Strid om det nya Japan

Slutnotan för att röja upp och bygga nytt väntas hamna på minst 2 000 miljarder svenska kronor. Men det är inte pengarna som är det stora problemet, utan bristen på idéer, enligt Richard Jerram, chefsekonom på investmentbanken Macquarie Securities i Tokyo.

– Nu har politikerna chansen att ta ett helhetsgrepp på Japans framtid, men tyvärr tycks de sakna visioner och verkar återfalla i det käbbel som rådde före den elfte mars, säger han.

I stället för den nationella kraftsamling som premiärminister Naoto Kan uppmanat till kämpar han nu för sin överlevnad. Oppositionen har under de senaste månaderna gjort helt om. Från att ha uttryckt visst stöd för regeringens handlande de första dagarna efter katastrofen är den nu öppet fientlig.

»Vi utesluter inte en misstroendeförklaring mot premiärminister Kan,« sa Tadamori Oshima, vice ordförande för Liberaldemokraterna – det största oppositionspartiet – i tisdags.

Också i katastrofområdet, som främst omfattar de nordliga prefekturerna Iwate, Miyagi, Fukushima och Ibaraki, börjar tålamodet tryta.

Två månader efter flodvågen och jordbävningen bor majoriteten av dem som blev hemlösa fortfarande i gymnastiksalar. Av drygt 60 000 utlovade nödbostäder är det bara några tusen som är färdigställda.

– Jag märker på barnen att de inte mår bra av att bo så här, och själv tycker jag att det är stressigt att hela tiden ha andra människor så nära inpå, säger hemmafrun Makiko Kawaguchi vars nya hem är sex kvadratmeter golvyta under ribbstolarna i en gymnastiksal i staden Minami-Soma.

Många av de drabbade har blivit av med både jobb och bostad, och kommer inte kunna återvända hem inom överskådlig tid. Området inom en radie av 20 kilometer från det havererade kärnkraftverket är helt avstängt och kommer att så vara under minst 6–9 månader.

Eljätten Tokyo Electric Power Company (Tepco), som äger kärnkraftverket i Fukushima, har ansökt hos regeringen om ett tak för kraven på kompensation. Mer än motsvarande 160 miljarder kronor tror sig inte företaget klara utan att gå i konkurs.

På japanskt manér har Tepcos verkställande direktör, Masataka Shimizu, de senaste veckorna besökt flera evakueringscentra och bugat djupt och länge. Samtidigt har han erkänt att anläggningen i Fukushima var byggd för att stå emot en 7 meter hög tsunami eftersom ingen kunde tro att det skulle komma en 14 meter hög våg. Trots att ön Okushiri i norra Japan så sent som 1993 drabbades av en tsunami som var minst 10 meter hög.

– Så där håller Tepco på hela tiden, de skyller ifrån sig och ljuger om säkerhetsåtgärderna, dundrar Yoshiro Yokoyama där han står vid sitt delvis raserade bostadshus och bilverkstad inne i den förbjudna zonen, två mil från kärnkraftverket.

Några planer på att flytta har han inte.

– Jag är för gammal för att bry mig om strålningen. Om de vill att jag ska åka härifrån får de bära ut mig, säger han.

Tills vidare har premiärminister Kan stoppat byggandet av de 14 nya reaktorer som var planerade till 2030. Samtidigt har han beordrat att kraftverket i Hamaoka, söder om Tokyo, stängs tills en ny och högre skyddsvall är på plats. Åtgärden ses dock mest som kosmetisk av kritikerna eftersom Hamaoka är byggt direkt på en förkastning.

Japan får i dag en tredjedel av sitt elbehov från kärnkraft och en kraftig utbyggnad var planerad. Nu ifrågasätts de tankarna alltmer. Antikärnkraftsdemonstranter intar för första gången på årtionden gator och torg. Samtidigt har bland andra guvernören i tredje största staden Osaka, Toru Hashimoto, pläderat för att skrota kärnkraften. Han menar att den kan ersättas med förnyelsebara energikällor som sol- och vindkraft samt termisk energi. Man kan borra i stort sett var som helst i Japan och vara säker på att få upp kokande vatten efter några hundra meter.

Hashimotos kollega i Miyagi län, Yoshihiro Murai, vill att det blir obligatoriskt med solfångare på alla nya hus. En satsning på förnyelsebara energikällor förespråkas också av den opolitiska Återuppbyggnadskommissionen.

Men kommissionen, som består av historiker, arkitekter och näringslivsfolk, vill också testa nya oprövade idéer för att bygga om samhället. Bland annat bör omfattande decentraliseringar genomföras, samtidigt som man öppnar Japan för invandring.

Att bara bygga upp allting som det var förut är det sämsta alternativet, enligt kommissionen, eftersom man då blir lika sårbar som förut.

– Nytänkande på alla plan är det vi behöver just nu, säger kommissionens ordförande Makoto Iokibe och betonar att Japan tidigare rest sig ur askan och gått stärkt ur katastrofer.

Läs Jon Thunqvists tidigare reportage från Japan.

Katastrofen i siffror

Förstörelsen efter skalvet den 11 mars är enorm. Tiotusentals människor är döda och återuppbyggnaden beräknas ta flera år.

14 564
Antal döda

11 356
Antal saknade

94 000
Antal förstörda bostäder

145 000
Antal hemlösa människor

30 000
Antal nödbostäder som ska vara färdiga i maj.

24, 9 miljoner ton
Så mycket skräp och rasmassor måste tas om hand. Det beräknas ta tre år. Bilar och båtar är ej medräknade.

1 500–2 000 miljarder
Ungefär så mycket beräknas de materiella skadorna kosta.