Vaccin – ett vapen i maktkampen: »Kina vill framstå som räddaren i nöden«

Bristande leveranser av vaccin mot covid-19 och tvivelaktig verkningsgrad hos personer över 55 år – den senaste tiden har varit problemtyngd för svensk-brittiska Astra Zeneca. Sedan det blev känt att 60 procent färre doser än avtalat skulle levereras till EU under första kvartalet har bolaget legat i tvist med unionen. Astra Zeneca har lovat att utöka leveranserna till EU med nio miljoner doser under perioden, men det är ändå mindre än hälften av vad man ursprungligen kom överens om.

Enligt läkemedelsbolaget beror förseningarna på en fabrik i Belgien. Där tillverkas själva läkemedelssubstansen innan den skickas vidare till andra fabriker för att förpackas i injektionsflaskor. Men det är inte bara i Belgien som Astra Zeneca har haft besvär.

I slutet av januari drabbades vaccinfabriken i Wales av en översvämning, och ungefär samtidigt rasade en brand i världens största vaccinfabrik i Indien. Vid de tillfällena ska tillverkningen inte ha påverkats, men det skickar en signal om hur sårbar leveranskedjan är. Hela världens blickar är riktade mot läkemedelsbolagen, och i Astra Zenecas fall följs leveranskapaciteten extra noggrant utanför EU:s gränser.

Till skillnad från Pfizer/Biontechs och Modernas vacciner behöver Astra Zenecas vaccin inte förvaras i extrem kyla. Pfizers och Modernas vacciner ska förvaras i minus 70 respektive minus 20 grader Celsius vid lagring och transport, men Astra Zenecas vaccin klarar cirka 4 plusgrader. Det här har gjort att bolagets lösning har beskrivits som särskilt lämpad för låg- och medelinkomstländer. Frysar som håller mycket låga temperaturer kan kosta tusentals dollar. Det blir betydligt billigare och enklare att vaccinera befolkningen i ett varmt land med bristande infrastruktur om vaccinet kan förvaras i ett vanligt ­kylskåp. Bland annat har Mali och Sydafrika beställt miljontals doser av vaccinet.

Astra Zeneca säger till Fokus att man bedömer att problemen med den europeiska leveranskedjan inte kommer att påverka leveranserna till låg- och medelinkomstländer. Bolaget har flera samarbetspartners och parallella leveranskedjor.

Skulle det visa sig att läkemedelsbolaget har svårt att fullfölja leveranserna även till fattigare länder kan det gynna Kina och Ryssland, menar bedömare.

– Kina har stort intresse av att framstå som räddaren i nöden. I synnerhet ur ett retoriskt perspektiv, att kliva in där väst misslyckas, säger Jerker Hellström, chef för Swedish Center for China Studies.

Hur Kinas produktionsförmåga för att fylla ett eventuellt Astra Zeneca-vakuum ser ut är i dagsläget oklart, men man har uttryckligen lovat att inhemska vacciner ska säljas till utvecklingsländer till ett »rättvist och överkomligt pris«. Kina har erbjudit länder lån för att köpa vaccin om det skulle behövas.

Vad tjänar Kina på det?

– Man vinner i termer av mjuk makt helt enkelt. Man skapar mer attraktionskraft kring Kina. Sedan blir det också en fortsättning på temat »en auktoritär stat som Kina är det enda som kan hantera en pandemi«, vilket inte stämmer. Demokratin i Taiwan har lyckats minst lika bra. Men det skapar en bild av Kina som ett land som kan hantera en kris, säger Jerker Hellström.

Vaccindiplomatin är redan i full gång. Kinesiska läkemedelsföretaget Sinovac har sålt över 300 miljoner doser av sitt vaccin Coronavac, främst till låg- och medelinkomstländer. Kina har donerat vaccin till bland annat Kambodja, Pakistan och Filippinerna, och lovat leveranser under våren till flera länder i Afrika. I början av januari blev Indonesiens president Joko Widodo första person i landet att ta Sinovacs vaccin. Ungern blev den 29 januari första EU-land att godkänna Kinas vaccin. Man har sedan tidigare godkänt det ryska covidvaccinet Sputnik V.

Även Ryssland är angeläget om att kamma hem poäng i vaccinkampen, säger Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Landet bedriver en aktiv diplomati i Afrika, Sydostasien och Latinamerika, och att leverera vaccin passar in utmärkt i ekvationen.

– Det är framför allt en landfrämjande åtgärd. Om det ser ut som att väst inte hjälper fattigare länder alls, då kan Ryssland stärka sina egna kort.

Ryssland har skickat cirka 5 000 doser Sputnik V-vaccin till Västbanken, i vad som kallats en »personlig gåva från Putin«. Men finns det någonsin en gratis lunch? I samband med Kinas infrastrukturprojekt Nya sidenvägen har det kommit rapporter om att länder blivit skuldsatta efter att ha tagit emot kinesisk investeringshjälp.

– Man måste titta på vad det är för kontrakt man skriver på, men jag tror att Kina aktar sig mycket för att det ska skapas en uppfattning av att man utnyttjar utvecklingsländer. Tillväxtekonomierna vill man hålla sig väl med, och Kina vill allt annat än uppfattas som ett imperialistiskt land, säger Jerker Hellström.

I början av veckan dömde Folkhälsomyndigheten ut Astra Zenecas vaccin för äldre personer. Det finns inte tillräckligt med data för att säkerställa effektiviteten hos äldre åldersgrupper, och rådet är att inte ge vaccinet till någon över 65 år. Skyddseffekten i övrigt beräknas av EU:s läkemedelsmyndighet ligga på 60 procent. Sinovacs vaccin har i kliniska studier visat en effektivitet på både 78 och 50 procent. Sputnik V beräknades nyligen ha en effekt på 91,6 procent.

Sett enbart från transportsynpunkt är de olika ländernas vaccin jämförbara med varandra, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

– Alla vaccin som klarar av en kylkedja i plus 4 grader är lämpade för länder med en begränsad infrastruktur. Både kinesiska vaccin och ryska klarar av utvecklingsländer, absolut.

Matti Sällberg är inte överraskad över att Astra Zeneca har stött på förseningar i leveranserna till EU. Världen har aldrig varit med om den här typen av vaccinbehov någonsin och teknologierna som används är inte etablerade storskaligt, säger han.

– Hela jordklotet vill ha samma sak producerad samtidigt. Det är biologiska sy­stem, och det är inte konstigt att det kan bli brister i saker och ting.

Oavsett om det uppstår ytterligare förseningar för Astra Zeneca eller vilket vaccin som låg- och medelinkomstländer till slut väljer är det viktigt att vaccineringen sker fullt ut även där, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. I dagsläget har världens rikaste länder, med 15 procent av jordens befolkning, köpt upp över hälften av alla vacciner. Kommer vaccinen för sent eller inte alls till utvecklingsländerna kommer vi inte att få bukt med coronapandemin.

– Nej, det kommer man inte att få. Det hänger verkligen på att vi delar med oss tillräckligt mycket och att man får ut det tillräckligt snabbt, säger Björn Olsen.

Han har svårt att se att vaccineringen som krävs för att hindra pandemin blir klar i år. Kanske 2022 eller 2023, säger han. Ju längre vaccinerna till världens fattigare länder dröjer, desto större är risken att coronaviruset muterar.

– Risken är uppenbar. Ju längre ett sådant här virus får cirkulera obehindrat bland människor desto fler mutationer kommer vi att få se. Vi kommer att få se att det flammar upp virusutbrott, definitivt.

Kan det bli dödligare?

– Det är ett otroligt otäckt scenario. Det kan blir mer smittsamt, smitta fler männi­skor och på det sättet bli dödligare. Men om det blir mer aggressivt, det vet vi inget om.

Är det otänkbart?

– Nej, när det gäller virologi är det mesta tänkbart, säger Björn Olsen.