Vill släppa fångarna fria

Det är maj 2014 och etnologen Alice Goffmans doktorsavhandling-omskriven-till-bok »On the Run« (»Jagade«) har nyligen getts ut i USA. Själv har hon precis läst den första recensionen och ligger inne på sin toalett och spyr. Inte för att recensionen var dålig, den var positiv, översvallande faktiskt, utan för hur den beskrev boken.

– Recensionen tog angreppsvinkeln »vit kvinna bor i slummen i sex år, överlever och berättar om det«. Precis det fokus jag inte ville ha, säger Alice Goffman.

Under sex år bodde Alice Goffman i det fattiga, afroamerikanska område som hon i boken kallar 6th Street. Namnet är fingerat för att skydda dem hon skriver om. Boken är en skildring av hur ett övervakningssamhälle byggts upp i USA:s fattiga, svarta områden.

– Under 1980- och 90-talen var polisen inte närvarande i den typen av kvarter. Folk ringde polisen och de bara kom inte, de brydde sig inte. Det systemet var inte bra! Men det här, det är något helt annat. Det är som en polisstat som bara existerar i vissa områden, säger Alice Goffman.

Hon skriver om ett rättsystem som hårdbevakar de fattigaste, mest marginaliserade medborgarna på ett sätt som gör det nästan omöjligt för dem att leva. De sugs in i systemet och tar sig sedan aldrig ur det. Fler poliser, ny teknik och nya metoder gör att polisen kan spåra människor på alla möjliga ställen och arrestera dem även för mindre förseelser som obetalda böter, missade domstolsmöten och mindre skyddstillsynsöverträdelser.

– Människor hamnar i fängelse för att de super sig fulla, säger Alice Goffman.

USA har den största fängelsebefolkningen i världen, över två miljoner människor. En oproportionerligt stor del är svarta. Alice Goffman menar att det är ett av USA:s största problem. Och hon menar att polisstaten hon beskriver är en av orsakerna till att det ser ut så.

– All den senaste forskningen pekar på att det inte finns något samband mellan fler fängslade och minskad kriminalitet. Även de stater som inte har ökat sin fängelsepopulation har haft samma grad av sjunkande kriminalitet.

Demonstrerar mot dödande. Filmregissören Spike Lee protesterar i Washington i december 2014 tillsammans med mer än 10 000 andra mot polisers övervåld mot svarta i USA.

I dag bor Alice Goffman i Madison, Wisconsin, långt från Philadelphias gator. Solen lyser över den lilla universitetsstaden som ligger inklämd mellan två sjöar, det är den första varma vårdagen. Hon tar emot i sitt hem, ler mycket, pratar snabbt och engagerat. Det är svårt att se henne körandes en Lincoln, med vännen Mike pistolbeväpnad bredvid, letande efter deras väns mördare för att utkräva hämnd – en händelse hon beskriver i boken.

Alice Goffman växte upp i ett vitt medelklassområde i Philadelphia. Hennes mamma Gillian Sankoff är språksociolog, hennes pappa var Erving Goffman, en av de mest inflytelserika sociologerna genom tiderna. Han gick dock bort när hon var nyfödd och hennes mamma gifte om sig med lingvisten William Labov. Samtliga tre har ägnat sig åt iakttagande fältarbete vilket är grunden i etnografin, den akademiska gren av sociologin som Alice Goffman tillhör.

Etnografins moderna metod är sprungen ur kolonialmakternas rapporter om lokalbefolkningarna i deras kolonier och det finns på grund av det kritik riktad mot metoden. Alice Goffmans bok har kritiserats på ett liknande sätt: ännu en vit persons berättelse om svarta våldsamma män.

– Det är så politiskt laddat att skriva om människor som har blivit utnyttjade och marginaliserade, som är fattiga och hatade, att det nästan är omöjligt.

Hon fortsätter:

– Presenterar man en positiv bild så romantiserar och vittvättar man, presenterar man en negativ bild så reproducerar man stereotyper, sätter man sig själv i texten och visar vem man är och vad man gjorde och upplevde är man en cowboyetnograf som försöker göra ett vit-person-i-hooden-narrativ. Sätter man inte sig själv i texten så reflekterar man inte över sin egen identitet. Det är en väldigt tunn nål man träder.

Själv valde hon att placera sig själv i texten. Hon beskriver hur hon ändrade sitt sätt att prata, sin klädstil. Om när hon väcks mitt i natten av att polisen sparkar in dörren till hennes lägenhet, om hur en ung man blir nedskjuten när han kliver ur hennes bil. Hon skriver om den katastrofala date hon var på (som slutar med att hon får höra »du är inte ful men du vet inte hur man beter sig«) och om hur svårt det var för henne att bli accepterad på 6th Street.

Arbetet har förändrat henne som person.

– Det gjorde mig rädd för poliser, till och med för folk som såg ut som poliser. Efter att år efter år se dem misshandla folk. Det är bättre nu men det beror på var jag är.

I skrivande stund fylls medierna av rapporter kring Walter Scott som sköts åtta gånger i ryggen av en polis och avled. En teori som förklarade varför han försökte fly från polisen gavs av de anhöriga i tidningen The New York Times: Han var efterlyst för obetalda rättegångskostnader.

Den 9 augusti 2014 sköts Michael Brown ihjäl av en polis i Ferguson. Det ledde till protester och upplopp och enorm mediebevakning. Debatter om polisens metoder och rasism inom poliskårer runt om i USA drog i gång och utredningar tillsattes.

Tyst protest. Efter att Walter Scott skjutits till döds av polis i North Charleston hölls en manifestation i mitten av april.

När Alice Goffman började arbeta med boken rådde ett annat politiskt klimat än i dag. Sociologer hade börjat undersöka massfängslandets orsaker och konsekvenser men ingen lyssnade, »vi skrek mot himlarna« som Alice Goffman uttrycker det. På senare år har en förändring inträffat. Michelle Alexanders bok »The New Jim Crow« släpptes 2010 och dess kritik mot de stora mängderna fångar i de amerikanska fängelserna och att så stor del av dem är afroamerikaner fick stort genomslag. I dag finns ett politiskt motstånd mot massfängslandet både från demokratiskt och republikanskt håll. I vissa delstater har polismetoden »stop and frisk«, alltså att kroppsvisitera en person på jakt efter vapen, dömts ut som brytande mot konstitutionen. Barack Obama har sagt att kriget mot drogerna ska avslutas och fler och fler stater legaliserar eller avkriminaliserar marijuana.

Alice Goffman menar att ett enormt politiskt skifte just nu pågår i USA.

– Jag vill se polisreformer och en polisstyrka som inte bara hanterar situationer med våld och handbojor.

Hon efterlyser också annorlunda skyddstillsynsregler, övervakare som finns till för att hjälpa frigivna interner tillbaka i samhället och inte bara väntar på övertramp. Rättsliga reformer och mildare straff.

– Det finns ett jättetillfälle att få slut på massinlåsningarna nu. Om vi tar chansen och verkligen jobbar, säger Alice Goffman.

Solen är på väg ned över hennes balkong, det börjar bli kyligt. På glasbordet ligger inspelningsapparaten och blinkar. Hon pekar på den.

– Kan du stänga av?

Sedan räknar hon upp en rad människor på högt uppsatta positioner i staden som hon ska träffa senare under dagen.

– Det är mitt nästa projekt. Att försöka ändra på något. Jag ska ge mig in i politiken.

»Jagade« av Alice Goffman ges ut på Natur och Kultur.

Fakta | 2 miljoner i fängelse

Sedan 1970-talet har antalet människor i USA:s fängelser ökat med 500 procent. 6 miljoner människor är i dag på något sätt under rättssystemets övervakning, av dem sitter 2 miljoner i fängelse (den största fängelse-populationen
i världen).

En av 110 vuxna människor sitter bakom lås och bom i USA 2013.

Ungefär 37 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner. Afroamerikaner utgör 13 procent av befolkningen.