Sveriges jakt på en trygg exportör efter larmet om sjukhusmaterielbrist

Fram till järnridåns fall i slutet av 80-talet hade Sverige ett nationellt beredskapslager, där både skyddsmateriel i vården och läkemedel ingick. Efter murens fall, när öst mötte väst i kalla krigets slut, blåste nya, optimistiska vindar. Med ens verkade det inte tidsenligt att ha en massa materiel på lager som låg och samlade damm och drog till sig mal i ett förråd. I stället gick man över till »just-in-time-ekonomin« – en planeringsfilosofi och ett lagerhållningskoncept som syftar till att ha så litet lager som möjligt och att kontinuerligt pricka in leveranser i rätt tid. Att denna ekonomi förutsätter väl utvecklad infrastruktur, liksom att leverantörerna kan hålla sina åtaganden, har blivit smärtsamt påtagligt nu under pågående coronapandemi.

Med ens har flera länder – trots upphandlade avtal med svenska regioner – valt att stänga sina gränser; sluta leverera sjukvårdsmateriel, som handsprit, handskar och andningsskydd.

Regionerna står handfallna, en del av dem med akut brist på skyddsmateriel.

I förra veckan gick regionerna in med begäran om nationellt ledarskap för att säkra materialtillgången.

Socialstyrelsen ser nu över förutsättningarna för att snabbt få igång en egen produktion för att säkra materieltillgången i landet.

Regionerna Örebro, Uppsala, Västmanland, Dalarna och Sörmland har en gemensam varuförsörjningsnämnd med ett eget uppdrag att hitta nya leverantörer – även om regionerna nu lovas hjälp nationellt.

Varför kommer då leveranserna inte fram? Ja, denna gång är det inte bolaget Apotekstjänst – som låg bakom haveriet med leveransstopp för de fem regionerna i höstas – som sätter käppar i hjulen.

Krisen i leveransen beror delvis på att många fabriker som tillverkar materielet håller stängt till följd av utbrottet av det nya coronaviruset. Men flera länder har också stängt sin exportleverans till följd av pandemin, trots upphandlade avtal med Sverige. Svenska företag med fabriker i Frankrike och Tyskland har inte fått sina varor levererade.

– Problemet är inte längre Kina. De har börjat komma i gång med sin produktion igen. Nu är det andra länder i Europa, som Tyskland, som bromsar, säger Behcet Barsom (KD), ordförande i varuförsörjningsnämnden.

Nämnden har nu lagt ut förfrågningar och vänt sig till bolag i »stabilare« länder, till exempel Kanada, för att bryta beroendet av andra europeiska länder och Kina när det gäller skyddsmateriel. Nu i dagarna får nämnden svar, och sammanställer en lista av alternativa leverantörer.

Socialstyrelsen talar om en inhemsk produktion?

Behcet Barsoms svar är tvekande:

– Ekonomin spelar roll.

Vissa leverantörer flaggar nu för 50 procents prishöjning. Hittills har man till stor del anlitat multinationella bolag eftersom avtal med inhemska tillverkare riskerar att bli mycket dyrare. Behcet Barsom suckar.

– Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att vi kunde vara så sköra.

I Region Stockholm är nivåerna på skyddsmateriel kritiskt låga, bekräftar regionens chefläkare Elda Sparrelid. Regionen är dock inte bakbunden till upphandlingar med bolag som just nu inte kan leverera, framhåller hon.

– Det är inte bolagen eller avtalen som sätter käppar i hjulen. Vi har frihet att göra undantag och söka oss till andra leverantörer, och det har vi också gjort.

Den nu tillfälliga nationella lösningen – att snabbt ge Socialstyrelsen ansvar för regionernas tillgång till skyddsmateriel – tycks vara en del av just-in-time-filosofin.

LÄS OCKSÅ: Brist på sjukhusmaterial – leveranser stoppas av EU-restriktioner

För att undvika sådana nyckfulla svängningar om vem som ska ha ansvaret när materialet redan är slut är frågan om man inte borde återgå till det nationella beredskapslagret? Det är inget man bör fatta beslut om just nu, blir svaret från Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin.

– Vi jobbar ju enligt just-in-time-ekonomin. Att då plötsligt bygga upp gigantiska lager, där prylar och mediciner samlar damm innan de slängs, är ingen bra modell. Har man ett stort lager skulle man efter fem år behöva slänga skyddsmateriel, som andningsskydd och handsprit. Det skulle innebära enorma kostnader.

I Japan – som av tradition inriktar hela samhället på tydliga hot – har man exempelvis byggt fem meter höga tsunamimurar. De fanns där när tsunamivågen kom, men vågen visade sig vara tio meter hög.

– Hotgraden går inte att förutse. Hur ska vi veta hur många skyddsdräkter vi ska ha för beredskap?

Tidigare utredningar från Socialstyrelsen har dock vittnat om att regionerna har för låg beredskap av skyddsmateriel i vården. Något som enligt Johan von Schreeb beror dels på en slimmad ekonomi och dels på en mängd privata vårdaktörer som är svårförenligt med ett nationellt försvar.

– Privata aktörer har inte ansvar för katastrofberedskap och medicinlager.

Efter terrorattacken på Drottninggatan har Sveriges katastrofberedskap fokuserats på fysiska skador. Beredskap krävs dock mot alla typer av hot: epidemier, värmeböljor, översvämningar. Sverige har varit lyckligt lottat från större katastrofer, och ämnet katastrofmedicin har till och med försvunnit från läkarutbildningen.

– Kanske var det yran efter järnridåns fall som gjorde att man tyckte sig kunna ta bort stora delar av försvaret. Politiskt har det sedan skotten i Ådalen 1931 också varit omöjligt att använda sig av försvaret i civila sammanhang. Men nu börjar det bli okej igen att låta det civila och det militära samarbeta, säger Johan von Schreeb.

***

FAKTA: Socialstyrelsen får uppdrag

Flera regioner har larmat om brist på sjukvårdsmateriel, som skyddsutrustning för personal.

Regeringen har nu fattat beslut om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att säkra tillgången till materiel.

Myndigheten får även rätt att fatta beslut om omfördelning av sjukvårdens skyddsutrustning mellan regioner och kommuner.

I en gemensam upphandling – i samråd med kommuner, regioner och andra aktörer – ska myndigheten nu försöka köpa in och säkra materiel och, om möjligt, få i gång en egen produktion av materiel i Sverige, även på lång sikt.

Myndigheten ska inte själv genomföra detta, utan går nu igenom erbjudanden för att »agera på det som är seriöst och kan ge leveranser så snart som möjligt«.