Australiens osannolika guldmedaljör

Den osannolika berättelsen om australiensaren Steven Bradbury utspelade sig på skridskoåkningens kortbana – short track – i OS i Salt Lake City 2002.

Bradbury, en man som tillverkade sina egna skridskor i en liten verkstad hemma på gården, befann sig i slutet av sin idrottskarriär. Olympiaden skulle bli det sista han gjorde.

Kvalloppet vann han bekvämt. Men efter lottningen var han övertygad om att turneringen var över för hans del. I kvartsfinalen ställdes han både mot den regerande världsmästaren och den stora hemmafavoriten. Bara två kunde gå vidare.

Precis som han hade förutspått slutade han trea i heatet, bara för att sedan få beskedet att världsmästaren var diskad.

Inför semifinalen gjorde Bradbury vad som skulle visa sig vara ett taktiskt genidrag. Han insåg att han – som var äldre och betydligt längre än sina konkurrenter – aldrig skulle kunna gå till final på egen hand. Enda chansen var att ligga på betryggande avstånd bakom klungan och hoppas att de andra skulle ramla och dra med sig varandra i sin iver att slåss om förstaplatserna.

Och det var precis vad som hände i semifinalen. Bradbury gled in på en andraplats.

Om bara två skulle falla i finalen skulle han ta en medalj. Han körde på samma strategi, lade sig sist. Då händer det osannolika: i sista kurvan, efter nästan 1 000 meter, kraschar alla rakt in i sargen. Alla utom Steven Bradbury som stum av överraskning sträcker armarna i luften när han passerar mållinjen som segrare.

Så gick det till när Australien blev det första landet på södra halvklotet att ta guld i ett vinter-OS.