Den digitala gerillan

Feministporrfilmen »Dirty Diaries«, den som orsakade så mycket debatt eftersom den finansierades av Svenska filminstitutet, pumpas dygnet runt ut från Saras hårddisk. Etta för etta och nolla för nolla. Mia Engbergs kontroversiella kortfilmssamling har länge varit en av Saras mest eftertraktade torrenter. Vad som driver de andra pseudonyma användarna på nätverket till att ladda ned filmen, och vad de gör därefter, kan man bara gissa. Eller ännu hellre bara låta bli att gissa. Saras intresse för filmen är i alla fall strikt strategiskt.

För att få fortsätta ladda ned filmer från Karagarga, en privat tracker med hög cineastisk svansföring, måste hon ha ett visst ratio mellan seedat och leechat, det vill säga förhållandet mellan upp- och nedladdat. Genom att seeda eftertraktade filmer kan hon leecha andra mer obskyra filmer.

Och hon har utarbetat samma strategi på what.cd, en av de mest kompletta musiktorrentsajterna.

– Jag brukar kolla efter nya släpp på Pitchfork.com som jag laddar ned och seedar för att få ratio.

I den här verksamheten är alla brukare även langare, det är därför inte helt lätt att avgöra vilka i det fildelningsindustriella komplexet som är en del av Scenen och vilka som inte är det.

Ingen skulle till exempel påstå att Sara är en del av Scenen, hon har själv aldrig släppt någon fil och vet heller inte vilka grupper som släpper de filer hon laddar ned. Men hon är en djupt integrerad och en viktig del i det system som göder Scenen.

Den »riktiga« Scenen, releasegrupperna som släpper filmer, spel och musik på fildelningsnätverken innan de kommer ut i handeln, är en brokig skara personer. De använder sina kontakter inom underhållningsindustrin eller sitt tekniska kunnande för att samarbeta och tävla med varandra om att släppa olagliga kopior av upphovsrättsskyddat material först och bäst.

Typiskt sett kommer en vara ursprungligen från en så kallad supplier, som har »lånat« den från en producent eller distributör. Är det film eller musik ges den till en rippare som paketerar om varan till en fil som följer Scenens strikta regelverk för hur ett släpp ska se ut för att få räknas med i tävlingen. Är det ett spel eller ett program måste det först crackas, alltså att kopieringsskyddet tas bort. Därefter släpps filen på en ftp-server som kallas top-site för att sedan snabbt spridas till andra ftp-servrar och vidare ut på de folkliga torrentsajterna som Karagarga, What.cd och The Pirate Bay.

Antipiratbyrån, med Henrik Pontén i spetsen, har med viss framgång sålt bilden av fildelning som en pyramid. I toppen finns det hårt slutna hemliga sällskapet Scenen. I botten finns de miljontals människor som laddar ned på öppna och halvöppna torrentsajter. Genom att skilja på de som har som sport att blåsa underhållningsindustrin och de som delar filer av vana och bekvämlighet och rikta sina insatser mot de förra tänker sig Antipiratbyrån kunna stävja den illegala fildelningen. Hugger man av huvudet så dör kroppen, som actionfilms-aforismen lyder.

Och många huvuden har rullat. Men kroppen har bara fortsatt att växa.

År 2001 skedde det första stora tillslaget uttryckligen riktat mot Scenen med svenskar inblandade. Den internationellt samordnade operationen, kallad »Operation Buccaneer«, hade warez-scenen, de som släpper mjukvara med kopieringsskyddet borttaget, som måltavla. Tvärtemot vad många inom Scenen då oroade sig för, att spelet var slut för alltid, blev i­stället tillslaget startskottet för en ny generation scenare. En person som sedermera kom att bli aktiv minns i dag händelsen så här:

»Det var just när DoD [releasegruppen Drink or Die, tillslagets måltavla] gick ner för en väldans massa år [sedan], [och det visades] reportage [och] intervjuer av medlemmar, som jag själv blev intresserad.«

Alldeles i början bestod Scenen av datapionjärer drivna av att ta reda på hur saker fungerar. Den klassiske hackerns passion riktade sig främst till tekniken i sig, men många läste nog William Gibson och betraktade sig i viss mån som libertarianska superhjältar, en sorts femte statsmakt som öppnade storföretagens svarta lådor och garanterade att ingen fick för mycket makt över maskinerna.

Med den folkliga fildelningen och åtföljande medial uppmärksamhet tillkom dock många nya personer, troligtvis med både världsbild och fotknölslånga svarta skinnrockar hämtade från vad som då var det senaste inom cyberpunk, the Matrix.

Tidigt på morgonen tisdagen den sjunde september 2010 väcktes en ftp-operatör av att någon ringde på mobilen och bad honom öppna sin dörr, annars skulle den bli insparkad av polisen. Senare på dagen delgavs 25-åringen som bor i Eslöv med sin fru, har läst teknik på gymnasiet och vill jobba med 3D-grafik, misstanke för brott mot upphovsrättslagen.

I likhet med Sara upplever inte heller han sig som en del av Scenen, trots tvärsäkerheten i tidningsartiklarna som skrevs om honom i samband med »det största tillslaget mot illegal fildelning i Europa«.

25-åringen berättar i stället om hur han gått med på att ha hand om ftp-servern i utbyte mot tillgång till filer, men att han trodde att det var ett litet privat nätverk och inte förstod att servern var en del i en större infrastruktur för fildelning.

Huruvida eslövianens ftp var en så kallad top-site, dit releasegrupperna kommer för att släppa filer, eller en vanlig ftp, dit releasegruppernas kurirer tävlar om att först dumpa filer från top-siterna, och hur mycket han själv visste om verksamheten, kan vi i dag inte veta säkert. Men om hans historia stämmer är det egentligen väldigt lite som skiljer honom från Sara. Båda följer snällt Scenens regler och bidrar med sin del av distributionen av filer för att själva få tillgång till dem.

Ftp-scenen säger sig ogilla torrent-scenen och dess medlemmar för att de drar till sig oönskad uppmärksamhet från polis och medier. Men samtidigt är det uppmärksamheten och de höga insatserna som skapar spänningen och är drivkraften för många. Scenen har blivit en lagom läskig urban extremsport, en digital variant av graffitikulturen där unga män vinner ära och berömmelse i den egna gruppen genom att utföra djärva dåd med hög teknisk skicklighet.

I någon sorts extremt bokstavlig bemärkelse är fildelning faktiskt organiserad brottslighet. Men för att tanken ska leda rätt måste man addera »spontant« till början av begreppet. För det är i den spontana organisationen fildelningens osårbarhet sitter.

Det som från början var en liten klubb för meganördar är i dag ett invecklat system med mängder av personer, alla med olika funktioner som ingående samarbetar och tävlar sinsemellan för att en fil ska bli till och spridas över jordklotet.

Verksamheten är extremt decentraliserad, och varje enskild aktör har en viss juridisk och teknisk buffert kring sig som skydd mot lagens långa arm. Tillslagen är riktade mot enskilda individer som må lida stor personlig skada, men också lämnar branddörrarna till övriga aktörer på Scenen stängda, och efter sig gläntor där nya aktörer kan växa upp.

Ordlista

Scenen – Det lösa nätverk av personer som tävlar om att knäcka kopieringsskydd och distribuera upphovsrättsskyddat material.

Torrent – En populär teknik för delning av filer.

Seeda – Ladda upp

Leecha – Ladda ned

Ratio – Förhållandet mellan seedat och leechat.

Release – Filen, eller filerna av ett verk som görs tillgängligt för fildelning.

Releasegrupp – En grupp personer som samarbetar för att tillgängliggöra releaser.

Ftp-server – En dator som används för överföring av filer.

Top-site – En ftp-server där releaserna först hamnar.

Affi – En person eller grupp som förser top-sites med releaser.

Prea – Akten av att tillgängliggöra en release på en top-site.

Racea – Akten av att sprida en release från top-sites till andra ftp-servrar.

Cracka – Att ta bort kopieringsskyddet från mjukvara.

Warez – Mjukvara med borttaget kopieringsskydd.