Valet i USA blev en dubbelseger

Demokraterna tog över representanthuset. Republikanerna behöll majoriteten i senaten. Det amerikanska mellanårsvalet 2018 landade som förväntat: i en amerikansk politisk variant av patt, en position i schack som innebär att spelaren som ska dra inte kan göra något giltigt, men inte heller står i schack. Ställningen innebär att partiet slutar remi, oavgjort, oavsett styrkeförhållandena på brädet. Patt blir på det viset ofta en räddning för den som håller på att förlora.

När rösterna var räknade ville ingen framstå som den som räddat sig från en förlust. Snarare som den som undkommit ett förväntat nederlag

– En stor seger, twittrade president Donald Trump.

Några timmar senare spädde han på med att berätta att han fått så många gratulationer, även från andra länder, vänligt sinnade, som hoppades på nya handelsöverenskommelser.

Demokraternas Nancy Pelosi, som de senaste åren varit representanthusets minoritetsledare, mötte partianhängare i Washington som skanderade »Speaker, speaker!«, och sa:

– Vi har tagit tillbaka huset till det amerikanska folket. Så här känns det att vinna, kom ihåg det till nästa val.

Så när republikaner firade en bra kväll skålade demokrater för en alldeles utmärkt sådan. Republikaner gladde sig åt att man förlorat färre platser i kongressen än vad en sittande presidents parti brukar göra under sitt första mellanårsval. Man hämtade styrka i att väljare i senatsvalet i de många republikanska landsbygdsfästena fortsatte att stödja sitt parti, och att konservativa, Trumpsinnade republikaner slog ut sittande demokrater i delstaemterna North Dakota, Indiana och Missouri.

Demokraterna, å sin sida, jublade över att man lyckades rulla tillbaka den Trumpvåg i de norra delarna av Mellanvästern, som avgjorde presidentvalet 2016, och återta gamla pålitliga fästen. Man sa att man var stolt över att i en tid när den amerikanska ekonomin gick bättre än på länge och arbetslösheten var lägre än på decennier kunna mobilisera nya väljare i en traditionellt gediget republikansk delstat som Texas, även om man föll på mållinjen. Kanske hade man i den knappt förlorande senatskandidaten Beto O’Rourke hittat en karismatisk presidentkandidat till 2020.

Båda partier insåg att delvis nya tider nu är att vänta. För första gången i historien kommer mer än 100 av representanthusets 450 medlemmar att vara kvinnor; minst 28 av dessa är invalda från distrikt som Demokraterna tog över från Republikanerna, bland annat den yngsta kongressledamoten någonsin, 29-åriga Alexandria Ocasio-Cortez från New York, liksom Rashida Tlaib, muslimsk kongressledamot med palestinsk bakgrund. Demokraternas nya majoritet består till bara en tredjedel av vita män, medan Republikanernas minoritet till 90 procent utgörs av vita män. Demokraterna har vridit sig åt vänster, Republikanerna åt höger, men några av de tyngsta demokratiska segrarna gick till mittenorienterade demokratiska kandidater, vilket kan vara en fingervisning inför presidentvalet 2020.

Donald Trumps hets mot invandrare under valets sista veckor gav energi åt hans väljarbas, men väckte samtidigt demokraternas motstånd mot presidenten. USA efter mellanårsvalet är mer delat än någonsin. Medan representanthuset under två år kommer att styras av en stridslysten demokratisk majoritet, som vill göra allt för att sätta käppar i hjulet för Trump, är den förstärkta republikanska majoriteten i senaten mer Trumpvänlig än den förra. Någon schackmatt är alltså inte att vänta, bara patt.