Tickande bomb

Ekonomer har tävlat om att beskriva budgetkrisen i USA på ett så skräckinjagande sätt som möjligt. Affärsmannen Warren Buffett vann nog när han jämförde det amerikanska skuldtaket vid en atombomb i en intervju med affärstidningen Fortune. Den lösning som nu är aktuell handlar om att höja skuldtaket fram till 7 februari och att slå fast en budget som kan hålla statsapparaten i gång till mitten av januari. Man skjuter problemet framför sig helt enkelt.

Budgetkaoset som beräknas kosta 300 miljoner dollar om dagen har redan fått kännbara konsekvenser för USA. Bankekonomer uppskattar att för varje vecka som budgetkrisen pågår, måste man räkna bort en till två tiondelar av landets tillväxt. Amerikanska centralbanken har i sin tur räknat ut att kaoset bidragit till att landets arbetslöshet har ökat med 1–1,5 procent. Och i onsdags meddelade kreditvärderingsinstitutet Fitch att man överväger att sänka landets kreditbetyg på grund av det rådande osäkra politiska och ekonomiska läget.

Kaoset drabbar inte bara USA. Även om politikerna når en uppgörelsefår det konsekvenser för omvärlden. Lyckas man förhala beslutet och köpa sig tid, så återstår ändå frågan om vad som händer efter årsskiftet. Osäkerheten som råder nu lever alltså kvar och den osäkerheten kommer inte att stanna i USA. Landets ekonomi står för 20–22 procent av hela världsekonomin, och amerikanska obligationer, värdepapper och aktier står i sin tur för 30–35 procent av den globala börsen. Det är helt enkelt inte många länder som sitter utan en amerikansk aktie.

Dessutom är hela världsekonomin redan i ett sårbart läge. Tillväxtekonomier som Ryssland, Brasilien, Indien och Kina har bromsat in. Också i Europa råder ekonomisk osäkerhet.

– Hade vi varit längre fram i konjunkturcykeln hade vi haft större motståndskraft. Det har vi inte nu och därför påverkar det som nu sker i USA hela världen, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Även svenska företag drabbas av osäkerheten och i första ledet exportföretagen. Visserligen är det bara sex procent av den svenska exporten som går till USA men drygt hälften av den svenska ekonomin har koppling till exporten.

– Har man planer på att göra en investering eller utöka personalstyrkan skjuter man upp ett sådant beslut. Man vill vänta och se vad som händer.

Också hushållen kommer att dra öronen åt sig, spår Robert Bergqvist. Sverige och svenska pensionsfonder har mycket av sitt sparande i aktier och räntepapper – inte minst amerikanska sådana.

– Privatpersoner ställer sig precis samma frågor som företagen. Vad ska jag göra med mina pengar? Ska jag sälja mina aktier? Den oron gör att man håller hårdare i plånboken.

Budgetkrisen påverkar också förtroendet för USA. Problemen med skuldtak och budget är visserligen inte nya och omvärlden är vana vid att amerikanerna levererar en lösning fem i tolv – och ibland även senare än så. Men många menar att dollarn har en på tok för dominerande ställning och de senaste åren har det förts diskussioner om att hitta andra alternativ till dollarn som reservvaluta. Frågan återstår om de månader man kan lyckas skjuta upp problemet räcker för att komma överens om en mer långsiktig lösning, och därmed återvinna en del av förtroendet.

– Republikanerna har en identitetskris och när USA står inför samma dilemma i februari igen så är jag inte så säker på att man hittar en långsiktig lösning. Jag tror tyvärr att detta upprepas igen, säger Robert Bergqvist.