Veckans bråk: En brännande frågeställning

Koranbränningen utanför Stockholms moské nyligen skapade en våg av demonstrationer och våldsamma protester mot Sverige på flera håll i den muslimska världen. Samtidigt väckte den liv i frågan huruvida det ska vara tillåtet att elda upp heliga skrifter här i landet. 

Förre utrikesministern Carl Bildt sällade sig till förbudsivrarna. 

 ”Någonstans går en gräns för vad man får bränna, som del av yttrandefriheten”, sade han till Svenska Dagbladet. 

Och den uppfattningen har han folkligt stöd för, att döma av en mätning från Kantar Sifo som visar att en majoritet, 53 procent, vill förbjuda uppeldandet av heliga skrifter som koranen och bibeln helt och hållet. En tredjedel, 34 procent, är emot ett sådant förbud. 

Även den tidigare socialdemokratiske justitieministern Thomas Bodström vill se inskränkningar i rätten att bränna heliga skrifter, åtminstone utanför utländska ambassader och i närheten av moskéer. 

”Det här är en fara för rikets säkerhet, och det är den möjligheten som finns med förordning. Tanken är att man ska kunna göra det snabbt, och det kan regeringen göra själv”, sade Bodström och menade att det inte krävs någon grundlagsändring för den saken. 

Utrikesdepartementet fördömde koranbränningen i hårda ordalag, men det fick yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att gå i taket. 

”Man är allt för böjlig. Vi måste förhålla oss till yttrandefrihetsgrundlagen och gränserna för den fastställs i praktiken ytterst av domstolarna”, sade Funcke till DN och han fick stöd i sin uppfattning av statsvetaren Sten Widmalm: 

”Hädelselagstiftning bör vi undvika i Sverige. Jag har själv studerat Pakistan där sådan lagstiftning utnyttjas i helt andra frågor som inte alls har med religion att göra.”

***

Läs även: Ännu en front i dragqueen-kriget

Läs även: Arbetslinjen 2.0