”Sudokuns fader” död – tog 1700-talet in i modern tid

Ibland är allt som krävs ett par nya ögon för att succén ska bli ett faktum. Ett bokmanus som från början hörde hemma i papperskorgen kan förvandlas till ett litterärt mästerverk av en skarpsynt redaktör. En uppfinning som samlar damm i garaget kan håva in miljoner i rätt entreprenörs händer. Och en 1700-tals-matematikers tankar kan i modern tid slå stort bland pusselälskare.

I början av augusti avled japanen Maki Kaji vid 69 års ålder, efter en tids kamp mot cancer. Kaji beskrivs ofta som »sudokuns fader«, men rötterna till pusselsuccén går att finna i ovan nämnda 1700-tal. År 1738 kom den schweiziske matematikern Leonhard Euler på vad han kallade den latinska kvadraten, ett rutnät där varje rad och kolumn ska innehålla endast ett element av varje typ. Rutnätet låg efter det i träda – i alla fall sett ur pusselsynpunkt – tills det plockades upp av den amerikanska tidningen Dell Puzzle Magazines på slutet av sjuttiotalet. Tidningen moderniserade rutnätet, man delade in det i nio rutor med nio siffror i varje, och kallade hjärngympan för Number Place.

Pusslet figurerade under ett antal år i amerikanska tidskrifter, men riktig fart tog det först när Maki Kaji kopierade upplägget och tog det till Japan på åttiotalet. Kajis förlag Nikoli publicerade pusslet under namnet sudoku, en förkortning av »Suji wa dokushin ni kagiru« som fritt översatt betyder »varje siffra måste stå för sig själv«. Sudoku blev omåttligt populärt i hemlandet, och på den här sidan millennieskiftet exploderade det internationellt. Sudoku finns nu i princip i varenda dagstidning och var mans mobil, och det anordnas årliga världsmästerskap i sudoku-lösande.

»Sudokuns fader« har gått ur tiden och sörjs av pusselälskare världen över, men kanske väntar nästa pusselsuccé runt hörnet? Kanske är det läge att dra fram de gamla anteckningsblocken från högstadiet – och se på matematik med nya ögon?