Utstraffade
Bild: Jorge Guerrero/TT
Förra året chockade vänsterpartiet Podemos etablissemanget när de i kölvattnet av protesterna mot nedskärningarna 2011 blev landets största parti mindre än ett år efter att det bildats. Inspirerade av Podemos framgång har i år i stället center-liberala Ciudadanos seglat upp som den huvudsakliga utmanaren mot de etablerade Partido Popular och PSOE. I mätningar får de nya partierna tillsammans ungefär 35 procent av rösterna. En regering som inte tar hänsyn till någon av dem, kommer att få svårt att bildas.
Men det är inte enbart krisen som gjort de nya partiernas framgång möjlig. Undersökningar visar att efter arbetslösheten är korruption den enskilt viktigaste frågan för väljarna. Detta faktum har Podemos skickligt utnyttjat genom att knyta samman nedskärningarna och bankräddningarna med det korrupta etablissemanget som de kallar la casta, »kasten«. Ciudadanos framgång bygger på att de har gjort nolltolerans mot korruption till sin huvudfråga. Båda partier går till val inte bara på att föra en bättre politik men också på att styra bättre. Dessa nya krafter hotar nu inte bara den härskande politiska eliten utan hela den ordning som sedan sjuttiotalet har rått i Spanien.
När general Franco dog 1975 inleddes processen som skulle leda Spanien till demokrati. Den kom att kallas la transición, »övergången«. För att göra processen så fredlig som möjligt valde politikerna att göra kompromisser med den fascistiska maktapparaten. Till exempel bevarades monarkin trots att den hade varit intimt lierad med Franco. Den fredliga övergången blev en framgång och hyllades runtom i Europa, och Spanien anslöt till både EU och Nato.
Regeringsmakten kom under de följande årtiondena att pendla mellan Partido Popular, en allians av flera statsbärande partier under Franco-eran, och socialdemokratiska PSOE som hade varit förbjudet. De två partierna såg sig som förvaltare av la transición, den demokratiska kulturen. I skydd av den statusen blev korruption, nepotism och vänskapstjänster legio. Så inte bara i politiken utan också inom näringslivet, media och kungahuset. Men makthavarna ställdes sällan till svars för några brott, speciellt inte när landet njöt av en artificiell tillväxt på omkring 3,5 procent under rekordåren före krisen.
Denna ordning ser ut att få ett hastigt slut på söndag. I och med den ekonomiska krisen har tålamodet med korruptionen tagit slut. Rättegångarna avlöser i dag varandra, bland annat står den förre kungens syster anklagad för skattebrott. Själv abdikerade Juan Carlos förra året efter att ha avslöjats ha gjort dyra jaktresor till Afrika under brinnande kris.
De etablerade partierna försöker nu manövrera i det nya landskapet. PP leder men har tappat nästan hälften av sitt stöd sedan förra valet. Premiärminister Mariano Rajoy har vägrat att delta i de två tv-debatter som hållits hittills men har tackat ja till en debatt med ledaren för PSOE. Uppenbarligen vill han inte erkänna några andra partiers existens. PSOE har å sin sida tillsatt en ny ung ledare som ska ge partiet samma fräscha aura som Ciudadanos och Podemos men ligger trots det kvar på 20 procent. Tillsammans har de tappat nästan sju miljoner röster.
Oavsett utgången på söndag kommer för första gången en koalitions- eller minoritetsregering bildas. Vad färgerna på den blir är omöjligt att säga men säkert är att Spanien på söndag går in i en ny historisk fas.
Fakta |Säker osäkerhet
Inget av de fyra partierna kommer att få egen majoritet efter helgens val. Högerpartiet Partido Popular har knappt 30 procent av rösterna. Socialdemokratiska PSOE, Partido Socialista Obrero Español, har drygt 20 procent. Mittenpartiet Ciudadanos har runt 20 procents väljarstöd, medan det ett år gamla vänsterpartiet Podemos har runt 15 procents stöd.