Babels Hus – igen?

Värden från Skanska hälsar besökarna som strömmar in genom karuselldörren välkomna.

– Gå inte in för många samtidigt, dörren klarar inte det, tillägger hon.

Det är mitten av oktober och öppet hus på Nya Karolinska som ligger på gränsen mellan Stockholms innerstad och Solna kommun. Nu är hela bygget klart och det ska för första gången visas upp för allmänheten. Dörrarna på sjukhuset återkommer vi till.

Den nya entréhallen är imponerande med högt i tak och en stor abstrakt oljemålning som sträcker sig ända upp till taket i mitten. Där är många besökare. Representanter från Skanska, landstinget och Karolinska finns det också gott om. Men det är något som saknas. Sittplatser.

De allra flesta besökarna är äldre och har trötta ben. Bortsett från några enstaka stolar finns det ingenstans att sitta. En dam klättar upp på disken till det ännu oöppnade caféet och sätter sig där.

Något annat som saknas är dryck och tilltugg.

– En bulle kunde de ha bjudit på. Jag betalar faktiskt skatt, säger en småbarnspappa upprört.

En stund senare är han ändå nöjd när en clown har fångat upp barnen hans och visar hur man gör figurer av avlånga ballonger.

Historien om Nya Karolinska Solna, NKS, börjar redan på 1990-talet och tidigt 00-tal då tanken på ett nytt sjukhus infinner sig. Vid den här tiden är det ganska turbulent på Skandinaviens största vårdinrättning. Sjukhusdirektörerna avlöser varandra och tjänsten som högsta chef på Karolinska blir snart känd som katapultstolen som ingen kan hålla sig kvar i.

Den moderate Stockholmspolitikern Ralph Lédel var landstingsråd i Stockholm under hela 1990-talet. Han höll i privatiseringen av S:t Görans sjukhus, som än i dag är Nordens enda privata akutsjukhus. Han var en drivande person som sällan accepterade ett nederlag, men till slut tvingades han ändå lämna landstingspolitiken sedan Stockholmsmoderaterna förlorat valet 2002.

Han hade också en viktig roll i Nya Karolinskas tillkomst. Tillsammans med Karolinska institutets dåvarande rektor Hans Wigzell kom han i slutet av 1990-talet fram till att det behövdes ett universitetssjukhus som kan matcha Karolinska institutet.

Sjukhuset ska precis som institutet vara i världsklass. Det sker inte genom att rusta upp gamla Karolinska. Det är Lédel och Wigzell eniga om. I stället ska det byggas nytt. Ralph Lédel låter därför år 2001 beställa en utredning som ska komma fram till just de slutsatserna.

Strax därefter övergår Stockholms landsting till socialdemokratiskt styre och det händer inte särskilt mycket med de storslagna planerna på flera år.

Det är inte förrän 2008, då Stockholm åter är borgerligt, som landstingsfullmäktige fattar ett formellt beslut om att bygga det nya sjukhuset.

Året innan har Birgir Jakobsson tillträtt som ny sjukhusdirektör. Han kommer att bli mer långvarig än sina företrädare. Birgir Jakobsson är läkare från Island och åtnjuter högt förtroende från sjukhusets medicinare.

Tanken som tagit form är ett högspecialiserat sjukhus med den allra mest avancerade vården. Redan tidigare har Karolinska tagit emot de svåraste fallen från de andra sjukhusen i Stockholm, men även mindre komplicerade patienter behandlas där. I och med Nya Karolinska ska enbart patienter som kräver komplicerad sjukvård tas in på universitetssjukhuset.

***

–Värdebaserad vård, vad är det egentligen? Vad betyder sådana där slagord? undrar en kvinna som har tagit sig till visningen av det nya sjukhuset.

Hon har lyckats komma över en av de få sittplatserna och har ställt sin krycka mot väggen. Hennes väninna står däremot. De är 70 plus och har båda arbetat som arkitekter. De tycker om byggnaden, både utsidan och insidan, och berömmer det »varma« trämaterialet som präglar väggarna i entréhallen.

– Men vården är jag däremot orolig för, säger damen med kryckan.

– Och kostnaderna! De är en skandal, tillägger hon.

Det har skrivits mycket om kostnaderna för Nya Karolinska. I början av oktober framkom uppgifter i medier om att bara ett dörrbyte skulle kosta 1,2 miljoner kronor.

Men Skanska, som har i uppdrag att bygga NKS, gick snabbt till motattack. Dörren skulle inte alls kosta så mycket – utan max 600 000, hävdade byggföretaget i pressmeddelanden.

Det visade sig att moms var medräknat i tidningsuppgifterna fast det aktuella ändringsarbetet inte är momspliktigt. Fast tidningsuppgifterna och Skanskas uppgifter stämde ändå inte överens. Till stor del handlade det om huruvida anpassning av golv och ventilation med mera skulle räknas med i kostnaden eller inte.

Men dörren är bara en liten del i en helhet. Och det är inte karuselldörren i huvudentrén som har de omtvistade kostnaderna utan en nödutgång i den del av Nya Karolinska som redan har öppnat.

61,4 miljarder ska hela bygget inklusive drift och underhåll kosta fram till år 2040. Det gör det enligt uppskattningar till världens dyraste sjukhus.
Bara sjukhusrobotarna, som köpts in från Tyskland, kostar 1 miljon kronor styck.

Robotstaben är Nya Karolinskas stolthet. Robotarna är 29 till antalet och kan transportera läkemedel, mat och tvätt. Med hjälp av ett lasersystem kan de läsa av var någonstans en transport behövs och vart den ska ta vägen.

De är i gång upp till 20 av 24 timmar och varje robot kan transportera 3,5 ton tvätt på ett dygn. Till skillnad från personal tar de inga kaffepauser och de slösar inte tid på att prata med varandra som de anställda gör. Det enda de säger är »Du står i vägen. Var vänlig flytta på dig« om någon människa kommer för nära.

En av robotarna har ställts fram för visning när det är öppet hus och barn får prova på att styra den – förmodligen är det den dyraste leksak de någonsin fått leka med.
Men minst lika viktig som själva byggnaden och den tekniska utrustningen är den nya organisationen.

En nyckelspelare här är det multinationella managementbolaget Boston Consulting Group. Företagets konsulter lanserade begreppet värdebaserad vård som de ville implementera i den nya organisationen. Enkelt uttryckt handlar det om att ge patienterna bästa vård för så låg kostnad som möjligt.

Sjukhusledningen applåderade till att börja med. Men läkarna var inte lika imponerade. De hade hört liknande fraser tidigare. Och sjukhusdirektören Birgir Jakobsson tröttande till sist på konsulterna och försökte slänga ut dem.

Han kallade deras försök att få in den värdebaserade sjukvården på Karolinska för en övertalningskampanj. Den som ledde kampanjen var en av BCG:s toppchefer, Stefan Larsson, som i USA utsetts till en av världens mest framgångsrika konsulter.

Stefan Larsson är själv läkare och utbildad på Karolinska institutet. Han inledde sin läkarbana inom barnmedicin och ägnade sig åt forskning av de små barnens njurar, men när han var runt 35 lämnande han sjukvården efter att ha tröttnat på det som han upplevde som en stelbent organisation. I stället gjorde han kometkarriär som konsult och blev 2010 delägare i Boston Consulting Group som är ett av världens största konsultföretag.

– De försökte ju sälja in något som de kallade värdebaserad vård, och jag minns att jag hade flera diskussioner med Stefan Larsson. Han gjorde upprepade försök, men jag lyckades aldrig begripa vad värdebaserad vård hade att tillföra utöver det vi redan höll på med, sa Birgir Jakobsson till radioprogrammet Kaliber.

Men år 2014 gick Birgir Jakobsson i pension. Det förändrade allt.

I hans ställe rekryterades Melvin Samsom, läkare och professor i gastroenterologi från Nederländerna.

Samsom hade efter en forskningskarriär i USA lett Radboud University Medical Center i Nijmegen i ­Nederländerna. Sjukhuset drogs med ett skandalöst rykte sedan det framkommit att dödligheten i samband med hjärtkirurgi där var tre gånger högre än genomsnittet i Holland.
Efter det att Melvin Samsom tagit över som sjukhuschef vände den negativa statistiken och i stället för de sämsta resultaten för hjärtkirurgi låg nu sjukhuset i topp. Även inom andra områden kunde sjukhuset visa på goda resultat. Melvin Samsom fick en stor del av äran för uppryckningen.

I Sverige har succén inte varit lika given. Han har fått kritik både i medier och från fackförbunden på sjukhuset. Tidigare i år riktade Läkarföreningen på Karolinska en misstroendeförklaring mot honom.
Ändå har han – som det tycks utan större svårigheter – suttit kvar i chefsstolen.

– Han måste vara gjord av stål, säger en person som i sitt jobb har haft kontakt med honom.

Om det är inköpen av konsulttjänster som retar läkarkåren och sjuksköterskorna mest är det upphandlingen av sjukhusets byggnad och drift som provocerar allmänheten.

Landstinget beslöt sig för att göra en OPS-upphandling. Det innebär att ett privat företag får i uppdrag att bygga och under längre driva en offentlig verksamhet.

När jätteavtalet skulle upphandlas år 2010 visade det sig att det endast fanns en enda anbudsgivare, nämligen byggkoncernen Skanska. Det är här det börjar gå snett. Hela idén med en upphandling är att flera alternativ ska kunna vägas mot varandra – och nu stod landstinget med endast ett alternativ.

Politikerna kunde då ha valt att ta om upphandlingen. I stället valde de att fortsätta enligt planen och tilldela Skanska uppdraget. Tillsammans med brittiska riskkapitalbolaget Innisfree bildade Skanska ett gemensamt bolag som redan samma år började bygga det nya sjukhuset.

Beslutet att inte ta om upphandlingen har fått hård kritik, framför allt från den socialdemokratiska oppositionen, men också från borgerliga politiker. När endast ett anbud kom borde den ha gjorts om. Det anser nästan alla i dag.

Men det moderatledda styret i Stockholm höll länge fast vid att det var rätt att fortsätta med Skanska trots att det saknades konkurrens. Irene Svenonius, moderat politiker som leder Stockholms läns landsting i dag, är nu kritisk till hur tilldelningen sköttes och hon har stoppat tilläggsarbeten och meddelat att det kan bli aktuellt att förhandla om hela OPS-avtalet.

***

I PC Jersilds bok »Babels hus« är en av professorerna rädd för att LO börjar lägga sig i sjukhusets angelägenheter. I stället för kunskaper kommer läkarkandidaterna lära sig att »tycka rätt«, inte att veta, befarar han.
»Babels hus« kom ut 1978 och rädslan för att LO ska försöka påverka hur de anställda och studenter på sjukhuset tänker är borta i dag.

Däremot finns en rädsla bland läkarna för konsulter. Managementexperter som förklarar för ledningen hur sjukhuset ska organiseras. De är sällan läkare, utan oftare ekonomer och organisationsstrateger.

Det var konsulterna som kom på att det skulle heta teman och inte kliniker på NKS. Det var konsulterna som införde begreppet flöden. Och framför allt var det konsulterna som introducerade den »värdebaserade sjukvården« – som är ett rött skynke för många läkare.
Birgir Jakobsson försökte slänga ut Boston Consulting Group från Nya Karolinska.

Melvin Samsom lyfte tillbaka dem in i värmen när han tillträdde som sjukhusdirektör för drygt tre år sedan.

Melvin Samsoms tycke för konsulter kan illustreras av att han spenderade 1,4 miljoner kronor på personlig konsulthjälp under sina första 15 månader på sin nya arbetsplats.

Sammantaget spenderade Nya Karolinska 356 miljoner kronor på konsulter förra året. Melvin Samsom påpekar att budgeten för flytten är skild från Karolinskas vårdbudget.

– Vi behöver expertis under en kort tid och när det behovet inte längre finns kommer vi att minska konsultkostnaderna, säger han.

»Patienten alltid först«. Så lyder mottot för Nya Karolinska-projektet och det är också det Melvin Samsom framhåller när han ska beskriva sin vision för det nya sjukhuset.

– Hur överför vi den visionen till det vardagliga arbetet? Jag anser att det handlar om att skapa en miljö där patienten involveras, säger han.

Melvin Samsom säger sig vara medveten om de långa köerna till barnsjukvården och han påpekar att köer är ett generellt problem i svensk sjukvård. Men han talar hellre om att patienterna har egna rum på det nya sjukhuset och om de nya avancerade tekniker som hjärtläkarna på NKS använder sig av.

– För mig är vårt uppdrag att kombinera visionen om patienten först med kunskap och teknik som befinner sig i den medicinska utvecklingens frontlinje.

»Babels hus« av PC Jersild handlar om Enskede sjukhus, ett storsjukhus som hade Huddinge sjukhus som förebild.

Stora glasfönster i rad efter rad som bildar kolumner på höjden och tillsammans utgör en hög rektangel som hänger ihop med nästa stora byggnad med stora fönster i rader och kolumner. Så ser byggnaden på framsidan av »Babels hus« ut, i den senaste utgåvan som kom för drygt tio år sedan. Det liknar en viss alldeles ny byggnad i Stockholm – Nya Karolinska.

När det är öppet hus visas plan nio som ett exempel på en vårdavdelning. Därifrån ser man ända till Globen på andra sidan staden. Besökarna på visningen går från rum till rum och inspekterar noggrant. Varje liten detalj ska undersökas.

Tore Bucht är en av dem som har tagit sig till öppet hus. Han är pensionär. Under sitt yrkesliv var han universitetslärare vid Luleå Tekniska högskola, men nu bor han sedan flera år i Stockholm.

Han berättar att han har varit patient på Nya Karolinska, alldeles efter det att hjärtsjukvården flyttade dit.

– Det var i fjol. Jag skulle få en pacemaker och de förberedde det här på NKS, berättar han.

Men när det var dags för själva ingreppet, att sätta in pacemakern, då fanns det inte plats för honom på NKS.

– Det var så lång kö så jag kunde inte få den inopererad här utan de skickade mig till Huddinge i stället.

Han ser sig runt och säger att det är fint på det nya sjukhuset, men han ser ändå lite tveksam ut och tillägger.

– Om vi får valuta för pengarna, det vet vi inte. Det är svårt att veta om det här blir bra eller inte.