Valet i Argentina: Kirchner går igen

»Jag har röstat på Kirchner sedan dagis«, säger David Luna medan han låter en gulbrun pannkaka segla genom luften och landa åter på stekpannan över gaslågan i köket på hotell Bauen ett par kvarter från Buenos Aires kongresspalats.

Sedan dagis är en överdrift, men poängen går hem. Argentinas president Néstor Kirchner har bara suttit vid makten under en mandatperiod, i fyra år. När argentinarna går till val på söndag är det bara andra gången i sitt liv som David Luna röstar i ett presidentval. Den här gången lägger han sin röst på presidentens fru, Cristina Férnandez Kirchner, advokat och senator med en lång politisk karriär bakom sig.

David Luna hoppas att fru Kirchner ska fortsätta sin makes framgångsrika politik. Det mesta pekar på att Argentina i år, för femte året i rad, når en ekonomisk tillväxt på närmare nio procent. Sedan 2002 har andelen fattiga och arbetslösa i landet minskat med mer än hälften.
Men Fabio Resino, politiskt ansvarig för det kooperativ som driver hotell Bauen, är inte lika imponerad som kocken i köket våningen under hotellets pressavdelning. Tillväxt är inte nödvändigtvis av godo, anser han.

– Den tillväxt vi ser i dag stannar hos de redan rika och de ekonomiska klyftorna ökar. En stor del av befolkningen jobbar fortfarande inom den informella sektorn utan någon social trygghet och priserna på livsmedel ökar vilket drabbar de redan fattiga mest.

Ändå har många fått det bättre under Néstor Kirchner, arbetslösheten har rasat och fattigdomen minskat. Paret Kirchners politik är barn av den ekonomiska krisen 2001–2002. Vid millenniumskiftet gick botten ur Latinamerikas mest skuldsatta ekonomi. Det stod snart klart att staten inte kunde betala sina skulder. På ett par månader förlorade stora delar av den argentinska medelklassen och småföretagarna allt vad de hade och tog till gatorna. Under elva dagar kring julen 2001 passerade fyra presidenter revy. Bauen var ett av de företag som gick i konkurs.

Vändningen kom 2003. I mars rev Bauens tidigare anställda ner plywooden som spikats upp för hotellets dörrar, bildade ett kooperativ och tog över verksamheten. I maj valdes Néstor Kirchner till president. Båda fick stöd av Venezuelas president Hugo Chávez.

Med hjälp av venezuelanska gäster och den venezuelanska regeringen fick Bauens kooperativ pengar till att rusta upp hotellet. Och när Néstor Kirchner betalade av den sista krediten till IMF skyndade Hugo Chávez till hjälp med venezuelanska krediter, visserligen till högre ränta än IMF, men det argentinska folket skyllde den ekonomiska krisen på IMF:s ekonomiska krav på Argentina. Genom att skära av banden till denna impopulära institution vann Kirchner många poäng bland väljarna.

– För att förstå varför Cristina Kirchner är så populär måste man förstå varför hennes make varit så populär. 2003 var en vattendelare. Argentina före Kirchner var ett annat land mot det Argentina du ser i dag, säger Antonio Cicioni på det oberoende argentinska analysinstitutet Cippec.

Enligt Antonio Cicioni är inte frågan varför Cristina Kirchner vinner, utan varför hon inte vinner med större siffror. I de senaste opinionsundersökningarna fick Cristina mellan 40 och 45 procent av rösterna. När hennes make var som mest populär hade han stöd av två tredjedelar av väljarna.

– Néstor Kirchner hade inte bara stöd av den klassiska peronistiska väljarbasen från den övre underklassen och undre medelklassen, utan även av den övre medelklassen. Det är de väljarna som nu lämnar Cristina.

Det kanske mest anmärkningsvärda med helgens argentinska presidentval har varit den totala frånvaron av valrörelse och politisk debatt. Detta trots att presidenten beskylls för att ljuga om inflationen (se artikel sid 40) och pressa bankerna till att sänka räntorna för privatlån och kreditkortsköp en vecka före valet.

Men striden om inflationen kommer för sent för att påverka valet. De flesta har redan bestämt sig. Inte heller energi­krisen och det sista årets många korruptionsskandaler tycks påverka Cristina Kirchner.

Det senaste halvåret har en ekonomiminister fällts för korruption, och även miljöministern och infrastrukturministern är misstänkta för oegentligheter. Den senare ska bland annat ha tagit emot pengar från det svenska byggföretaget Skanska. Den rekordkalla vintern gjorde det också tydligt att landets infrastruktur för energiförsörjning är i akut behov av upprustning.

Enligt Antonio Cicioni kommer energifrågan inte att bli en valfråga förrän nästa val och korruption är en sådan stor del av vardagen att ingen egentligen orkar bry sig. Vad väljarna minns av Néstor Kirchner är hans uppgörelse med IMF och 1990-talets nyliberala politik, sociala program, ekonomiska tillväxt och aktiva arbete med att ta itu med de mörka diktaturårens ouppklarade brott.

rganisationen Madres de Plaza de Mayo, som i över 30 år krävt att få reda på vad som hänt deras anhöriga som kidnappades och försvann under militärdiktaturens blodiga krig mot vänsterrörelserna, ger Cristina Kirchner sitt fulla stöd.

– Den nuvarande regeringen är den enda, sedan diktaturåren, som tagit tag i militärens brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Ebel Petrini vars 21-åriga son kidnappades av militären 1977.

Regeringen har ogiltigförklarat den amnestilag som 1985 lät alla dem som begick övergrepp på civilbefolkningen mellan 1976 och 1983 gå fria. Därför ställs de i dag, efter 30 år, inför rätta.
Cristina Kirchner har lovat att fortsätta på sin makes inslagna väg, fördjupa de sociala programmen, bekämpa korruptionen och återigen sätta Argentina på kartan. Det enda som tycks skilja henne från maken är utrikespolitiken.

Medan Néstor Kirchners utrikespolitik mest handlat om att krama Hugo Chávez har hans fru de senaste månaderna besökt FN, USA och flera länder i EU. Efter besöket i Tyskland lovade biltillverkaren Volkswagen att deras nya bilmodell ska tillverkas i Argentina. Det är just den typ av investeringar som hon lovat sina väljare om hon vinner.