Veckans bråk: Rimmad tax och hundra lax
Bild: TT
I stormens öga: hjärtsjuka taxen Ines.
Det började med att radioprofilen och skribenten Hanna Hellquist på Instagram bad sina över 200 000 följare att hjälpa till att finansiera en operation för Ines. Hon hade glömt betala in försäkringen - “det var sommar" - och har inte ”50 000 löst just nu”.
Snabbt var över 100 000 kronor inne, dubbelt vad som krävdes.
Men kritiken på nätet var inte nådig.
“Finns det något mer skamlöst än vänstermänniskor? Tar alltid för givet att någon annan ska betala.” Andra kommentarer: “Utnyttjar sitt kändisskap”, “Hon föredrar att tigga före eget ansvar”, “Absurd fräckhet.”
I Expressen skrev Anna Gullberg om en “trovärdighetsförlust”. Hellquist behöver inte “äta gröt för att ha råd med försäkring till Ines, eller dyra operationer. Hennes enmansbolag omsatte 2 230 000 kronor förra året, och gjorde ett resultat på 390 000 kronor.”
I SvD skriver Josefin Gregorio att “det är lätt att rasa mot tilltaget. Det är krig i Ukraina, det är krig i Gaza, inflationen är skyhög” - och så använder en känd journalist sin plattform till detta.
Men hon förlåter Hellquist, en “slarver” som älskar sin hund.
Hellquist gjorde sedan en så kallad pudel. Allt ska betalas tillbaka. “Jag är en idiot, vad ska jag säga? Jag tänkte inte. Förlåt, jag tar ett lån... blanco, tio procents ränta. Jag ska aldrig försöka ta några genvägar någonsin igen”, sa hon i P3.
Journalisten Johan Romin sammanfattar “Tax-gate” elegant:
“Tigga pengar till en tax/Tänk va bra med fett med stacks/Tänkte ut en svinbra grej/Public service skrek dock NEJ!/Hanna Hellquist ändra sig/Var trots allt en reko tjej/För att lägga lök på laxen:/Frågan nu: Hur fan mår taxen?”
I stormens öga: hjärtsjuka taxen Ines.
Det började med att radioprofilen och skribenten Hanna Hellquist på Instagram bad sina över 200 000 följare att hjälpa till att finansiera en operation för Ines. Hon hade glömt betala in försäkringen – “det var sommar” – och har inte ”50 000 löst just nu”.
Snabbt var över 100 000 kronor inne, dubbelt vad som krävdes.
Men kritiken på nätet var inte nådig.
“Finns det något mer skamlöst än vänstermänniskor? Tar alltid för givet att någon annan ska betala.” Andra kommentarer: “Utnyttjar sitt kändisskap”, “Hon föredrar att tigga före eget ansvar”, “Absurd fräckhet.”
I Expressen skrev Anna Gullberg om en “trovärdighetsförlust”. Hellquist behöver inte “äta gröt för att ha råd med försäkring till Ines, eller dyra operationer. Hennes enmansbolag omsatte 2 230 000 kronor förra året, och gjorde ett resultat på 390 000 kronor.”
I SvD skriver Josefin Gregorio att “det är lätt att rasa mot tilltaget. Det är krig i Ukraina, det är krig i Gaza, inflationen är skyhög” – och så använder en känd journalist sin plattform till detta.
Men hon förlåter Hellquist, en “slarver” som älskar sin hund.
Hellquist gjorde sedan en så kallad pudel. Allt ska betalas tillbaka. “Jag är en idiot, vad ska jag säga? Jag tänkte inte. Förlåt, jag tar ett lån… blanco, tio procents ränta. Jag ska aldrig försöka ta några genvägar någonsin igen”, sa hon i P3.
Journalisten Johan Romin sammanfattar “Tax-gate” elegant:
“Tigga pengar till en tax/Tänk va bra med fett med stacks/Tänkte ut en svinbra grej/Public service skrek dock NEJ!/Hanna Hellquist ändra sig/Var trots allt en reko tjej/För att lägga lök på laxen:/Frågan nu: Hur fan mår taxen?”
