Ungerns antisemitiska arv

I den regeringsvänliga nättidningen Origo den 28 november 2020 kunde ungrarna läsa: Den ungerskfödde förintelseöverlevaren och finansmannen George Soros beskrevs som en »liberal Führer«. Europa som »hans gaskammare«. Ungern och Polen som »de nya judarna«. Den »giftgas« som sipprade ut »från det öppna mångkulturella samhällets kapsyl« var »dödlig för det europeiska sättet att leva«.

Skribenten, Szilárd Demeter, är chef för ett statligt ungerskt litteraturmuseum och kulturkommissionär i Viktor Orbáns regering.

Judiska grupper protesterade. Kallade artikeln oförlåtlig och en provokation. Israels ambassad i Budapest fördömde den som antisemitisk. Innehållet var ett skolboksexempel på modern antisemitisk retorik: relativisering av Förintelsen, besattheten av Soros, valet av ordet »globalism« som tillmäle. Men Demeter backade bara pliktskyldigt, sa att nazistparallellen var »oavsiktlig«. Jobbet fick han behålla.

Två månader senare, klockan sex på morgonen den 5 februari 2021, stormade ett dussintal ungerska poliser med dragna pistoler den bostad där filmregissören János Szász lever med sin fru och deras två barn. Målet för razzian visade sig vara filmarens samtliga mobiler och datorer. Och sonens laptop. Ingreppet var våldsamt, sa Szász till Dagens Nyheter (24/2). Filmaren fick senare veta att polisen arbetade på uppdrag av en motpart i en upphovsrättskonflikt. Varför polisen gick så hårt fram begrep inte Szász, men sa att en sak väger tungt i dagens Ungern: hans judiska bakgrund.

– Szász har klara åsikter om vad det rör sig om naturligtvis, säger Ungernkännaren Joakim Medin, journalist och författare, vars reportagebok Orbánistan – Rädsla och avsky i det illiberala Ungern (2018) har kallats det mest initierade om dagens Ungern på svenska.

När Ungern anklagas för att flörta med antisemitismen brukar landets regering svara att judar är säkrare i Ungern än i Västeuropa, och peka på banden mellan Viktor Orbán och Benjamin Netanyahu.

– Det är sant att få fall av våld mot judar och judiska institutioner rapporteras i dagens Ungern, säger Joakim Medin. Det har inte förekommit samma form av våldsattentat mot judiska mål som i västeuropeiska länder. Men ungerska judar känner sig likväl utsatta.

»Regeringen här är inte antisemitisk«, har Andras Kovas, professor i judiska studier i Budapest, sagt i en intervju, men den använder sig samtidigt av antisemitiska ste­reo­typer i sin Soroskritik. Och hyllar människor som är öppet antisemitiska.

Joakim Medin:

– Orbán är en populist och bygger mycket av sin kampanj på att framställa sig som fosterlandets försvarare. Då måste man peka ut en fiende. Under flyktingkrisen 2015 byggde man ett gränsstängsel och ropade sig hes om att migranter skulle välla in. Sedan har ingen sett några migranter. Så för att sätta ett ansikte på fienden började man prata om Soros som en organisatör av migrationen. I början av pandemin sa en högt uppsatt Fidesföreträdare att viruset spreds för att George Soros öppnat gränserna.

Ungern var första land i världen med antijudiska lagar i nutidshistorien. De tillkom 1920 – 13 år före Hitler – efter förlusten i första världskriget. Man skyllde den på judarna,

Efter Förintelsen och under kommunisttiden trycktes antisemitismen undan. När muren föll bubblade den fram kvickt. Ett antisemitiskt högerradikalt parti kom in i parlamentet på nittiotalet, år 2010 det öppet antisemitiska partiet Jobbik.

– I Ungern finns en historisk antisemitism förankrad hos delar av befolkningen, säger Joakim Medin.