Barnexperterna

Bent Hougaard

Sluta curla barnen

Yrke och utbildning: Utbildad barnpsykolog och barnsakkunnig vid danska domstolar.
Kända böcker: »Curlingföräldrar och servicebarn – en handbok i barnuppfostran«, Prisma förlag, 2004.
Nationalitet: Dansk.
Ålder: Född 1942.

Bent Hougaard är barnpsykologen som 2004 kom ut med boken »Curlingföräldrar och servicebarn – en handbok i barnuppfostran«. Han är mest känd för myntandet av metaforen curlingföräldern, som låter barnen bestämma i stort som smått, trots att de inte har mognad för det. Att ständigt serva och ge barnen ett överflöd av prylar får dem att må dåligt, och de kan i värsta fall sluta som våldsbenägna ungdomar. Bent Hougaard tycker att han oskyldigt anklagas för att vara auktoritär. I sin bok går han i polemik mot Jesper Juuls demokratiska, resonerande uppfostran.

– Det är inte bra att vara sträng, men nödvändigt att vara konsekvent. Att tro att det alltid går att resonera sig fram är absurt, säger han.

Han menar att de barn som curlats för mycket får problem i skolan.

– Fråga lärarna i skolan, de sitter med 6– och 7-åringar som hävdar att vuxna inte har rätt att bestämma över dem. Samtidigt får allt fler barn diagnosen damp, och kön till barnpsykologerna växer. Vi har avskaffat auktoriteten, utan att ersätta den med något annat. Men slår ett barn någon med en hammare måste det få en konsekvens. Visst är det kränkande om du är sträng från morgon till kväll. Men att låtsas som att det inte finns regler, det är att luras, säger Bent Hougaard.

Han tycker att många vuxna är för rädda i sitt förhållande till barnen, de tror att konflikter och ilska skadar barnens självförtroende. Barn tycker att det skönt att veta reglerna, och de behöver kunna dem för att kunna anpassa sig till samhället. Tar föräldrarna tillbaka sin auktoritet, kommer de våldsamma tonåringarna att bli färre.

Jesper Juul

Det kompetenta barnet

Yrke och utbildning: Sjöman och betongarbetare som arbetade som lärare och socialarbetare och utbildade sig till psykoterapeut.
Kända böcker: »Ditt kompetenta barn« (1997), »Livet i familjen« (2005) och »Här är jag! Vem är du?« (2006), Wahlström & Widstrand.
Nationalitet: Dansk
Ålder: Född 1948.

Jesper Juul, dansk familjeterapeut, anser tvärtemot Bent Hougaard att barn blir kränkta av bestraffningar och att kränkta barn i sin tur kränker. Hougaards »konsekvenser« är bara ett finare ord för bestraffning, menar Juul. Slår ett barn någon, ska barnet stoppas –  men inte straffas.

– Barnens agerande är alltid meningsfullt. Därför måste föräldrarna försöka förstå varför barnet gjorde det den gjorde. Och när föräldern ingriper, ska den göra det utan att kritisera, säger Jesper Juul.
Han tror att det är barn som utsatts för en auktoritär uppfostran som blir våldsamma tonåringar.

Juul är ingen anhängare av dagens starka individualism och det flexibla samhället, även om han hoppas att hans idéer ska sprida en bra självkänsla. Barn som sätter sina egna behov först ser han som antingen svikna eller produkten av föräldrar som servat dem alltför mycket.

Han tror att föräldrars osäkerhet ofta är konstruktiv.

– Bara den inte övergår i perfektionism och barnen blir ett projekt.

Lösningen på dagens stressrelaterade problem är att föräldrarna är så mycket som möjligt med barnen de första 8–10 åren. I likhet med Anna Wahlgren har han en del negativa tankar kring dagis.

– Visst är kvaliteten på de nordiska dagisen så bra att själva vistelsen omöjligt blir skadlig. Men det är stor skillnad mellan barnen på hur lång tid de klarar att vara ifrån sina föräldrar.

Jesper Juul tror att det går att vara förälder utan att ha dåligt samvete.

– Dåligt samvete får man om man är perfektionist. Visst har vi ibland dåligt samvete när vi skadat andra, men det är ju som det ska vara.

Anna Wahlgren

Barnen behöver sin flock

Yrke och utbildning: Författare. Studerat språk, litteratur och teater.
Kända böcker: Romandebuterade 1970 med »Veka livet«. »Barnaboken« kom 1983 och har sedan dess omarbetats flera gånger (Bonnier Carlsen förlag). »Sova hela natten«, om bebisar och sömn, kom 2004 (eget förlag).
Nationalitet: Svensk.
Ålder: Född 1942.

Anna Wahlgren, svensk föräldraguru som fått rådge flera generationer föräldrar, har sin egen förklaring till varför föräldrar har dåligt samvete:

– Det dåliga samvetet vill säga oss något. Förr var mödrarna hemma med barnen ända tills de började skolan. I dag kräver den patriarkala arbetsmarknaden att även kvinnan ska ut och jobba, och samhället får ta över barnavård och fostran efter det första året. Men den ettåring som frivilligt vinkar hejdå till sitt hem och sina föräldrar finns inte.

Det är också därför föräldrar i dag är så osäkra, menar hon. Och den forskning som visar att dagis är bra för barn, styrs av ekonomiska intressen.

– Jag talar om de små barnens allmänmänskliga behov här i världen – jag kan inte säga till folk vilka prioriteringar de ska göra i sina vuxna liv, säger Anna Wahlgren.

Hennes lösning påminner mycket om krönikören och författaren Linda Skugges, nämligen att föräldrarna ska jobba med barnen runt fötterna.

– I dag har vi något som heter dator, det finns hur många jobb som helst att sköta hemma, säger Anna Wahlgren.

Hon tycker sig se stora problem bland unga i dag, som ett resultat av att barnen blir fritidsartiklar och föräldrarna serviceinrättningar. Dessutom tycker hon att umgänget mellan barn och vuxna präglas alltför mycket av maktkamp.

– Jag ser varje dag föräldrar som har en förfärlig, hånfull och hotfull ton mot sina barn. De vuxna ska vara barnets bästa vän, kompanjon, ledare och guide. De ska visa barnen en konstruktiv väg ut, inte stänga inne barnet i maktlöshet, vanmakt och skuld.

Malin Alfvén

Från barn­psykolog till föräldrapsykolog

Yrke och utbildning: Utbildad psykolog, har arbetat i 25 år som barnpsykolog, och länge haft rådgivningsspalt i bland annat Vi Föräldrar.
Kända böcker: »Trotsboken« ( 2001), »Skilsmässan – om barn och föräldrar« (2004) och »Oron som gör oss till bättre föräldrar« (2005), »Fråga Malin« (2006), bokförlag Prisma.
Nationalitet: Svensk.
Ålder: Född 1947.

Malin Alfvén har ändrat titel – från barnpsykolog till föräldrapsykolog. Hon delar inte Anna Wahlgrens dystra syn på hur barnen har det i dag.

– Det är inte vad vi får läsa i tidningen, men jag är helt övertygad om att barnen mår bättre i dag än förr. Däremot har föräldrarna mer ångest. Fast det är bättre att föräldrarna tar ångesten, än att barnen gör det. Förr frågade sig föräldrarna »men vad är det för fel på Kalle?«. I dag frågar de sig: »Men vad har vi gjort för fel?«. Det är en så total omställning i synen på barn. Det gör mig glad, men också ledsen, att föräldrar tar på sig hela skulden, säger Malin Alfvén.

Hon försöker i sitt arbete tala om för föräldrar att de är viktiga – men inte fullt så viktiga som de tror.

– Barn har också personligheter, vissa är till exempel väldigt trotsiga, andra är det inte.

Malin Alfvén ser inte heller att dagis skulle vara dåligt för barnen.

– Alla barn trivs inte på dagis, men många är väldigt lyckliga där. När man frågar dem vad de gillar med dagis säger alla samma sak: kompisarna. Från att de är ursmå. Att vara hemma med en förälder är bra för en del barn, men andra tycker inte att det är kul.

Att ge barn god självkänsla är egentligen inte så komplicerat. Om barnet älskar och älskas av sina föräldrar och mår bra, så får det självkänsla.

Och även om Malin Alfvén tycker att det är bra att föräldrar är osäkra, borde bilden av att allt måste vara härligt hela tiden modifieras lite.

– Vi kan inte vara lyckliga jämt. Det gäller både dig själv och ditt barn.

Katerina Janouch

Den moderna familjen

Yrke och utbildning: Frilansjournalist, författare och sexrådgivare. Har studerat konstvetenskap, litteratur och sexologi. Har samlevnadsspalt i Expressen. Är rådgivare i tidningen Mama, bloggar för Amelia.
Kända böcker: »Barnliv«, Piratförlaget 2005, är den bok som riktar sig föräldrar.
Nationalitet: Svensk.
Ålder: Född 1964.

Katerina Janouch, den av föräldraexperterna som skriver om den moderna familjen, med homoföräldrar och bonusbarn, har själv fem barn. Hon tror att oron hos föräldrar beror på mediesamhället.

– De är rädda för att förstöra sina barn, för att barnen ska må dåligt eller att det ska gå snett för dem i livet. Men föräldrar i dag är också rädda för att familjesituationen ska påverka barnet, säger hon.
Katerina Janouch tycker att vi invaggar våra barn i trygghetsnarkomani.

– Barn ska förstås trygghetsbombas, men samtidigt kan vi inte ta ifrån dem deras erfarenheter. De måste kunna begå misstag, ha konflikter, gråta och vara ledsna och lära sig kämpa för det de vill.

Dagens föräldrar är så resultatinriktade, tycker hon.

– Det finns en tendens att barnen måste bli lika lyckade som sina föräldrar, annars ses det som ett misslyckande.

Det dåliga samvetet ser Katerina Janouch som en varningsklocka.

– Kanske säger det dåliga samvetet till oss att nej, nu ska jag sluta sitta framför tv:n och Face­book och gå och lägga mig så jag är pigg i morgon när jag ska vara med barnen, säger hon.

Katerina Janouch tycker absolut att hon har en politisk idé med sin rådgivning.

– Vi människor är inte så solidariska mot varandra som vi borde vara. De barn som växer upp som kriminella har inte fått den kärlek och respekt som de borde ha fått. Om man jämför en bankrånare som bara tar pengar med en bankrånare som både tar pengarna och skjuter kassörskan, så har den som bara tog pengarna ofta haft åtminstone någon vuxen omkring sig, som sett den.