Terrorattacken i Moskva skapar problem för Putin

Säkerhetstjänsten FSB har återigen missat att ge korrekt information. Detta kan på sikt få viss betydelse för Putins regim.

Text: Magnus Norell

Bild: AP

Snart två veckor efter terrordådet i Moskva, som dödade och skadade minst 150 personer, är det fortfarande dåligt med verifierad information om attentatet. Fyra tadjikiska medborgare är anhållna som misstänkta för dådet och en del av IS globala nätverk av ”emirat” som kallas Khorasan (IS-K) – en gammal beteckning på dagens Pakistan och Afghanistan samt andra delar av Centralasien – har tagit på sig dådet. 

Och trots alla oklarheter går det att dra vissa slutsatser. Attacker från islamister är inget nytt i Ryssland och IS har sedan länge förklarat att Ryssland hör till dess fiender och att angrepp på Ryssland och dess innevånare är fullt legitima. För att understryka att de menar allvar bar terroristerna webcams som i realtid visade mördandet och övergreppen, liknande det som Hamas gjorde i Israel i oktober förra året. 

I synnerhet sedan den ryska interventionen i Syrien 2015 har IS-K pekat ut Ryssland som sin huvudfiende. Det är heller inte första gången som Ryssland angripits. Flera mindre dåd och försök till attacker har utförts, även om de knappast alls har rapporterats i västmedia. Även större dåd har utförts, som attacken på tunnelbanan i S:t Petersburg 2017 då 15 personer dödades och flera skadades. 

IS-K är i huvudsak baserat i Afghanistan och Centralasien och därmed är det svårare för rysk säkerhetstjänst att hålla koll på dem. Men IS (och före dem al-Qaeda) har rekryterat där i flera år, vilket märkts speciellt sedan krigen i Tjetjenien. Ryssland har betydligt bättre koll på vad som händer i Kaukasus i de muslimska republiker som finns där.  

Av speciellt intresse är en video som IS släppte 26 mars. Klippet är del av en ny serie och videon har namnet News Harvest: Blessed Moscow Operation. Videon innehåller klipp från attacken och presenteras av en så kallad ”deep-fake” soldat, alltså AI-teknik. Intressant är vidare att videon släpptes av en relativt nystartad mediasajt kallad Rastare Media. Det var också Rastare Media som direkt efter attacken i Moskva gick ut med att IS låg bakom dådet. 

IS har under hela sin existens legat långt fram när det gäller att utnyttja ny teknik och sådan har använts tidigare för att sprida propaganda och ”fake news” i olika sammanhang. Att använda AI-teknik är också en fördel eftersom propaganda kan spridas utan att någon enskild individ behöver vara inblandad. Sättet som News Harvest-videon presenterades på var ämnad att ge en bild av en ”vanlig” nyhetssändning. 

Mer än 10 procent av Rysslands invånare är muslimer och miljoner medborgare från de muslimska tidigare sovjetrepublikerna Uzbekistan, Tadjikistan och Kirgisien, bor och arbetar i Ryssland. I till exempel Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan pågår dessutom mer eller mindre väpnade uppror som från tid till annan resulterar i våldsdåd. Sammantaget utgör dessa områden ett fokus för den ryska säkerhetstjänster. 

Situationen i dessa små republiker ger IS (och i viss mån al-Qaeda) en stor målgrupp att rekrytera ifrån. Den ryska responsen visar också ett tämligen hårdhänt svar på attacken där familj och släktingar till de gripna har gripits och även ”försvunnit”. Vi har heller ingen absolut vetskap om hur de fyra gripnas koppling till IS ser ut exakt. Men ser man till tidigare modus operandi behöver den potentiella terroristen inte någon direkt ”order” för att utföra ett dåd. I detta fall, med det snabba släppandet av videor och det faktum att terroristerna var utrustade med webcams samt att både ammunition och sprängmedel fanns på plats före attacken, har mer planering ägt rum. Detta kan också tyda på mer inblandning från IS-K centralt, men måste inte göra det. Vapen och sprängmedel är inte så svårt att få tag på i Ryssland i dag. 

Något bör också sägas om det ryska politiska svaret. President Vladimir Putin har försökt göra en koppling till Ukraina och till Väst, som anklagas för att ha som mål att terrorisera Ryssland. För Putin, som har presenterat sig som ”Mr. Security” under hela sin presidenttid, var denna attack ett svårt slag, i synnerhet som USA varnade Ryssland om att en islamistattack var trolig ”i närtid”.  

Men även om Putin vill framställa sig själv som en garant för trygghet har han inte varit särskilt framgångsrik. Sedan han blev president år 2000 har minst 1300 människor dödats i terrordåd i Ryssland. Men Putins ”överenskommelse” med ryssarna har alltid varit att ge trygghet och bättre levnadsstandard som skulle kompensera för den alltmer repressiva staten. Detta har i och för sig aldrig riktigt stämt utanför de större städerna – och kriget i Ukraina har definitivt slagit sönder den bilden – men det har trots allt varit ett argument som hållit protesterna på mattan. 

Intressant är också att Putins säkerhetstjänster tydligt har pekat ut IS som skyldigt till dådet. Därmed har de också i alla fall delvis underminerat presidenten, som ju velat lägga skulden på Kiev och väst. På sikt kan detta dåd därför få viss betydelse för Putins regim. Det spelar också roll att säkerhetstjänsten, och i synnerhet KGB:s efterträdare FSB, nu för andra gången missat att ge korrekt information, och att agera därefter. Första missen var inför anfallet på Ukraina (där FSB menade att Ukrainas beredskap var undermålig.  

Problemet för Putin är att han är mycket beroende av FSB för att sitta säkert vid makten. Organisationens chef, Alexander Bortinikov, är en av Putins mest lojala anhängare. Putin kan därför ha svårt att på allvar ta itu med de interna problemen i FSB. Till det kommer att kriget i Ukraina, som ju skulle vara över på en eller ett par veckor, tar upp en stor del av FSB:s resurser. Det är inte otänkbart att det påverkat hanteringen av hotet från IS. I så fall finns det anledning för regimen i Moskva att se upp. Något av det första som framhölls i IS video var att attacken mot konserten den 22 mars bara var början. 

Magnus Norell är statsvetare och inriktar sig på frågor som rör terrorism, politiskt våld, demokratifrågor samt säkerhetspolitik i Mellanöstern och Centralasien.

***