Är hon redo?
Toppbild: Drago Prvulovic/Scanpix
I snart trettio år har den folkkära kronprinsessan Victoria stått i rampljuset och fått privatlivet granskat av press och allmänhet. Men trots den hårda bevakningen är det förvånansvärt lite diskussion om hur vår tronföljare förbereds för sitt uppdrag. Insynen är knapp och det enda som diskuteras med jämna mellanrum är kungafamiljens apanage. De avgörande besluten i kronprinsessans liv fattas i en hemlig sluten krets, där kungen har sista ordet.
Efter samtal med en rad personer med insyn i hovet är intrycket att undfallenhet och prestige gått före pragmatism och omtanke när det gäller Victorias skolning. Som främsta brister märks att hon inte har någon akademisk examen, och att hennes personliga och professionella stöd borde ha rymt en målmedveten och varaktig mentor.
Kungen betecknas av många som mycket allmänbildad – men av andra som ointellektuell och obildad. Möjligen spelade hans egen brist på akademisk utbildning in i beslutet om att Victorias utbildning skulle bestå av studier varvade med praktiktjänstgöring och representation, inte olik den han själv fick som ung. Men det är närmare ett halvt sekel sedan. Somliga tycker att den pågående utbildningen ger en bredd som inget universitet kan erbjuda. Andra anser att bara en akademisk utbildning kan ge det självförtroende och den status som ledande positioner i ett modernt samhälle kräver. Inte minst i ljuset av att allt fler kungligheter är välutbildade, inte minst de ingifta.
– Det här är tio förlorade år, säger en källa.
Jakob E:son Söderbaum tycker tvärtom att Victorias utbildning är utmärkt. Men han ser även andra förklaringar till att hovet valt bort längre akademiska studier.
– Inom aristokratin finns sedan ett gammalt visst förakt för folk som måste läsa sig till en position – det är något man föds till, säger han.
Elisabeth Tarras-Wahlberg tillbakavisar att det skulle förekomma något akademikerförakt inom hovet.
– Prinsessan Madeleine, som tagit en fil kand, är väl det bästa beviset för att det inte förekommer något akademikerförakt. Kungen har alltid sagt till barnen att de ska skaffa sig en utbildning på ett område de är intresserade av, säger hon.
Elisabeth Tarras-Wahlberg tycker dessutom att det vore ålderdomligt att betrakta teoretiska studier och en akademisk examen som överlägsna mer praktiska studier. Dessutom säger hon att Victorias studier pågår och att en akademisk examen inte är utesluten i framtiden.
Gymnasiestudierna klarade Victoria med den äran – och många privatlektioner. Hennes svåra dyslexi innebar förvisso att hon behövde en del hjälp men den vässade också hennes förmåga att lyssna och observera. Sedan var alltså tanken att hon skulle inleda sin skräddarsydda utbildning för framtida uppgifter, men där gick något snett. Plötsligt blev uppgifterna och kraven alltför stora, alltför tidigt. Stödet var otillräckligt och snart syntes kvällstidningarnas rubriker om anorexi. Victoria skickas till USA. En välbehövlig time-out, kanske, men utan stöd och plan för sin vistelse.
– Hon hade behövt en bra, aktiv och förstående handledare, säger en källa som pekar på prinsessan Madeleine, vars mentor Lena Ramel haft förmågan att leda rätt och förbereda på bästa sätt.
I stället blev Elisabeth Tarras-Wahlberg Victorias rådgivare när hon återvände från USA. Men Elisabeth Tarras-Wahlberg hade redan ett heltidsjobb som hovets informationschef och hade kanske inte koll på vad Victoria behövde i form av förberedelser och stöd.
– Hon är jättebra med massmedia men klarade inte att ge det stöd som Victoria behövde, säger en källa som menar att Tarras-Wahlbergs betydelse som Victorias mentor minskat.
Det dröjde ända till hösten 2005, då prinsessan var 28 år, innan kungen tog steget och anställde en särskild studiehandledare åt Victoria, Louise Dinkelspiel, gift med tidigare handelsministern Ulf Dinkelspiel.
Nu firar kronprinsessan snart sin 30-årsdag på sommarslottet Solliden, med pompa och ståt. Samtidigt kommer hennes ämbete att kasta långa skuggor över tillställningen. För lika mycket som folkets kärlek strömmar mot henne kommer blickarna att riktas på den person som står vid hennes sida – eller, mer sannolikt, inte gör det. Hittills har kronprinsessans pojkvän Daniel Westling inte tillåtits att delta i officiella framträdanden.
Kronprinsessans pojkvän ställer därmed den rojalistiska paradoxen på sin spets. Monarkin vilar på en romantisk grund av förväntat sagoskimmer, skönhet och upphöjdhet. Bara därigenom finns en bevekelsegrund för dess existens. Därför fastnar diskussionen obönhörligt i ett otidsenligt träsk av traditioner, tronskifte och en avelsbetonad syn på kronprinsessans val av make.
Sedan Victoria började på gym och skaffade en personlig tränare för sju år sedan går det inte att tala om Victoria utan att tala om Daniel. Och med Daniel på halsen kan hela den förtrollade föreställningen av en upphöjd sagofamilj ifrågasättas. Vilket representativt glamoröst mervärde har en medlem i kungafamiljen från en Svensson-bakgrund i Ockelbo? Daniel är hopplöst obildad, tråkig och obotligt ofrälse. Samtidigt är han stilig och verkar schyst – och de är ju kära. Men varför i hela fridens namn gifter de sig inte?
Rojalisten Jakob E:son Söderbaum säger rakt ut vad många tänker, att Daniels enkla bakgrund är ett oöverstigligt problem.
– Gemene man som du eller jag ska inte kunna gifta in oss i kungafamiljer – då blir det svårt att motivera deras upphöjda ställning i samhället, säger han och menar att monarkin därmed skulle förlora sitt berättigande.
Nu är inte svenska kungafamiljen dummare än att de förstår att ett öppet sådant resonemang vore slutet för dem i Jantesverige. Därför tiger man still. Men enligt Fokus källor betraktar hovet Daniel Westlings bristande utbildning och låga sociala status som ett reellt problem – även om motiveringen snarare är att de representativa uppgifterna kräver bättre bildning och kontaktytor. Därför anstränger man sig för att ge Daniel den utbildning och träning som fordras – enligt vissa källor. Detta dementeras av Elisabeth Tarras-Wahlberg, chef för kronprinsessans hovstat.
– Daniel Westling får inte någon utbildning från hovets sida, säger hon och vill i övrigt inte kommentera förhållandet.
Samtidigt skulle Daniel Westlings brist på briljans och blått blod kunna vara en tillgång. En person som ska stå i skuggan av Victoria under hela deras gemensamma framtid kanske inte ska besitta ambitionen eller förmågan att ta över showen.
– Att Daniel har enkel bakgrund kan vara en fördel i ett land som Sverige där man inte ska drabbas av hybris utan veta sin plats, tror Herman Lindqvist som i flera år varit Victorias privatlärare i svensk historia.
– Det kanske är bra om han inte är så färgstark – så länge som han är sund och nykter och de får ett par söta barn så borde det räcka långt. Av den anledningen är det anmärkningsvärt att de aldrig kommer i gång, säger en annan källa.
Så, grattis Victoria. Du får kanske inte den utbildning och det stöd du skulle behöva, men du får nio miljoner engagerade rådgivare med lika många åsikter om ditt väl och ve. Och hela kungariket.
