Strejkande maktfaktor
Bild: Scanpix
När lärarnas dag övergick i natt utbröt kravaller. Affärer plundrades, banker vandaliserades och bilar sattes i brand. Polisen sköt tårgas och fick tillbaka molotovcocktails.
Det var den 15 oktober. Tiotusentals människor hade samlats på Rio de Janeiros gator för att visa sitt stöd för stadens lärare som strejkat sedan början av augusti. Situationen var så explosiv att upploppen snabbt spred sig till São Paulo och andra brasilianska städer.
Just nu pågår en våg av lärarstrejker, inte bara i Brasilien utan i hela Latinamerika. Bakom de vanliga kraven på högre löner och bättre arbetsvillkor döljer sig en större fråga: Vilken väg ska kontinenten gå?
Få länder är lika ojämlika som de latinamerikanska, mätt enligt den så kallade ginikoefficienten, och det finns ett tryck underifrån på att rätten till högre utbildning ska omfatta alla.
Chile. Tusentals demonstranter samlades i centrala Santiago den 17 oktober för att protestera mot förändringar i utbildningssystemet.
I Chile har en massiv studentrörelse protesterat sedan fler år tillbaka. Landet har ett utbildningssystem som tidskriften The Economist beskrivit som ett av världens mest underfinansierade. Rika ungdomar går i några av kontinentens bästa privatskolor, rapporterar brittiska BBC, medan resten dumpas i nedgångna statliga skolor. Häromveckan gick även de chilenska lärarna ut i en 24-timmars nationell strejk mot orättvisorna i skolsystemet.
Samtidigt finns det starka politiska krafter som vill reformera utbildningsväsendet i en annan riktning. Av helt andra skäl. Näringslivet betraktar skolan som nyckeln till hur Latinamerika ska kunna hävda sig mot Asien i den globala konkurrensen om amerikanska och europeiska marknader.
Mexiko är det land med sämst skolresultat av samtliga 34 industriländer i OECD. De har också Latinamerikas största – och mäktigaste – fackförening i lärarnas SNTE med sina 1,2 miljoner medlemmar. Att bryta fackets makt, bland annat över rätten att tillsätta lärare, var syftet med den utbildningsreform som president Enrique Peña Nieto signerade i februari i år. Dagen efter greps lärarnas fackboss Elba Esther Gordillo, ofta kallad Mexikos mäktigaste kvinna, anklagad för att ha förskingrat mer än 160 miljoner dollar. Pengar som misstänks ha gått till en extravagant livsstil med plastikoperationer, lyxshopping och fastighetsköp i utlandet.
Sedan dess har landet lamslagits av omfattande protester ledda av det mer militanta lärarfacket CNTE. Konflikten har trappats upp under hösten då kongressen och delstaterna röstat om lagar som ska driva igenom presidentens utbildningsreform, som bland annat innebär att lärare måste genomgå utvärderingar för att få löneförhöjningar och befordringar. I protest mot presidentens försök att minska fackföreningarnas inflytande över utbildningspolitiken har tiotusentals lärare ockuperat Zócalo, Mexico Citys största torg, blockerat vägarna till flygplatsen och drabbat samman med kravallpolis. Under tiden har miljontals barn fått stanna hemma och varit utanundervisning.
Mexiko. Efter att lärare i flera veckor ockuperat Zócalotorget i Mexico City i protest mot utbildningsreformer, tvingades demonstranterna bort av polisen.
Lärarna har blivit ett allt svårare problem för de latinamerikanska statsapparaterna att hantera – även ekonomiskt. Just lärarlöner är en stor utgiftspost för framväxande välfärdssamhällen som ännu halkar efter i den ekonomiska utvecklingen.
I Colombia har lokala, regionala och statliga myndigheter samlat på sig sammanlagt 40 miljarder dollar i skuld till landets lärare, på grund av outbetalda löner och sjukförmåner. Lärarfacket Fecode tröttnade i september och varslade om strejk. Konsekvens: 17 000 stängda skolor. Om några är stridbara så är det de colombianska lärarna. De senaste 25 åren har nästan 1 000 fackliga aktivister mördats av högermilis i Colombia. Majoriteten av dem har varit lärare. Trots det lyckas lärarfacket organisera mer än var fjärde lärare i ett land med bara fyra procents organisationsgrad.
Man bråkar ogärna med lärarna.
Det fick Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner lära sig tidigare i år. När hennes vänsterregering budgeterade för 22 procents löneökning för lärarna gick facket ut i strejk och krävde 30 procent. Den absurda situationen kom sig av att regeringen länge fifflat med den officiella inflationsstatistiken, vilket bland andra IMF klagat över. Om Kirchner hade gått lärarna till mötes skulle hon indirekt ha erkänt att inflationen inte var runt 10 procent utan i själva verket över 25 procent, som fristående ekonomer påstod. Hon valde i stället att ta konflikten med facket – och stötte därmed bort sin egen maktbas. I primärvalen i augusti blev Kirchners parti, Segerfronten, också den stora förloraren.
Det kan vara en lärdom för brasilianska Arbetarpartiet, som nu brottas med våldsamma upplopp och en lärarkår som känner sig svikna. Mycket står på spel i ett land som ska arrangera fotbolls-VM 2014 och sommar-OS 2016.
Fakta | Misstänkt för förskingring
»Lärarinnan« som hon kallas i Mexiko, har lett det mäktiga mexikanska lärarfackets 1,2 miljoner medlemmar sedan 1989. 68-åriga Elba Esther Gordillo arresterades den 26 februari i år, misstänkt för att ha förskingrat drygt 160 miljoner dollar och för kopplingar till organiserad brottslighet. Mexikos lärarfack är det största fackförbundet i Latinamerika, och har under hösten protesterat mot presidentens utbildningsreform.