nu över två miljoner människor för att övervaka innehållet på landets internet.

Dessa två miljoner kollar främst på sociala medier, och jobbar inte nödvändigtvis med att radera känsliga inlägg. Många samlar även åsikter till rapporter som sedan lämnas till beslutsfattare. Enligt Beijing News används en sofistikerad mjukvara som även når utländska internetsidor. I mitten av oktober ska övervakarna för första gången utbildas på nationell skala.

Om siffrorna stämmer anställer Kinas myndigheter fler personer för att övervaka internet, än vad det finns soldater i landets armé. Det ligger också väl i linje med faktumet att Kinas utgiftspost »inre säkerhet« sedan 2010 är större än militärbudgeten.

Den senaste månaden har man även gett sig på så kallade »Big V’s«. Dessa är mikrobloggare vars verifierade konton har över en miljon följare, och därför ses som särskilt inflytelserika.

Det blev riskkapitalisten Xue Manzi varse om då han i augusti arresterades för påstått samröre med prostituerade. I mitten av september dök han sedan upp i rutan på Kinas statliga tv-nätverk CCTV, där han iförd handbojor erkände att han »känt sig som en kejsare« på internet tack vare sina 12 miljoner följare på mikrobloggen Sina Weibo.

I de tio minuter långa inslaget sa Xue nedslaget att han agerat oansvarigt genom att posta inlägg i känsliga frågor, som ofta »gick emot strömmen«. Hans självkritik vars framställning väckte minnen från kulturrevolutionens dagar – avslutades med frasen: »Yttrandefrihet kan inte tillåtas stå över lagen.«

Under tiden som Xue Manzi satt arresterad, kallades flera andra »Big V’s« till ett möte med säkerhetstjänsten i Beijing. Där förklarades vilka regler de förväntades följa om de själva vill undvika samma öde.

Dessa nya lagar och insatser har redan tagit sig obscena utryck. Halvt på skämt och halvt på allvar, skrev juridikprofessorn He Weifang nyligen till över en miljon följare på sin mikroblogg: »Var vänliga att se till så detta meddelande inte ompostas mer än 500 gånger.«

Fakta | Begränsad frihet

Den nya lagen är en skärpning av tidigare lagstiftning som syftar till att göra det enklare att kontrollera och straffa dem som man anser använder nätet på ett felaktigt sätt.

Bland annat är internetoperatörer ansvariga och tvungna att radera webbsidor, kommentarer och liknande som anses olagliga och sedan rapportera detta vidare till ansvarig myndighet.

Dessutom tvingas användarna på den framgångsrika mikrobloggtjänsten Weibo att registrera sina konton under sina riktiga namn.

De kinesiska internetanvändarna kan inte heller komma åt Twitter, Facebook eller Youtube.