Veckans bråk: Den kristna vreden

Januaripartierna vill förbjuda nyeta­bleringar av konfessionella friskolor. Absolut, sa regeringens utredare, med brasklappen att det kunde strida mot grundlagens krav på näringsfrihet. Även barnkonventionen och Europakonventionen riskerar att sätta stopp för lagstiftningen.

Utbildningsminister Anna ­Ekström (S) nickade ändå gillande. »När Lars Arrhenius och hans medarbetare lägger fram ett förslag om att införa ett etableringsstopp så finns det grund för att göra ett sådant förslag«, sa hon på en pressträff.

Rektorn på Johan Movingers gymnasium, Timoteus Lind, kokade. Till SvD sa han: »Det här är marknadsstörande inslag som påminner om kommunistisk planekonomi.«

Kristna friskolerådets ordförande Bo Nyberg var också besviken, och drog även han paralleller till tveksamma regimer. »Det här är som att försöka hitta gråzoner i ekonomisk bokföring«, sa han till den kristna tidningen Dagen, och fortsatte: »Det är också intressant att Sverige hamnar i samma division som Nordkorea, Libyen och Kuba.«

Dagen ägnade de kommande dagarna i princip all vaken tid åt frågan. Inga vinklar var för långsökta. Som när UNT:s Sakine Madon och KD:s Johan Ingerö debatterade friskolorna i SVT och tidningen rasade mot att Madon hade på sig en tröja av hårdrocksbandet Slayer: »Sakine Madon debatterade religiösa friskolor – i tröja med satanistsymbol.«

Medhårdrockaren Johan Ingerö suckade. Och skrev av sig på Facebook: »En sällsynt tramsig artikel.«

Sedan fortsatte grälet dem emellan på Twitter: »Frågan är bara varför man måste trycka in religion de få skoltimmar barnen har. Varför är det så viktigt med religiös påverkan på skoltid? (Om du säger ›nej‹: vad är poängen med religiösa friskolor?)«, skrev UNT:s politiska chefredaktör.

»I min värld är det förbud som måste motiveras. Inte frihet«, svarade den tidigare folkpartisten Ingerö, och mötte genast kontring från Madon:

»Du väljer att inte se barnens frihet, tankefrihet och religionsfrihet.«