Soffbråkarna

Text: Redaktionen

Hon avsattes kort därefter med röstsiffrorna 197 mot 49.

»Lögn tillämpas som politisk strategi och taktik. Varför låta sig begränsas av fakta? Det är ju en av flera åsikter«, sammanfattade kommunalrådet under den hemliga beteckningen »K4«.

Lena Mellin på Aftonbladet kommenterade sortin med att konstatera att ›Soffan‹ avsattes i den brutalaste offentliga sågning man sett på länge«.

»Det är tragiskt, ärligt talat. På kort sikt är det ju förödande. Men vi får hoppas att det på lång sikt kan komma något gott ur det«, sa Leif Holst, som gick med i Socialdemokraterna redan 1956, till TT på plats vid kongressen.

Trots det massiva motståndet var det få röster som öppet talade mot Soffan. Annat var det på Facebook: »Ann-Sofie är ideolog, folkbildare och fantastisk på att tala så att man förstår men utan egentlig erfarenhet av att leda en kommun. I kombination med dåliga rådgivare och ovilja att ta hjälp har situationen eskalerat«, skrev Kerstin Alnebratt, före detta S-kommunalråd i Göteborg.

Hon fortsatte: »Mest besviken är jag över att hon fått det att framstå som om det skulle handla om inställning till extremism. Har inte hört någon över huvud taget som nämnt det som skäl.«

Laila Edholm, som precis som Soffan har arbetat åt Mona Sahlin, citerade retorikprofessorn Knut Johannesson, om att agitatorerna försvunnit och partiet tagits över av ombudsmän: »Så kanske det oxå är. När jag hör omdömena om Soffan känns på något vis tongångarna igen från debatten om andra personer i ledande ställning. Hoppas ändå nu allt blir bra för S i Göteborg.«

Nederlaget till trots verkade Ann-Sofie Hermansson själv inte helt knäckt efter omröstningen: »Ja, vad ska man säga. Ibland tar man en fight. Att jag inte lyckades vinna är en motgång«, sa hon till SR.