Striden om Amerikas själ

Polariseringen i den amerikanska politiken har uppnått farliga nivåer. Det var slutsatsen demokrater och republikaner drog efter veckan då brevbomber skickade till politiker följdes av massakern i en synagoga i Pittsburgh. Mitt i all tragik står landet inför ett mellanårsval med extra mycket på spel. I stället för att fokusera på sorgearbetet har efterspelet nästan uteslutande handlat om politik. Demokraterna skyller attentaten på Donald Trumps retorik, som de anser har bidragit till ökad främlingsfientlighet i samhället. Republikanerna hävdar å andra sidan att Demokraterna uppmuntrat till våld mot politiska motståndare. Det enda de verkar kunna enas om är att de tillsammans dragit maktkampen för långt, med dödliga konsekvenser.

»Vi bär alla ett ansvar och vi måste alla uppföra oss bättre«, förklarade ledarna för de båda partiernas kampanjsektioner i ett gemensamt uttalande.

Smutskastning från båda sidor har varit en följetong under höstens kampanj. Det högsta valdeltagandet på 50 år väntas när samtliga platser i representanthuset och en tredjedel av stolarna i senaten står på spel. Intresset för valet är ett direkt resultat av den polarisering som landet befinner sig i efter två år med Donald Trump. Presidentens agerande har fått Demokraterna att inse att diplomati inte vinner några val. Enligt den före detta utrikesministern och presidentkandidaten Hillary Clinton så har det helt enkelt inte funnits utrymme för demokrater att uppföra sig under rådande omständigheter.

»Du kan inte uppföra dig civiliserat när det finns ett parti som vill krossa allt du står för och bryr dig om. Det är vad jag tror. Om vi har tur nog att vinna representanthuset eller senaten kan vi återgå till civiliserat beteende«, förklarade Clinton i en intervju med CNN i oktober.

Att det politiska läget bidragit till attackerna är de flesta eniga om. Brevbomberna var adresserade till personer och organisationer som Trump ofta kritiserar och förlöjligar. Gärningsmannen bakom attentatet i Pittsburgh öste i sociala medier beröm över hur ordet »invasion« blivit en accepterad synonym för invandring. Just »invasion« är ett ord som mer och mer använts av Trump under hösten. Ändå framstår Trump som ganska nyanserad jämfört med vissa andra. Reklamfilmer under valrörelsen har framställt kandidater som alltifrån terrorister till förespråkare av lynchning av minoriteter. Med tanke på den senaste tidens händelser valde därför en del politiker att helt sluta med personliga påhopp under valrörelsens sista vecka. Tidigare vicepresidenten Joe Biden beskrev det som en »strid om USA:s själ« där moralen måste återställas innan man kan gå vidare.

»Vi måste inse att ordval har konsekvenser. Amerikaner vet redan vem Donald Trump är. Frågan är vilka vi vill vara«, sa Biden under ett tal till demokrater i Wisconsin.

Demokraterna har inte haft svårt att engagera väljare som är missnöjda med Donald Trump. Valet har blossat upp som ett referendum, där folket har möjlighet att krympa eller legitimera presidentens makt under de närmaste två åren. Hela 73 procent av troliga väljare i avgörande distrikt håller presidenten som den huvudsakliga anledningen till hur man röstar i valet, enligt en undersökning i USA Today. På så sätt blir valresultatet en fingervisning om hur folket egentligen känner att de första två åren fortlöpt. Trots kaoset har Trump lyckats få igenom två nomineringar till Högsta domstolen och en stor skattereform. Ett bra resultat skulle vidare ge legitimitet till Vita husets försök att få igenom en sjukvårdsreform och en mur mot Mexiko.

Demokraterna såg länge ut att gå mot en stor valkväll med goda chanser att återta kontrollen över både representanthuset och senaten. Allt vände dock när demokratiska senatorer försökte stoppa nomineringen av Brett Kavanaugh, som anklagades för sexofredande av flera kvinnor, till Högsta domstolen. Demokraterna gjorde misstaget att lyfta fram Kavanaugh som skyldig till ett brott han aldrig kommer att dömas för. Förhören i kongressen avbröts gång på gång av arga demonstranter som försökte storma kongressens lokaler.

Republikanerna tog chansen att porträttera sina motståndare som en »vänster­maffia«, som helt saknar respekt för lagar och regler. I tv-reklam under upptakten till valet har man försökt visa hur skådespelare och politiker uppmanar till våld mot Trump och hans anhängare. Presidenten har förstärkt budskapet genom att sprida skräck för vad som skulle hända om Demokraterna tog över makten.

»Demokraterna går till angrepp mot vårt lands självständighet och säkerheten för varje amerikan«, förklarade Trump under ett kampanjframträdande i Texas.

Med ett par dagar kvar till valet kan fortfarande allt hända. Demokraterna väntas vinna majoritet i representanthuset medan Republikanerna behåller kontrollen över senaten. Men marginalerna är fortfarande så pass små att båda partierna har chans att ta hem allt. Inget tänkbart scenario är mer osannolikt än möjligheten att Trump skulle bli president när vallokalerna öppnade för två år sedan. I slutändan handlar det om att kontrollera samhällsdebatten under upploppet. Trump har satt sitt fokus på en »karavan« med 7 000 mi­granter som är på väg till gränsen mot Mexiko. Tusentals soldater är redo att rycka ut för att »stoppa krisen längs gränsen«, som enligt Trump är en »invasion« som Demokraterna orkestrerat. Karavanens faktiska storlek är väldigt omdiskuterad och enligt uppgifter väntas den inte komma fram förrän långt efter valet. Men immigration är en fråga som Donald Trump alltid lyckas samla väljare kring och hysterin över vad som kan hända har ingen effekt om det sker efter valet.

Presidenten har vidare anklagat Demokraterna för att försöka instifta ett socialistiskt system, som kommer att försätta landet i fattigdom och anarki likt situationen i Venezuela. Även om många påståenden motbevisats så har skrämselpropaganda och attacker på motståndare visat sig vara extremt effektivt. Presidenter har genom åren med stor framgång lyckats använda risken för krig och terrorism för att behålla greppet om makten. Efter det kaotiska valet för två år sedan är det inte heller särskilt anmärkningsvärt att se politiker överdriva eller öppet ljuga. Ingen metod är för extrem för att vinna och ingen konspirationsteori känns för osannolik för att vara sanning, i varje fall inte hos de som redan stöttar Trump.

För Trump och Republikanerna är det också direkt nödvändigt att styra debatten på det nationella planet då man är underlägsen regionalt. Vreden över Trump har inspirerat många demokrater att volontärarbeta för regionala kampanjer. Samma vrede har också dragit in rekordstora donationer till Demokraterna i flera delstater under året. I ett politiskt system där kandidaten med mest pengar nästan uteslutande vinner så har det finansiella försprånget gett Demokraterna slagläge i distrikt där de tidigare varit chanslösa.

I Texas har demokraten Beto O’Rourke en liten chans att besegra den sittande republikanske senatorn Ted Cruz, som var Donald Trumps främsta utmanare i Republikanernas primärval för två år sedan. O’Rourke har slagit rekord i insamlade pengar och ligger med mindre än en vecka kvar under med fem procentenheter i vissa mätningar. Oavsett vem som vinner i Texas så kommer resultatet ge en fingervisning om hur nära den historiskt konservativa delstaten är att bli en så kallad »swingstate« i framtiden. Demokraterna har under senare år dragit till sig mer och mer stöd och inom en snar framtid kan The lone star state vara i spel även under presidentval. En sådan situation skulle ge Republikanerna en brant uppförsbacke då andra stora delstater, som Kalifornien och New York, redan tillhör Demokraterna.

En vinst i Texas skulle med stor sannolikhet också innebära att man vinner andra jämna delstater som Nevada, Florida och Arizona i senatsvalet. För Demokraterna krävs en »blå våg« och med bra resultat i samtliga delstater har man chans att vända Republikanernas majoritet i senaten. Bättre möjligheter har man i representanthuset där pengafördelen är direkt avgörande. Republikanerna har inte råd att täcka tillräckligt med mark för att utmana Demokraterna i samtliga valdistrikt. Sittande presidenters partier har vidare historiskt haft svårt att behålla mandat i representanthusens mellanårsval. Men Trump har inte gett upp hoppet och har i stället bokat in ett späckat schema med tal i distrikt där det väntas bli jämnt. Även om det knappast är en skam att förlora ett mellanårsval så finns oro att en demokratisk majoritet kommer att accelerera undersökningen om presidentens eventuella Rysslandskontakter. Har han något som helst att dölja är det bäst att han ser till att det egna partiet behåller kontrollen över kongressen. Om Demokraterna vinner representanthuset förbereder sig Vita huset därför på massuppsägningar bland anställda. Med en majoritet kommer Demokraterna att ha möjligheten att kalla in Trumps medarbetare till förhör i den pågående Rysslandsundersökningen. Enligt före detta rådgivaren Steve Bannon skulle en sådan situation medföra att presidenten kommer att få det svårt att över huvud taget fylla lediga positioner i administrationen.

»Hur tillsätter man lediga positioner med kompetenta medarbetare när de vet att de kommer kallas in på förhör? Om du tar ett jobb är det bäst att du är rik, för det kommer att kosta att anställa en advokat«, förklarade Bannon – som själv anställt en advokat i väntan på valet – i en intervju med Bloomberg.

Skulle Trump även förlora senaten finns det en överhängande risk att han ställs inför riksrätt innan mandatperioden är slut. Oavsett resultat kommer tisdagens valnatt att sätta tonen för de närmaste två åren i amerikansk politik. För även om hans namn inte finns på någon valsedel så handlar allt som vanligt om Donald Trump. För första gången i sin politiska karriär kan han tvingas leva med en opposition som faktiskt har något att säga till om. Det enda som är säkert är att det inte lär bli mer civiliserat i den amerikanska politiken, snarare tvärtom.

Läs även Veckans Fokus om en rasande rädsla som präglar valet (#43)