Zelenskyjs nya huvudvärk

Ett ryskt stridsfordon rullar över ett ukrainskt fält. Plötsligt syns ett eldklot och ett rökmoln när det sprängs i luften av ett pansarvärnsvapen. Videon är tagen med drönare och är en av flera som publicerats i internationella medier och som sägs visa en rysk offensiv vid orten Avdijivka i Donetsk i östra Ukraina. Det har beskrivits som ett nytt Bachmut, en ”köttkvarn” där ryska soldater används som förbrukningsvara mot ukrainska styrkor som försöker hålla försvarslinjen. 

Rysslands nya offensiv beskrivs av militärexperter som den största sedan januari, men den har hamnat i medieskugga efter terroristorganisationens Hamas blodiga angrepp på Israel den 7 oktober, vilket sedan utvecklats till ett krig med mängder av döda i både Israel och Gaza. 

USA:s president Joe Biden var i ett tal i Vita huset snabb med koppla ihop konflikten i Mellanöstern med den i Ukraina och han sa att både Putins och Hamas gemensamma mål är att utplåna demokratiska grannländer.  Biden var även snabb med att annonsera ”ovillkorligt” stöd till Israel, både militärt och humanitärt. Fyra dagar senare reste han till Jerusalem där han träffade premiärminister Benjamin Netanyahu. 

– Biden reste till Ukraina också efter att Ryssland påbörjade sin invasion även om det tog längre tid, men han gjorde det. Att en amerikansk president nu även rest till en andra krigszon där USA inte dominerat militärt, är ovanligt. Det sänder naturligtvis signaler om allvaret i det som nu sker, säger Jan Hallenberg, associerad senior forskningsrådgivare och expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet (UI). 

Samtidigt har motgångar för Ukraina efter vårens och sommarens tröga offensiv som västländerna hade stora förhoppningar på, fått europeiska länder att börja ifrågasätta omvärldens stöd till landet. I Slovakien beslutade den nytillträdda och ryssvänliga regeringen i förra veckan att stoppa stödet till Ukraina. Efter spannmålskonflikten har Polens sittande premiärminister Mateusz Morawiecki sagt att hans land inte kommer ingå några nya avtal om vapenleveranser till grannlandet. Det mesta pekar dock på att landet får en ny regering under den västvänlige Europa-vännen Donald Tusk, så det är möjligt att det blir nya besked i frågan. 

I början av oktober röstade dessutom USA:s kongress igenom en kompromissbudget som tillfälligt skulle stoppa USA:s stöd till Ukraina, även om Joe Biden efter detta ändå lovat mer stöd. 

När omvärldens blickar nu vänts åt ett annat håll oroas Ukrainas ledning över minskat militärt stöd från såväl USA – som stått för de största vapenleveranserna till Ukraina – som från andra länder, stöd som Ukraina är helt beroende av för sin existens och överlevnad. 

Detta försökte president Volodymyr Zelenskyj av allt att döma påtala under ett Natomöte i Bryssel några dagar efter Hamas attack.  

”Terrorister som Putin, eller som Hamas, försöker hålla fria och demokratiska nationer gisslan och de vill ha makt över dem som söker frihet. Terroristerna kommer inte förändras, de måste bara förlora. Det betyder att vi måste vinna. Det kräver tålamod, det kräver stadigt och kontinuerligt stöd”, sa han. 

Och det finns fog för oron, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI. 

– Ryssland gynnas av att uppmärksamheten på kriget i Ukraina minskar och världens blickar riktas mot Israel och Hamas i stället, säger Hedenskog. 

– Ryssland står nära framför allt Iran som finansierar Hamas  och dessutom är en viktig leverantör av drönare till Rysslands krig i Ukraina. Ryssland utnyttjar olika konflikter i omvärlden för att öka sitt inflytande och samtidigt minska inflytandet för sina motståndare. Kreml ser konflikterna som bevis på västvärldens misslyckanden och den internationella säkerhetsordningens sönderfall. 

Hur långt omvärldens stöd räcker i form av militär materiel är svårt att sia om, men än är gränsen inte nådd. Däremot kan det amerikanska presidentvalet 2024 bli avgörande för det fortsatta stödet till Ukraina, enligt Jan Hallenberg. 

–  Den amerikanska politiska klassen, med undantag från en liten del ute på vänsterkanten på den demokratiska sidan, är oerhört Israelvänliga, säger Jan Hallenberg. 

Så även om Joe Biden blir omvald i nästa års val, menar han, är det troligt att stödet till Ukraina minskar. 

– Klimatet är annorlunda nu. Ekonomiskt och humanitärt gör Europa mycket för Ukraina, men just militärt tror jag inte att Europa kan göra så mycket mer, man försöker bygga upp sina försvarsindustrier för snabbare leveranser av krigsmateriel till Ukraina, men i övrigt är det svårt. USA har en väldig militär övermakt och minskar de amerikanska vapenleveranserna kan Europa inte kompensera för det i närtid. Det försvagar Ukraina, säger Jan Hallenberg.  

Att delar av det republikanska partiet och dess väljarbas dessutom ifrågasätter stödet till Ukraina är även något som Ryssland räknar med, menar Jakob Hedenskog. 

– Ryssland räknar kallt med att USA inte kan fokusera på hur många konflikter som helst, och det utnyttjar man. Ska Israel konkurrera i praktiken med Ukraina om vapenleveranser kan det ske till Ukrainas nackdel. Det är mindre kontroversiellt i USA att prioritera stödet till Israel och risken är att det inte blir tillräckligt över till Ukraina när USA:s intressen och resurser ska fördelas mellan dessa länder, säger Jakob Hedenskog. 

Ett exempel är ett nyligen fattat beslut av Pentagon att skänka tiotusentals 155-millimeters artillerigranater till Israel. De var egentligen avsedda för leverans till Ukraina, enligt den amerikanska nyhetssajten Axios. Israel menar att man behöver vapnen för en markinvasion i Gaza, ammunition som finns i ett amerikanskt beredskapslager i Israel och som Israel kan få tillgång till med godkännande från USA.  

Samtidigt har EU lovat att leverera en miljon artillerigranater till Ukraina under det kommande året i ett långsiktigt åtagande med vapenleveranser till landet. 

– Hittills har de bara lyckats leverera 250 000. Men det räcker ändå inte, i alla fall inte i de här stora offensiverna, säger Jan Hallenberg. 

***

Läs även: Ett monumentalt misslyckande för Israel

Läs även: Vad kriget har lärt oss