Valutaknäckaren

Ungerns premiärminister Victor Orbán och anhängare inom extremhögern har med klassisk antisemitisk retorik utmålat den ungersk-amerikanske finansmiljardären George Soros som en fiende – en judisk sådan. I Storbritannien har det låtit på samma vis när det framkommit att 87-åringen finansierat kampanjer mot brexit.

Att Soros blir attackerad är inte nytt. Varhelst han dykt upp har det alltid uppstått frågor om det är filantropen eller finanspirayan som uppenbarar sig. Kring julen 2012 dök han upp i Vietnam och genast satte ryktes­karusellen i gång.

Jag träffade honom av en händelse vid hotellpoolen i Ho Chi Minh city. En sömnig mellandag hade jag tagit sista solstolen och Soros hade lagt sig bredvid på en gräsplätt. Osäker på om en av världens rikaste verkligen fick bita i gräset vände jag mig till den Ipadläsande åldringen. Han reste sig upp med hjälp av sin fästmö i 40-årsåldern och medgav att han var George Soros. Några dagar senare noterade även lokala medier att han var på resa genom landet.

Soros har genom åren haft en rad roller. Född 1930 i en relativt välbärgad judisk familj i Budapest undkom han nazisternas koncentrationsläger under andra världskriget tack vare falska identitetspapper. 1947, sedan kommunisterna tagit makten, for han till London för att läsa vid London school of economics, där han fann en mentor i filosofen Karl Popper. Han försörjde sig på att sälja handväskor och billiga smycken, för några finansjobb fick han inte. Efter flytten till New York blev han anställd på en börsmäklarfirma. I USA blev han medborgare 1961, gifte sig två gånger om. Äktenskapen gav fem barn.

Han drog i gång en egen finansverksamhet 1969, som alltsedan dess haft exceptionellt hög avkastning och gjort honom till en av världens rikaste. Länge höll han en lågmäld profil, gjorde sällan intervjuer. Det blev ohållbart på 1990-talet när han började spekulera i olika valutors nedgång. 1992 spekulerade han mot Bank of England och det engelska pundet och tjänade 10 miljarder kronor på ett dygn. Vid ungefär samma tid ansåg han att även den svenska kronan var högt värderad och spekulerade i en nedgång – vilket påverkade räntorna. Till slut släpptes kronan lös.

Några år senare spekulerade George Soros mot andra valutor i Ryssland och Sydostasien.

Han har sådant inflytande numera att han kan driva valutamarknader i sin önskade riktning. Till skillnad mot aktier är valutahandeln inte lika genomlyst, vilket närt bilden av Soros som en piraya i finansvärldens grumligare vatten. Att förtjänsterna dessutom lagts på stora välgörenhetsprojekt i forna Sovjetländer, Asien och på Balkan har gjort honom till en måltavla för kritiker som pekar på att han dessutom har en högre politisk agenda.

George Soros själv ser sig som en intellektuell europé vars största tyngsta bidrag är teorin om reflexivitet. Den handlar kortfattat om att människor alltid är ofullständiga och förvrängda bilder av verkligheten, och att deras agerande kan påverka situationer eftersom felaktig bild leder till fel beslut. I finansvärlden betyder det att marknaden ofta reagerar felaktigt i någon riktning.

Teorin verkar närmast banal och hade kunnat avfärdas om inte Soros tjänat många miljarder på att praktisera den.

Som intellektuell har han också motiverat sin välgörenhet. Inspirerad av den filosofiska mentorn Karl Popper, har Soros argumenterat för behovet av starka, öppna civilsamhällen. Just de delar av det ungerska samhället som blivit alltmer kringskurna.