Svenska protester mot konstgjord ö utanför Köpenhamn där 35 000 ska bo

SVERIGE

Svensk protest mot danskt ö-bygge

Det blåser till miljöstrid i Öresund. Länsstyrelsen i Skåne säger nej till bygget av Lynetteholmen, en 280 hektar stor konstgjord ö i Köpenhamn med plats åt 35 000 invånare, skriver nyhetsbyrån News Öresund.

Bygget minskar vattenflödet till Östersjön, vatten förorenas under byggtiden, viktigt ålgräs försvinner och Natura 2000-områden på Saltholm och Falsterbohalvön hotas, befarar Länsstyrelsen, som i likhet med flera miljöorganisationer anser att danskarnas miljökonsekvensbeskrivning är undermålig.

Lynetteholmen är ett 50 år långt projekt innan den siste boende kan flytta in 2070. Men redan i april ska frågan upp i Folketinget och till hösten kan bygget påbörjas. En ny metrolinje och en östlig ringled ska byggas i tunnlar under den nya stadsdelen. 80 miljoner ton jordmassor från tunnlarna och andra infrastrukturprojekt i Köpenhamn ska dumpas i havet för att skapa den nya halvön som även ska skydda staden mot framtida översvämningar. De första bostäderna på Lynetteholmen ska stå klara 2035. Byggherre är utvecklingsbolaget By & Havn, som är till 95 procent ägs av Köpenhamns kommun och till 5 procent av danska staten.

Länsstyrelsen i Skåne skriver att bygget riskerar ”resultera i ett minskat vattenflöde genom Öresund som motsvarar 0,25 procent av det totala flödet. Därmed kommer Östersjön, som redan har problem med låga syrenivåer, att påverkas negativt”. Danskarnas motargument är att framtida havsnivåhöjningar kompenserar för det minskade flöde bygget orsakar. Även inför bygget av Öresundsförbindelsen via den konstgjorda ön Pepparholm var Östersjöns syresättning en stridsfråga.

Malmö stad har också yttrat sig över danskarnas byggplaner, men i mer positiva ordalag. En ny stadsdel underlättar tillväxten i regionen, skriver staden som i framtiden vill se en Öresundsmetro från Malmö till Köpenhamn via Lynetteholmen.

Tandundersökning för 200 kronor åt alla

Undersökning och viss förebyggande tandvård till en fast patientavgift på 200 kronor per besök. Det föreslår regeringens utredare Veronica Palm i dag på DN Debatt.

Personer med låg inkomst och utbildningsnivå har en sämre tandhälsa, konstaterar utredningen. Men tandvården skiljer sig från andra välfärdstjänster genom att patienterna själva betalar en stor del av kostnaden.

Utredningen konstaterar också att den fria prissättningen lett till stora olikheter och att privata tandvårdsföretag 2019 hade en rörelsemarginal på 12,7 procent, dubbelt så mycket som privata företag inom primärvården.

Utredningen föreslår därför:

• Undersökning och viss förebyggande tandvård för 200 kronor per besök i stället för dagens allmänna tandvårdsbidrag.
• Ett nytt statligt selektivt tandvårdsstöd för personer med särskilda behov.
• Unga vuxna i åldersgruppen 20 – 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet i stället för dagens avgiftsfria tandvård.
• Omfördela nuvarande resurser. Ett högkostnadsskydd i nivå med sjukvårdens ( i dag 1 150 kronor) skulle kosta sju miljarder kronor och leda till överkonsumtion och prishöjningar.

Tandlös lag om terroristsamröre

Ingen har häktats eller åtalats under det år som den nya lagen om samröre med terrororganisation varit i kraft, rapporterar Ekot.

Chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål är kritisk till lagens utformning:

– Det är ganska svårt att bevisa det här brottet, säger han. I Sverige krävs det att personen utför handlingar åt terrororganisationen för att kunna straffas.

I andra länder med liknande lagstiftning räcker det med att bevisa medlemskap i en olaglig organisation för att kunna straffas. Men den svenska lagen kräver att en misstänkt aktivt stöttar eller stärker organisationen, till exempel genom hantering av vapen, sprängämnen eller fordon.

Att enbart vara medlem i en organisation skulle i Sverige strida mot den grundlagsskyddade rätten till föreningsfriheten. Frågan om att skärpa lagen om samröre med terrororganisation utreds nu av regeringen.

UTRIKES

Trump håller dörren öppen för comeback

I sitt tal på den konservativa CPAC-konferensen i går kväll öppnade den förre presidenten Donald Trump för att kandidera 2024. Däremot tänker han inte starta ett nytt parti.

Conservative Political Action Conference, CPAC, samlar politiker, finansiärer, lobbyister och mediepersonligheter från den politiska högern i USA. Men på konferensen i Orlando i Florida deltog ingen av Trumps kritiker inom det republikanska partiet.

Ex-presidenten äntrade scenen under allmänt jubel, kysste fanan och frågade:

– Saknar ni mig?

Trump avfärdade spekulationerna om att han skulle starta ett nytt parti:

– Det är ”fake news”. Jag startar inget nytt parti som splittrar oss. Vi har republikanerna och en kandidat från vårt parti kommer att triumfera i valet 2024. Vem, vem, vem kan det bli?

En undersökning bland republikanska sympatisörer har visat att 55 procent vill se den förre presidenten kandidera igen. Och Donald Trump stängde inte den dörren:

– Vem vet, jag kanske till och med beslutar mig för att slå dem en tredje gång.

Flera gånger under talet upprepade han lögnen att valet i höstas stulit ifrån partiet. Han kritiserade efterträdaren Joe Bidens månadslånga styre, som han sade leder till kommunism:

– Vi har gått från ”USA först” till ”USA sist”. Alla visste att Bidenadministrationen skulle vara dålig. Men ingen av oss kunde föreställa sig hur dålig den skulle vara och hur långt till vänster den skulle gå. Joe Biden har haft den mest katastrofala första månaden som någon president haft i modern historia.

Talet i Orlando var Trumps första offentliga framträdande sedan han höll talet den 6 januari som föregick stormningen av kongressen.

Oslo stänger butiker och masstestar elever

Från midnatt stänger Oslo alla restauranger och butiker utom matbutiker, apotek och Systembolaget. Skälet är en snabb ökning av den brittiska virusvarianten.

– Mellan 50 och 70 procent av alla Oslos covidfall orsakas av den brittiska varianten, sade kommundirektör Raymond Johansen på en presskonferens i går kväll.

Förra veckan flaggade Oslo kommun för att börja öppna samhället igen, efter en tid av sjunkande smittotal. I fyra månader har invånarna levt med stängda gym, biografer, teatrar, lekland och liknande verksamheter, samt förbud mot alkoholförsäljning på barer.

Trots att smittspridningen är betydligt lägre än till exempel den svenska tar Oslopolitikerna till krafttag:

Myndigheterna avråder alla vuxna från 20 år att delta i fritidsaktiviteter och uppmanar allmänheten att inte delta i privata sammankomster eller göra onödiga besök hemma hos varandra. På vuxenutbildningar och gymnasium införs mindre klasser. Elever och lärare ska också masstestas, bland annat med hjälp av salivtester.

– Ingen har betalat ett högre pris över tid än Osloborna. Ändå står jag här och ber er om mer. Jag vet att det här en stor inskränkning, sade kommundirektör Raymond Johansen. Men vi har inget annat val.

De nya restriktionerna gäller från i morgon till och med den 15 mars.

Enligt Aftenposten vårdades i går 95 patienter på sjukhus för covid-19, varav 19 i respirator. I hela Norge.

Protesterna och dödstalen växer i juntans Myanmar

I dag ställs Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi inför domstol för att ha importerat kommunikationsutrustning. Under gårdagen slogs de växande protesterna brutalt ner av militären med mint 18 döda som följd.

Suu Kyi har av militärjuntan anklagats för illegal import av kommunikationsutrustning och för att ha brutit mot pandemiregler. Hennes advokat Khin Maung Zaw säger till nyhetsbyrån AFP att han inte har fått prata med sin klient inför mötet i domstolen. Hon sattes i husarrest vid kuppen den 1 februari och har inte synts till sedan dess.

Militären hävdar att den agerade på grund av valfusk i parlamentsvalet den 8 november, något internationella valobservatörer ifrågasatt. Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet vann en jordskredsseger i valet.

Under fyra veckor har gatuprotesterna mot kuppen vuxit och gårdagen blev den dödligaste hittills sedan militärjuntan tog makten:

Minst 18 dödats och över 30 skadats, konstaterar FN:s människorättskontor (OHCHR). FN:s generalsekreterare António Guterres kräver att militärjuntan respekterar valresultatet och upphör med "förtrycket". Varken polisen eller militärjuntan i Myanmar, med general Min Aung Hlaing i spetsen, vill kommentera uppgifterna om våldsamheterna.