Tennisstjärnan borta – tecken på hur Kina hanterar feminism

Som tennisstjärna har Peng Shuai vunnit såväl Wimbledon som franska öppna. Men mot den 40 år äldre toppolitikern Zhang Gaoli hade hon ingen chans.

Första gången det omaka paret hade sexuell kontakt var för ett årtionde sedan, när Peng var 25 år gammal. Då Zhang sedan befordrades till politbyråns ständiga utskott 2012-2017, och därmed blev en av Kinas sju mäktigaste politiker, så slutade han tillfälligt att besvära henne.

Men när Zhang Gaoli drog sig tillbaka blev han sugen på mer. Tillsammans med sin fru bjöd han åter in Peng att spela tennis - och tvingade henne sedan till att ha sex med honom i parets bostad, medan frugan snällt väntade i rummet intill.

När Peng Shuai i början av denna månad tog sig modet att berätta om vad hon upplevde som en våldtäkt, så blev utfallet något annorlunda än efter liknande skandaler i andra länder.

Hennes långa inlägg på mikrobloggen Sina Weibo raderades efter mindre än en halvtimme. Sökningar på de inblandades namn och ordet “tennis” blockerades på Kinas internet.

Kinas kommunistparti vill ofta framställa sig som jämlikhetens förkämpe. Mao Zedong - vars sängkammare ofta var full av unga damer - skapade sympatier världen över med sitt kända citat om att kvinnorna håller upp halva himlen.

Även president Xi Jinping försöker plocka poäng på samma vis. Han underströk i fjol ännu en gång inför FN vikten av att sträva efter jämställdhet mellan könen.

Men diskrepansen mellan retorik och verklighet är stor. Våren 2015, tidigt in på Xi Jinpings presidentskap, arresterades de så kallade “fem feministerna” för att ha planerat en protest mot sexuella trakasserier inom kollektivtrafiken.

Den internationella reaktionen blev stark, särskilt som arresteringarna ägde rum två dagar före den internationella kvinnodagen. De fem släpptes en dryg månad senare mot borgen - men sattes under övervakning och kan än i dag inte agera fritt.

Behandlingen av de fem feministerna satte tonen. Själva termen “sexuella trakasserier” har sedan dess ofta censurerats. Sammanställningar från Yale Law School under perioden 2018 till 2020 visar att det i 90 procent av fallen var förövaren som tog sexuella trakasserier till rätten, med anklagelser om skvaller från brottsoffret eller orättvisa påföljder från sin arbetsgivare.

Själva hashtaggen #metoo – samt kinesiska motsvarigheter – är förbjuden i Kina. Diskussion om övergrepp har endast tillåtits i ett fåtal fall, där förövarna tillhört den kändiskultur som myndigheterna i år gått på offensiven mot.

Under sensommaren varnade den statliga nyhetsbyrån Xinhua för att smala manliga mediekändisar med smink eller feminin klädstil kan påverka landets tonåringar med sin “sjukliga estetik”. Det är ett av många tecken på att Kina, i takt med att landet blir mer auktoritärt, även blir mer macho.

Ytterligare ett tecken är att Xi Jinping – i bjärt kontrast till Mao Zedong – förespråkar konfucianistiska värderingar, där kvinnans roll som lydig fru och god mor framhålls.

Världsekonomiska forumet rankar varje år 156 länder i ett index över jämlikhet. Under Xi Jinpings knappa årtionde vid makten har Kina rasat från plats 69 till 107. Landet återfinns nu just före Brunei och Myanmar – men bakom Nepal och Indonesien.

Och inte verkar det bli bättre. En kartläggning av New York Times förra månaden visade hur kvinnliga studenter stängs ute från populära utbildningar genom en slags inverterad könskvotering.

En eftertraktad polisskola har sänkt sin målsättning till att kvinnliga studenter endast ska utgöra femton procent av studenterna. I den senaste årskullen låg andelen på under fem procent, eftersom kvinnor inte alls längre tas in efter provresultat utan endast rekommendationer.

Det ser likadant ut i flera andra yrken som myndigheterna inte anser att kvinnor ska ägna sig åt. Många pilotutbildningar uppger numera helt öppet att de endast accepterar manliga sökande.

Könsdiskriminering inom högre utbildning är sedan 2012 olagligt i Kina. Ändå sa landets utbildningsministerium tidigare i år att kvoteringen ligger i “nationens intresse”. Detta fick en handfull kvinnor att raka sina huvuden i protest. Men detta skedde i en lägenhet i Peking, eftersom risken med att ta missnöjet till gatan blivit för stor.

Behandlingen av feminister är en del av partiets ryggradsreflex mot alla former av aktivism, som dessutom har vuxit sig allt starkare på senare år. Därför är det osannolikt att vi kommer få se någon rörelse i Kina för Peng Shuai, som varit spårlöst försvunnen sedan 2 november.

Utanför landets gränser har dock fallet blivit desto mer uppmärksammat. Det internationella kvinnliga tennisförbundet WTA efterlyste tidigt att Kina skulle sluta censurera Peng och istället utreda hennes anklagelser. Ordförande Steve Simon poängterade att varken han eller några spelare inom WTA kunnat nå Peng för att försäkra sig om hennes säkerhet.

Novak Djokovic, Serena Williams och Naomi Osaka tillhör de spelare som offentligt uttryckt sin oro för Peng Shuai. Rabaldret fick i veckan statliga kinesiska medier att publicera en text som påstods vara ett mejl från Peng Shuai, där hon sa sig vila i hemmet samt att hennes tidigare anklagelser mot Zhang Gaoli var uppdiktade.

Mejlet framstår som falskt på samma vis som de dussintals framtvingade erkännanden från aktivister som de senaste åren kunnat ses på statlig kinesisk tv. Steve Simon sa mycket riktigt att det påstådda mejlet snarast ökade oron inom WTA, och hotar nu att dra tillbaka förbundets tävlingar från Kina.

Med mindre än tre månader kvar till vinter-OS kommer myndigheterna att göra allt för att gömma undan såväl skandalen som Peng Shuai.