Universitetens finansiering väcker het debatt i USA

Den senaste tidens studentprotester i USA har lett till frågor om vad det är som egentligen händer på amerikanska universitet. Men det har också väckt frågan om vem som har inflytande eller kontroll över undervisningen och forskningen. De pro-palestinska protesterna har fått republikaner i kongressen att starta en undersökning om hur det finansiella stödet till amerikanska universitet ser ut, inte minst från utlandet.  

Redan 2022 berättade en rapport från Network Contagion Research Institute (NCRI) att emiratet Qatar var den största utländska givaren till amerikanska universitet följt av Kina. På plats tre och fyra kom ytterligare två länder i  Mellanöstern, nämligen Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Mellan 2014 och 2019 skänkte länder i Mellanöstern över 5 miljarder dollar, omkring 55 miljarder kronor vid dagens kurs, till amerikanska lärosäten. Även Kinas stora donationer har periodvis kritiserats, bland annat av Mike Pompeo, utrikesminister under Donald Trump.  

Enligt en lag från 1965 måste universiteten rapportera alla utländska donationer som överstiger 250 000 dollar, men lagen anses verkningslös. Här finns ett ”stort svart hål” fastslogs en senatsrapport 2019 och påpekade att många donationer passerar genom välgörenhetsorganisationer eller annan tredje part. 

Frågan är känslig och berör hundratals universitet i USA. Kort efter att kongressens utbildningsutskott inledde sin undersökning, tillkännagav Texas A&M University att man stänger sitt campus i Qatars huvudstad Doha. ”Regional oönskad publicitet” var det officiella skälet. Qatars regering beklagade beslutet och anser sig utsatt för en "desinformationskampanj". Frågan om USA:s relation till Qatar har fått en alldeles egen dynamik eftersom det lilla landet vid Persiska viken inte bara är en viktig militärallierad, utan också är platsen för Hamas högkvarter, samtidigt som Qatar har en medlarroll i Gaza-konflikten. En omöjlig balansgång, menar många republikaner och vill bryta samarbetet. 

Bland amerikanska universitet har Cornell tagit emot mest pengar från Mellanöstern. De senaste tjugo åren har den prestigefulla Ivy League-skolan i delstaten New York tagit emot drygt 2 miljarder dollar från Qatar. På Cornell har det också förekommit studentprotester, och även om universitetet inte har någon officiell politisk hemvist, så är det känt för att länge ha rekryterat och uppmuntrat progressiva lärare. Cornell har till exempel som krav att den som söker en tjänst på skolan måste fylla i ett omfattande så kallat ”Diversity Statement”, där man bekänner sig till skolans värdegrund som bland annat säger att man skall vara proaktiv inom frågor som antirasism. Detta förekommer även på många andra universitet. 

Tidigare i vintras gick New Yorks tidigare borgmästare Michael Bloomberg ut i Wall Street Journal och riktade skarp kritik mot just detta. Han menade att en konformistisk vänster-radikal miljö i universitetsvärlden med liten tolerans för motsatta åsikter har skapat en häxbrygd där studenter nu ser det som fullkomligt naturligt att förorda diktatur och terrorism före demokrati.  

Andra, mera mjuka förklaringar till studentdemonstrationerna, handlar om att dagens studenter bär på sociala störningar från nedstängningar under pandemin, stark påverkan av sociala medier och en frustration över ett stundande presidentval där ingen av kandidaterna appellerar till unga människor. Studenterna själva menar att de genomför fredliga protester – en humanitär insats – som har mötts av ett onödigt hårt motstånd från polis och universitetsledningar. ”Det här är vår generations Vietnam!”, som en student uttryckte det i en tv-intervju.

***

Läs även: Har wokeismen gjort USA:s unga till judehatare?

Läs även: Läget är bekymmersamt för Joe Biden