Slaget om miljözonerna

»Det här är enligt min mening ett justitiemord«, sa en upprörd Gunnar Söderholm, miljöförvaltningschef i Stockholms stad, till Dagens Industri.

Han reagerade över att trafik­direktören Jonas Eliasson ska ha tvingats gå efter att ha kritiserat trafikborgarrådet Daniel Helldéns (MP) planerade miljözoner i en rapport.

»En förvaltningschefs lojalitet är i första hand mot kommunstyrelsen – inte mot ett enskilt borgarråd. Det förefaller som om Daniel Helldén inte har förstått det«, dundrade Söderholm, som tidigare var biträdande stadsdirektör när Socialdemokraterna styrde Stockholm.

Daniel Helldén själv förnekade att det skulle ha varit motstridiga åsikter som fått honom att kicka den respekterade Jonas Eliasson. »Kanske inte ska tro allt som sägs i ett infekterat politiskt landskap.« Därefter ledde han över fokus till det bittra S-gänget i staden som MP svikit för makten.

»Jag vet att Socialdemokraterna är arga på mig för att jag satte ihop ett styre med Moderaterna. Man kan diskutera det substantiella i det som de säger.«

Oscar Magnusson (S), politiskt sakkunnig åt Mikael Damberg, lät sina virtuella ögon rulla på Twitter:

»Det grönblå Stockholmsstyrets krig mot förvaltningen i frågan om fler miljözoner är – wait for it – sossarnas fel.«

Också Mats Erikson, politisk sekreterare på LO och gift med handelsminister Ann Linde, ilsknade till: »Nej, vad spelar fakta, experter och vetenskap för roll när man av ideologiska skäl är emot bilar?«

Men Helldén fick grönt understöd. Hans kommunikationschef Christian Valtersson skrev:

»Sällan är sten i glashus en så träffande beskrivning som när S i Stockholms stadshus anklagar andra för att politisera förvaltningen och tillsättandet av förvaltningschefer.«

Om det sa Gunnar Söderholm inget.