Veckans bråk: Vänstercynismen på Förintelsens minnesdag

Den 27 januari, Förintelsens minnesdag, skrev DN:s kulturchef Björn Wiman om vikten att vårda minnet, samt om dagens antisemitism och rasism. Högtidlighållandet sker inte “i ett vakuum”, ansåg han. “Idag krockar de salvelsefulla högtidstalen med en brutal politisk verklighet.” Björn Wiman skriver på Förintelsens minnesdag – DN.se.

Han tog sikte på högerextremism, samt Trump och hans anhängare – men nämnde inte alls antisemitism från vänstern, propalestinier och invandrade muslimer, påpekade politiska youtubern Henrik Jönsson på X: “Wiman skriver en enorm text om dagens antisemitism som med kirurgisk precision utelämnar de som sjunger sånger om att utrota judar på våra gator och torg”. Samma utelämnande gjorde tre företrädare för ABF, S och LO: Helén Pettersson, Tomas Eneroth och Louise Olsson i en debattartikel i Aftonbladet, med rubriken “Vi bryter ytterhögerns framfart med bildning”, signerad. Demokratins självförsvar mot nedmonteringen av civilsamhället. 

Denna frånvaro “är ett tydligt tecken på att man egentligen inte är så bekymrad över den högst närvarande antisemitismen”, skriver Adam Cwejman i GP, och hänvisar till bland annat antijudiska protester på amerikanska campus. “I stället används Förintelsen som en användbar krok för att hänga upp egna politiska käpphästar eller pompösa samhällsbetraktelser. /…/ Döda judar är användbara för dessa personer, levande judar struntar de i.” Döda judar minns de gärna, men struntar i de levande | Göteborgs-Posten.

Fredrik Haage menar i Smålandsposten att “vänstern är cynisk” när den använder Förintelsen som argument för mer pengar till ABF: “Frågan om Förintelsen har kommit att bli en intellektuell kamp på två fronter: dels handlar det om vikten av att bekämpa den rena antisemitismen, dels att rädda minnet av den faktiska Förintelsen från att kidnappas av kallblodiga charlataner.” Minnesdag för politiska charlataner? – Smålandsposten.