Covidpolitiken – censur som aldrig fick ifrågasättas

Pandemin var avvikelsernas tid. En av de dystrare avvikelserna var inskränkningar i demokratin.  

I USA pågår ett rättsfall där regeringen Biden stäms för brott mot första tillägget i USA:s författning, som skyddar yttrandefriheten.  

Enligt åtalet finns bevis för att staten tvingat sociala medieföretag att censurera åsikter som avviker från statens covidlinje. Censuren har berört hela världen, eftersom de sociala medierna är gränslösa.  

En av dem som tystades var professor Jay Bhattacharya.  

– Det har varit chockerande att se regeringen agera så här, säger han.  

Hans advokat menar att detta är det mest omfattande brottet mot det första tillägget någonsin i USA.  

Tidigt i pandemin, någon gång i slutet av april eller början av maj 2020, blev jag uppringd off the record av en av de ”22 forskare” som skrivit kritiska debattartiklar om den svenska covidpolitiken. Forskaren ville höra min förklaring till varför det gick så dåligt för Sverige: 

– Hur är det möjligt att folk inte protesterar mot att vi hanterar det så här illa?  

Jag blev lite paff av frågan men förstod att det handlade om genuin förvåning och oro, så jag svarade försiktigt att jag nog inte höll med, och att Sverige troligen valt en rimlig väg.  

För egen del var jag mest bekymrad över att även fattiga länder i Afrika, som sannolikt inte skulle drabbas särskilt hårt, nu såg ut att dras med i den globala vågen av totala samhällsnedstängningar, inklusive stopp för alfabetisering och grundläggande vaccineringar.  

– Jag tycker det är ganska fint av dem att de är solidariska, fick jag till svar.  

Forskaren representerade den historiskt unikt restriktiva hållning som redan i mars 2020 börjat dominera resten av världen, medan Sverige gjorde ungefär det världen tidigare varit överens om borde göras vid en pandemi. 

Vid det laget var det inte givet att de svenska beslutsfattarna skulle hålla fast vid sin linje. Men så blev det, i huvudsak. 

Denna mjukare linje visade sig med facit i hand vara tämligen lyckad. Den svenska medellivslängden var redan 2021 tillbaka på nivån före pandemin, medan den amerikanska är den lägsta på 20 år. Den svenska överdödligheten hör nu till de lägsta i Europa. Faktum är att överdödligheten i Sverige legat under EU-snittet under hela pandemin med undantag för perioden april–juni 2020.  

Sverige har också i stor utsträckning sluppit en annan sidoeffekt av de hårda restriktionerna som inte har med fysisk hälsa att göra: inskränkningar i demokratin.  

I flera länder sitter man nu med den rättsliga baksmällan efter drakoniska tvingande regler om nedstängning, munskydd och vaccinering, vars rimlighet då inte fick ifrågasättas men nu kan bedömas. En databas upprättad på universitetet i italienska Trento listar rättsfall världen över som har med pandemiåtgärder att göra. I mitten av maj i år var antalet fall nära 2000.  

En rättighet som kringskars i många länder under pandemin, den kanske mest grundläggande, var yttrandefriheten. I Sverige handlade åsiktsstyrningen mest om skambeläggande och självcensur. Nog så deprimerande, men den formella yttrandefriheten tycks ha klarat sig intakt här. 

I USA, däremot, har det visat sig att staten aktivt har utövat åsiktskontroll. Makthavarna i Washington ser ut att ha blivit fartblinda, för nu står regeringen Biden åtalad för brott mot det första tillägget i USA:s författning, där rätten att uttrycka sig fritt garanteras. 

– Det har varit chockerande att se regeringen använda hälsa som en ursäkt för att kränka yttrandefriheten. Och dessutom hindra sann information, säger Jay Bhattacharya, professor i sjukvårdspolitik vid Stanforduniversitetet och en av målsägandena i fallet. 

– Jag har svårt att se att regeringen kan vinna det här.  

Enligt åtalet pressade USA:s regering de stora IT-bolag som driver de sökmotorer och sociala medier där vi alla hänger, vår tids globala torg, att censurera konton som spred innehåll som regeringen inte gillade.  

Eftersom Google (som också äger Youtube), Facebook (som också äger Whatsapp och Instagram), Microsoft (som äger LinkedIn) och Twitter är gränsöverskridande påverkas vi alla av deras riktlinjer.  

De är ju privata företag, de kan få ha vilka riktlinjer de vill, naturligtvis. Men de vill också ha så många användare som möjligt, och tjäna pengar, så varför bannlysa tiotusentals användare för åsikter om hälsa som inte rimligen har relevans för dessa bolags verksamhet? Tog de plötsligt ett spontant samhällsansvar och drev en linje som inte bara råkade sammanfalla med alla konkurrenters utan även med statens? Nej, förklaringen tycks vara att de var tvungna. 

Censuren började under president Trump, men den intensifierades under president Biden, enligt Bhattacharya. 

– Regeringen och ett dussintal federala myndigheter har byggt upp en omfattande infrastruktur för censur. Man skulle kunna kalla strukturen ett sanningsministerium (ett begrepp i George Orwells bok ”1984”, red:s anm). 

Varför skulle de göra något sådant? 

– Jag tror de ville försäkra sig om att den information som spreds brett i sociala medier låg i linje med statens berättelse och mål. De såg yttranden som någon form av hälsofara, säger Jay Bhattacharya med ett ironiskt leende. 

Han berättar att han sett mejl från regeringsföreträdare där sociala medieföretag instruerats att undertrycka inte bara falsk information utan även inlägg som i sig är korrekta, men obekväma, exempelvis ifrågasättanden av att vaccinet stoppar smittspridningen. 

– De kallade det farlig desinformation. Och eftersom den var farlig var det motiverat att använda censur.  

Ni har alltså bevis för att USA:s regering tvingat sociala mediebolag att censurera användare?  

– Ja, det är precis vad vi har.  

Bhattacharyas advokat Jenin Younes hade inga svårigheter att hitta den rykande pistolen. Den låg öppet synlig. 

Flera medlemmar i regeringen – presidenten själv, presschefen Jen Psaki, hälsoministern Vivek Murthy och ministern för inrikes säkerhet Alejandro Mayorkas – hade offentligt uttalat att IT-företagen skulle hållas ansvariga om de inte censurerade folk som spred desinformation om covid, särskilt om vaccinet, men också om munskydd och andra saker. 

Det såg onekligen ut som om staten försökte kontrollera dessa företag genom hot. Frågan var om uttalandena skulle räcka för att väcka åtal om brott mot författningen. 

Nej, tyckte en första domare och lade ner fallet. Ja, tyckte nästa domare som granskade saken och gav grönt ljus till att inleda en förundersökning. 

Younes och hennes klienter kunde då få loss ett stort antal mejl och fick även möjlighet att höra flera regeringstjänstemän, inklusive Vita husets högsta rådgivare i sjukvårdsfrågor, Anthony Fauci.  

– Mejlen och intervjuerna har gjort att fallet i mitt tycke är glasklart, säger Jenin Younes.  

– Det är uppenbart att hundratals regeringstjänstemän har sagt till sociala medieföretag att de måste censurera. I vissa fall har det skett med tvång och hot, i andra har det mer sett ut som om de samarbetat. Men även om regeringen samarbetar med de här bolagen för att censurera är det likväl ett brott mot första tillägget. 

Målet, som inleddes i maj 2022, har titeln Missouri mot Biden. Formellt är det justitieministrarna i delstaterna Missouri och Louisiana som stämmer presidenten för medborgarnas räkning, men ett antal enskilda personer har anslutit sig. Förutom Bhattacharya är det bland andra medicine professorn vid Harvard Martin Kulldorff och psykiatrikern Aaron Kheriaty, som sparkades från universitetet i Irvine för att han inte ville ta vaccinet när han hade naturlig immunitet. 

Den amerikanska författningens första tillägg slår fast att staten inte får censurera människor på grundval av åsikt. Det gäller alla grenar av staten: presidentadministrationen, kongressen och myndigheterna.  

Staten får heller inte använda privata företag för att kringgå förbudet. Den får inte lägga ut icke-konstitutionell verksamhet på entreprenad. Den risken kommer ofta upp i fall som gäller det fjärde författningstillägget, som förbjuder husrannsakningar utan rättsligt tillstånd.  

– Argumentet är detsamma i det här fallet: staten ska inte använda de stora IT-företagen för att censurera folk som uttrycker avvikande uppfattningar i olika frågor, säger Jenin Younes. 

Finns det historiska fall där regeringen lika tydligt kränkt yttrandefriheten?  

– Nej. Det finns ett par liknande fall, men jag menar att detta, utan överdrift, är det värsta, det mest omfattande brottet mot det första tillägget det här landet någonsin sett, säger Younes.  

– Titta på resultatet. Det visar varför vi har första tillägget. Jag menar, toppforskare som Bhattacharya och Kulldorff tystades inom sina expertområden. Amerikanerna gavs intrycket att det fanns en konsensus om nedstängningar och obligatorisk vaccinering när det faktiskt inte gjorde det. Regeringen såg till att de som hade en avvikande åsikt inte hördes. 

De liknande fall Younes syftar på är dels New York Times mot USA 1971, när regeringen pressade tidningen New York Times att avstå från att publicera vissa uppgifter som sades hota nationell säkerhet, dels Bantam Books mot Sullivan 1963, som handlade om distribution av böcker med pornografiskt innehåll.  

Men inget av de fallen slog lika brett som pandemicensuren. Internet och sociala medier har ändrat förutsättningarna radikalt. 

Jay Bhattacharya och Martin Kulldorff är tillsammans med Sunetra Gupta, professor i epidemiologi vid Oxford, initiativtagarna till den så kallade Great Barrington-deklarationen, som publicerades i oktober 2020.  

Deklarationen kritiserade de då rådande hårda och omfattande covid-restriktionerna och förordade riktade skyddsåtgärder, det vill säga att fokusera på att skydda utsatta grupper i stället för att förbjuda allt för alla. I grund och botten handlade det om att följa de pandemiplaner världen faktiskt hade varit överens om men som kastats överbord i mars 2020. 

Great Barrington-strategin utgick från en unik egenskap hos sars-cov-2-viruset: den brant och tydligt sjunkande risken att bli svårt sjuk eller dö med sjunkande ålder. Redan sensommaren 2020 visste den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC att risken att dö i covid-19 var mer än 3.500 gånger större för en 85-åring än för en tolvåring. 

Deklarationen framhöll att boten – nedstängningar och andra tvingande restriktioner – var värre än soten. Att stänga in folk i hemmen skulle drabba arbetarklassen hårdare än medelklassen och leda till färre barnvaccinationer och cancerscreeningar. Att stänga skolor skulle vara en grav orättvisa mot miljoner barn. 

Jay Bhattacharya beskriver fortfarande nedstängningarna som ”det enskilt värsta folkhälsopolitiska misstaget de senaste 100 åren”. Han befarar att dess negativa effekter på fysisk och psykisk hälsa kommer att dröja kvar i en generation. 

Överdödligheten fortsätter att vara anmärkningsvärt hög i många västländer, framför allt i USA, trots att pandemin är avblåst. Jay Bhattacharya menar att man bör titta på Sverige för att hitta förklaringen.  

– Där har man en av de lägsta nivåerna av överdödlighet i världen. Min teori är att det är de utdragna nedstängningarna som nu orsakar fortsatt överdödlighet på andra ställen. I USA och Kanada slår fallen av depression, självmord och överdoser i taket. Vi ser en stor ökning av långt gångna cancerfall. Diabetes- och hjärtsjuka dör för att de fått sämre behandling. 

Personerna bakom Great Barrington-deklarationen, världsledande medicinska experter, utsattes omedelbart för hård kritik från myndigheter, politiker och medier – och även från kollegor. De kollegor som stödde dem vågade inte göra det öppet. 

Motelden kom redan ett par dagar efter publiceringen. Francis Collins, chef för den amerikanska folkhälsomyndigheten NIH, skickade ett mejl till Anthony Fauci och andra koryféer där han kallade deklarationen ett verk av ”tre randepidemiologer” och krävde att dokumentet skulle tas ner. Fauci dömde strax ut deklarationen som farlig. 

Det fanns epidemiologer och medicinska experter som ville ta upp diskussionen. De hade relevanta frågor om hur deklarationens strategi skulle kunna genomföras. Men debattfönstret var öppet i en vecka eller två, sedan stängdes det med en smäll. 

Facebook censurerade alla omnämnanden av deklarationen. Martin Kulldorffs inlägg blockerades på Linkedin och Twitter. Jay Bhattacharya hamnade på Twitters svarta lista så snart han öppnade ett konto. Han hade länge ingen aning om att han var svartlistad, även om han tyckte det var lite underligt att det inte blev mer spinn kring hans inlägg. 

Sedan Elon Musk i höstas tagit över Twitter och lovat se över riktlinjerna blev Bhattacharya inbjuden till ett möte i bolagets högkvarter i San Francisco. Han fick då veta att svartlistningen innebar att hans inlägg aldrig spreds utanför hans krets av följare. När svartlistningen togs bort fyrfaldigades följarskaran. 

Great Barrington-deklarationen har i dag runt en miljon underskrifter, varav över 50.000 av läkare och andra medicinska experter. Inte illa för ett ”farligt” dokument författat av tre ”randepidemiologer”.  

– När vi skrev deklarationen trodde vi att vi representerade en minoritet, men numera tror jag inte det. Hela tiden, redan 2020, fanns en bred opposition mot nedstängningspolitiken, säger Jay Bhattacharya. 

Var Washingtons censuriver ett undantag i ett nödläge? Inte att döma av det symptom på fartblindhet som staten visade strax innan Missouri mot Biden öppnades: I april 2022 förklarade departementet för inrikes säkerhet att man skulle inrätta en särskild styrelse för hantering av desinformation. Allmän desinformation, alltså, inte bara covid-relaterad. 

Lanseringen utsattes för så omfattande kritik – bland annat gjordes även här referenser till Orwells sanningsministerium – att styrelsen lades ned efter bara några månader. Men att denna idé ens föddes i frihetens högborg tål att fundera över. 

De målsägande i fallet mot regeringen Biden kräver i nuläget inget skadestånd. De vill skapa prejudikat. 

– Vi vill att folk får veta att staten agerar på ett sätt som går helt emot amerikanska medborgares grundläggande rättigheter, säger Jay Bhattacharya. 

– Vi vill säkra att regeringen inte kan fortsätta att göra så här, säger Jenin Younes.  

Det bästa, menar hon, vore en dom som slår fast att staten inte vare sig genom hot, samarbete eller uppmuntran får påverka sociala medieföretag att censurera. Något mindre bra, men acceptabelt, vore ett utfall där påverkan genom hot stoppades. Hon tror att chansen till framgång är god. 

Enligt Younes är det sannolikt att fallet tar sig upp genom hela rättssystemet. Hennes prognos är en dom på distriktsnivå i slutet av sommaren, varpå den försvarande sidan överklagar fallet till nästa nivå, Fifth circuit court of appeals. Därefter väntar Högsta domstolen, men det blir tidigast nästa år. 

Den fråga som borde ha diskuterats öppet och brett vintern 2020-2021 var om naturlig immunitet är bättre eller sämre än konstgjord immunitet, det vill säga att vara vaccinerad. Vi ska strax återkomma till svaret.  

I efterhand framstår resonemangen om naturlig immunitet, eller rättare bristen på resonemang, som ett av pandemiårens besynnerligaste inslag. Att genomgången sjukdom ger immunitet är känt sedan pesten i Aten 430 före Kristus. Hur robust den är varierar dock.  

Ju närmare världen kom ett vaccin mot covid-19, desto mer försvann orden ”naturlig immunitet” från den officiella diskussionen, inklusive de statsbärande medierna. Allt fokus lades på att rulla ut vaccinerna. De skulle rädda oss. De var vägen ut. Slagord av typen ”alla löper samma risk” och ”ingen är säker innan alla är säkra” krattade manegen. 

Det pekades mycket finger mot så kallade anti-vaxare, men de flesta som fick det epitetet klistrat på sig är inte emot vaccin, inte ens covid-vaccin. Andelen av befolkningen som är emot all vaccinering är mycket liten, för att inte säga försvinnande liten. 

Betydelseförskjutningen av begreppet anti-vaxare märks exempelvis i det amerikanska uppslagsverket Merriam Webster, där det numera står att en ”anti-vaxxer” inte bara är en person som motsätter sig alla vacciner utan även en som motsätter sig vissa vacciner eller obligatorisk vaccinering. 

Till de senare räknar numera professor Paul Offit, vaccinforskare, rådgivare till den amerikanska hälsomyndigheten FDA och författare till en bok som varnar för att vaccinationsmotståndarna (de riktiga, alltså) hotar folkhälsan. Han placerades i anti-vaxar-kategorin när han sade att påfyllnadsdoser till ungdomar var en dålig idé.  

De tre professorerna bakom Great Barrington-deklarationen och de tiotusentals läkare som undertecknade dokumentet välkomnade givetvis vaccinerna när de kom. Nu skulle ju de äldre och andra utsatta grupper kunna vaccineras, och de som inte haft sjukdomen skulle kunna erbjudas skyddande doser.  

Men det var inte riktigt så världens beslutsfattare beskrev saken. Nej, alla behövde vaccineras. Hela befolkningen. Och inte två doser, utan tre, och snart fyra och fem. Att ha haft sjukdomen ansågs inte ens relevant. 

Till slut hade vaccintrycket gått så långt att amerikanska och brittiska myndigheter rekommenderade att barn i riskgrupper från sex månaders ålder – sex månader – skulle ta vaccinet. 

Överföringen av skattemedel till läkemedelsjättarna var astronomisk. Under 2022 tjänade dessa bolag motsvarande tusen miljarder kronor på covid-läkemedel, varav Pfizer kammade hem mer än hälften, 550 miljarder. 

Den 5 maj i år blåste WHO faran över. Pandemin är officiellt slut. Det börjar bli möjligt att få en smula perspektiv. Låt oss titta närmare på några av de utsagor censurapparaten ansåg sig behöva undertrycka. Hur farliga och hur fel var de? 

Viruset är mindre farligt än det beskrivs  

En studie vid det brittiska universitetet Imperial college varnade i mars 2020 för en halv miljon döda i Storbritannien och över två miljoner döda i USA fram till hösten.  

Studien fick hård kritik. Virusets dödlighet var av allt att döma klart lägre. Framför allt var skillnaden i risk mellan unga och gamla människor betydligt större hos det nya coronaviruset än hos influensavirus. Som nämnts visste vi redan sommaren 2020 att skillnaden var mer än tusenfaldig. Men studien fick ändå Storbritanniens regering att i hast lämna den ”svenska” linje man hållit fram till dess och i stället stänga ner samhället.  

Översatt till svenska förhållanden skulle studiens beräkning motsvara nästan 100.000 dödsfall på ett halvår. Facit för Sverige blev knappt 24.000 dödsfall på tre år. Antalet dödsfall i covid per 100.000 invånare blev 38 procent högre i Storbritannien och 45 procent högre i USA än det blev i Sverige.  

Naturlig immunitet ger bra skydd  

På sensommaren 2021 kom en stor israelisk studie som visade att naturlig immunitet gav bättre skydd än bara vaccinering. Strax därefter, i januari 2022, bekräftade den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC den slutsatsen. 

CDC-rapporten följdes aldrig upp av myndigheten själv. Men en metastudie publicerad i februari i år slår fast att naturlig immunitet ger ett robust skydd mot svår sjukdom och död åtminstone 40 veckor efter smitta. Den säger också att detta bör vägas in när riktlinjer för vaccination tas fram.  

Massvaccinering är onödigt  

När vaccinerna började rullas ut vintern 2020-2021 basunerades budskapet ut att de var såväl helt nödvändiga som ”säkra och effektiva”. Naturlig immunitet (se ovan) nämndes aldrig. USA:s president Biden påstod att om man tog sprutan skulle man helt enkelt inte få sjukdomen.  

Redan 2021, alltså före den snabbspridande omikron-variantens inträde, visste vi att vaccinerna inte stoppar spridning och att effekten klingar av på tre månader.  

Risken för hjärtmuskelinflammation efter vaccinering tonades ner, men i mitten av 2022 stod det klart att risk/nytta-analysen talade emot vaccinet för unga personer, särskilt unga män.  

Nedstängningar gör mer skada än nytta  

En studie vid Johns Hopkinsuniversitetet i USA publicerad i maj 2022 kom fram till att  nedstängningarna i Europa och USA våren 2020 hade ”liten eller ingen effekt” på dödligheten i covid-19.  

Enligt Unicef ledde nedstängningarna till att 67 miljoner barn världen över blev utan vaccin mot mässlingen och andra sjukdomar mellan 2019 och 2021. 

Munskydd är onödiga  

Både en dansk studie i november 2020 och en spansk studie i augusti 2022 visade att munskydd sannolikt var poänglösa. I januari i år publicerades en stor metastudie där en grupp forskare gått igenom 78 andra studier. Slutsats: Munskydd har ingen signifikant effekt. 

Pandemiåren var inte världens ledares stoltaste ögonblick. Frågan är vad de, och vi, har lärt.  

– För tre och ett halvt år sedan var jag naiv. Jag trodde att om man bara kommer med god vetenskap kommer folk att lyssna och världen blir bättre. Nu har jag lärt mig att det inte räcker, säger Jay Bhattacharya.  

– Om vi får en ny pandemi tror jag tyvärr att vi får nya nedstängningar. Myndigheter världen över låtsas som om de var en framgång när de i själva verket var ett kolossalt misslyckande. Så på sätt och vis har världen inte lärt sig någonting. 

***

Läs även: Så lyckades Kina lura en hel värld med sin covidpropaganda

Läs även: Hur långt kan Kina gå i jakten på "zero covid"?