Ukrainakriget kan få Japan att överge pacifismen
Putins krig i Ukraina får inte bara Europas länder att se över sina försvarsmöjligheter. I Japan höjs nu röster om att landet bör ändra den pacifistiska konstitution som gällt sedan andra världskriget.
Enligt artikel 9 i Japans konstitution har det japanska folket ”för evigt” avsagt sig krig, våld och hot om våld som medel för att lösa internationella konflikter. Men landets pacifistiska inställning kan snart vara ett minne blott. I ljuset av Ukrainakriget har den konservativa eliten kring landets premiärminister Fumio Kishida uttryckt krav på att artikel 9 i konstitutionen antingen ska omtolkas eller strykas helt. I juli väntar val till överhuset i Japans parlament, och många i det styrande Liberaldemokratiska partiet (LDP) anser att tiden nu är inne att uppdatera konstitutionen för att möta ett allt mer osäkert internationellt läge.
Med artikel 9 har Japan förbundit sig till att inte besitta vare sig land-, sjö- eller luftstridskrafter. I realiteten har landet dock omkring 300 000 soldater som beskrivs som ”självförsvarsstyrkor”. LDP föreslår nu att militären förutom att reagera på attacker mot det egna landet även ska få genomföra förebyggande angrepp utomlands. Om till exempel Nordkorea planerar att avfyra en robot ska Japan kunna slå ut avfyrningsramperna innan Kim Jong-Un hunnit trycka på knappen. Partiet vill också höja försvarsanslaget till två procent av BNP. Fram till nu har en procent av BNP till försvaret gällt som ett inofficiellt tak.
Att vilja ändra konstitutionen har varit en konservativ surdeg i över 70 år, och Ukrainakriget fungerar nu som katalysator, förklarar Sebastian Maslow, Japanexpert och lektor vid Sendai Shirayuris universitet för kvinnor.
– Man har pratat om att ändra författningen ända sedan efterkrigstiden. Det ena argumentet är att Japan, som suverän stat, inte kan ha en konstitution som dikterats av den amerikanska ockupationsmakten. Det andra är att artikel 9 länge har varit en nagel i ögat på de konservativa eftersom den begränsat Japans handlingskraft internationellt vad gäller säkerhets- och utrikespolitik.
Varför vill man ändra konstitutionen just nu?
– Stödet för en revision av konstitutionen är lite som ebb och flod, beroende på det internationella läget. Finns det en tydlig kris, som nu med Ukraina, växer stödet för en ändring. Finns det ingen kris är befolkningen rätt komfortabel med den konstitutionella pacifismen.
Foto: Eugene Hoshiko/AP 
Foto: Eugene Hoshiko/AP
Författningen omtolkades redan 2014, av dåvarande premiärminister Shinzo Abe. Han lade fram en ny säkerhetsstrategi som gjorde det möjligt för Japans självförsvarsstyrka att agera enligt vad man kallade en ”proaktiv pacifism”. Japansk militär tilläts bistå en allierad internationellt om det innebar att Japan försvarades mot ett ”kritiskt hot”. Till exempel ansågs minröjning vid en FN-ledd insats vara okej om det skyddade Japans ekonomiska intressen. Men lagstiftningen har inte hängt med med politiska doktrinen.
– Det finns en diskrepans mellan Japans agerande internationellt och författningen. Frågan är om man accepterar klyftan mellan lagtext och tolkningen av konstitutionen, eller om man anpassar konstitutionen till verkligheten, säger Maslow.
Vilket stöd finns i Japans parlament för att ändra eller stryka artikel 9?
– I stora delar av oppositionen finns det inget motstånd mot en revision. Vissa i LDP:s koalitionspartner Komeito är kritiska mot innehållet i de föreslagna ändringarna. Men att konstitutionen ska ses över finns det en majoritet för i parlamentet.
Ett Japan som har friare tyglar militärt lär välkomnas av den allierade USA, tror Sebastian Maslow. Under kalla kriget kom USA snabbt att ångra artikel 9 när man letade väpnade allierade i kampen mot kommunismen. Men det amerikanska stödet nu beror på hur väl en ändring av konstitutionen förankras hos grannländerna. Japan har territoriella dispyter med bland andra Kina och Ryssland. Och det finns en lång historia av misstro mellan Japan och Sydkorea efter andra världskriget.
– USA välkomnar säkert den här debatten. Men, och det är ett stort men, det krävs att Japan inte uppfattas som ett hot och att det ses som en återgång till japansk militarism. Det finns en stor misstro i Kina och Korea. Den svåra diplomatiska sits Japan befinner sig i gör att den här debatten inte blir enkel, säger Sebastian Maslow.
***
Läs mer: Därför slår David ibland Goliat
