Fullt krig i fettfrågan

Bantningskurer kommer och går. De flesta stannar bara några år innan de förpassas till dieternas kyrkogård sedan nya forskningsrön omkullkastat dess grundvalar. De har hetat saker som Flygvärdinnedieten, GI-metoden, Scarsdalemetoden, Rikshospitalets bantningskur och Stenålderskosten. Enligt vissa ska man bara leva på grapefrukt, enligt andra ska man räkna kalorier och väga sig i grupp. Västvärldens kamp mot fettet tog riktig fart under senare delen av 1900-talet och har sedan dess trappats upp i takt med att midjemåtten sväller och välfärdssjukdomarna breder ut sig.

De senaste åren är det framför allt en diet som dominerat den svenska kostdebatten.

LCHF – Low Carb High Fat, är en förkortning som nästan uteslutande används i Sverige.

Dess företrädare, de bloggande läkarna Annika Dahlqvist och Andreas Eenfeldt, förespråkar en kost som är mycket låg på kolhydrater och hög på mättat fett. De har, bokstavligt talat, vänt upp-och-ner på den kostpyramid som i flera decennier talat om för oss hur vi bör äta för att må bra och undvika övervikt.

De har fått många lärjungar som är extremt hängivna, övertygade och mycket aktiva på internet. Det som förenar dem är en brinnande övertygelse om att just deras metod fungerar för de allra flesta människor. Inte bara för att gå ner i vikt – att skippa kolhydraterna är även ett vapen mot diabetes och högt blodtryck, hävdar fettförespråkarna. Det som också förenar dessa kostens krigare är synen på att de motarbetas från allra högsta nivå.

Deras fiende, vid sidan av de förhatliga kolhydraterna, är det så kallade Kostetablissemanget, med vilka de menar Sveriges ledande professorer, dietister och Livsmedelsverket. En samling människor som de beskyller för att föra svenska folket bakom ljuset.

Lena Ljungkrona-Falk, vice ordförande i Dietisternas riksförbund, är den senaste i en lång rad av kostexperter som väckt fettkramarnas ilska. Anledningen är en artikel som publicerades i Expressen för en vecka sedan, där hon uttalar sig om de hälsovådliga effekterna av att äta mycket mättat fett. »Fettdieten kan vara farlig« blev resultatet på löpsedlarna. Reaktionerna lät inte vänta på sig. En del var rena personangrepp som handlade om hennes egen vikt.

Annika Dahlqvist, läkare som ofta får namnet Fettdoktorn, skräder inte orden när hon talar om etablissemangets bedrägeri.

– De kan inte frigöra sig från det felaktiga antagandet som dominerat kostvetenskapen de senaste 50 åren, att naturligt mättat fett är grunden till all ohälsa, säger hon.

Annika Dahlqvist är för många mest känd för sina kontroversiella uttalanden om att LCHF kan skydda mot allt ifrån svininfluensa till cancer, och 2009 utsågs hon till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning.

Andreas Eenfeldt, också läkare och mest känd under namnet Kostdoktorn, är inte lika kontroversiell. I januari släpptes hans första bok, »Matrevolutionen«, som redan sålt i 20 000 exemplar och snabbt tog sig in på bokhandlarnas bästsäljarlistor. Han är specialist i allmänmedicin och arbetar till vardags som distriktsläkare på en vårdcentral i Karlstad. Hans intresse för kost och dieter väcktes när han började arbeta för tio år sedan och mötte patienter som kämpade med övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar. Själv har han ätit enligt LCHF-principer sedan 2006.

– Jag märkte att de kostråd som sjukvården gav fungerade dåligt i praktiken. Diabetesfallen ökade samtidigt som det blev allt vanligare med gastric bypass-operationer, säger Andreas Eenfeldt.

Råden om att akta sig för fett är inte vetenskapligt underbyggda och det saknas ett bevisat samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom, menar han, och tar de egna patienterna som levande bevis för hur bra dieten faktiskt är.

Livsmedelsverket, som står på den andra sidan i kostkriget, företräder ingen specifik diet, men deras råd kan sägas bygga på en kombination av tallriksmodellen och medelhavskost. Kolhydrater är okej, gärna i form av fullkorn och frukt, till skillnad från mättade fetter, som de anser att man bör begränsa. Margarin och olivolja i stället för smör, lättmjölk i stället för röd mjölk, och kött och ägg som den minsta beståndsdelen i varje tallrik mat. Råd som alltså är rena motsatsen till den kost som förespråkas enligt LCHF.

Mai-Lis Hellénius är professor i kardiovaskulär prevention och har arbetat med att förebygga överviktsrelaterade sjukdomar sedan 1980-talet. Hon driver Sveriges första livsstilsmottagning vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Där kan personer med övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar få hjälp att förbättra sina kostvanor och sin hälsa.

Hon är djupt oroad över fettdietens utbredning i de svenska köken. Jordbruksverkets statistik talar sitt tydliga språk; försäljningen av kött, charkprodukter, bacon, ägg och feta mejerivaror som smör och grädde har stigit de senaste åren. Hon tar Västerbotten som ett exempel på en backlash för folkhälsan. Där har fettintaget ökat kraftigt och invånarnas kolesterolnivåer stiger. Denna backlash kommer sedan Västerbotten framgångsrikt fått ner antalet hjärtinfarkter i vad som länge var Sveriges mest hjärtinfarkttäta län.

– Gängse kostråd ser inte ut som de gör av en tillfällighet. De ser ungefär likadana ut världen över och det beror på att de vilar på samma stabila vetenskapliga grund, säger Mai-Lis Hellénius, som hävdar att den som äter strikt LCHF-kost med stora mängder animaliska fetter faktiskt löper en större risk att dö i förtid.

Dietisten Lena Ljungkrona-Falk instämmer. Efter den uppmärksammade Expressenartikeln vill hon nyansera debatten, men hennes kritik mot fettdieten kvarstår.

– Den fungerar för vissa människor, men långtifrån alla, vilket företrädarna ofta hävdar. För vissa människor kan det vara farligt att börja äta högfettskost. Det finns exempel på patienter som fått akut leversvikt efter att ha börjat med LCHF, säger Lena Ljungkrona-Falk.

Hon är också kritisk till att kostrådgivningen flyttar ut på bloggar och hemsidor och menar att detta kan hota patientsäkerheten och locka fel personer att experimentera med fettrik föda. Regelbunden uppföljning med mätningar av blodfetterna borde vara legio för de patienter som rekommenderas att testa LCHF, menar dess kritiker.

Läget i dietdebatten är minst sagt låst. Bägge läger hävdar att motståndarsidan har en farlig kostmodell som gör människor sjuka. Studier och forskningsrapporter citeras flitigt och används för att dänga motståndarsidan i skallen. Men, som nästan alltid är fallet går det alltid att hitta någon studie som åtminstone delvis styrker den egna övertygelsen.

En av de mer sansade rösterna i den svenska kostdebatten är Jacob Gudiol, som driver bloggen Träningslära och föreläser om kost och träning. Han ställer sig varken på kolhydratkramarnas eller fettfundamentalisternas sida utan ser fördelar och brister i bådas upplägg.

– Bägge lägren är väl kategoriska och kritiserar den andra sidans råd i väldigt förenklade former. Fettförespråkarna får det att låta som att det bara är socker och raffinerade kolhydrater som rekommenderas av kolhydratförespråkarna medan kolhydratförespråkarna får det att låta som att fettförespråkarna inte bryr sig om vilken form av fett de äter, säger Jacob Gudiol.

För den som står utanför debatten kan det tyckas fullständigt obegripligt att en dietkontrovers kan skapa så starka känslor. Men för många människor är kost blodigt allvar. Mat är mer än överlevnad, starkt kopplad som den är till känslor och tradition. Det handlar om långt mycket mer än fakta och vetenskap.

Andreas Eenfeldt tycker att det är fullt förståeligt att människor som under hela sina liv kämpat mot övervikt och diabetes blir bittra när det visar sig att de gängse kostråden helt enkelt inte fungerar. Så kommer de i kontakt med LCHF och märker hur lätt det är. Man får äta sig mätt på saker som man faktiskt tycker om, kan steka i smör och äta ägg, samtidigt som kilona rasar.

– Många som provar LCHF upplever något som närmast kan likna ett religiöst uppvaknande. Att känna att den egna kroppen äntligen mår bra påminner om en frälsningskänsla, säger Annika Dahlqvist.

Men i motståndarnas ögon är denna fanatiska övertygelse något som får varningslamporna att börja blinka.

– Det känns som en sektliknande rörelse. Jag försöker att inte bli för upprörd men det är svårt när de går till personangrepp, säger Lena Ljungkrona-Falk.

Andreas Eenfeldt håller inte alls med.

– Det är helt oseriöst att kalla oss för en sekt. Många av dem som provar fettdieten känner sig utsatta och att då utmålas som en sekt gör knappast saken bättre, säger han.

En bidragande förklaring till varför dietdebatten är särdeles hätsk i Sverige kan bygga på ett rent missförstånd, menar Lena Ljungkrona-Falk.

Det handlade om att två av hennes dietistkollegor skickade in en fråga till Socialstyrelsen angående läkaren Annika Dahlqvists rekommendationer av LCHF till sina patienter. De ville helt enkelt ta reda på om det handlade om vetenskap eller om de vilade på beprövad erfarenhet, menar Lena Ljungkrona-Falk. Men Socialstyrelsen tolkade frågan som en anmälan och vårdcentralen där Annika Dahlqvist var anställd förbjöd henne att rekommendera LCHF till sina patienter.

Socialstyrelsen gav till slut Annika Dahlqvist tillåtelse att rekommendera LCHF till patienter med diabetes typ 2.

Lena Ljungkrona-Falk upplever inte att andra länder har samma högljudda debatt, vare sig i Norden eller i USA. Konflikten mellan kolhydrater och fett existerar inte i samma utsträckning. I Sverige har det dessutom blivit en konflikt på personnivå.
Annika Dahlqvist håller med om att debatten ibland gått över gränsen.

– Jag har varit oförsiktig i mina uttalanden. Mitt humör är lite häftigt och jag försöker lugna ner mig. Men jag har också beskyllts för saker som är helt befängda, säger Annika Dahlqvist.

Det senaste exemplet är en recension av Andreas Eenfeldts bok »Matrevolutionen«, publicerad i Läkartidningen den 1 mars. Där går Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, till attack mot läkarkollegan Annika Dahlqvist, som han bland annat kallar för »vår främsta flumdebattör«.

Fettförespråkarnas förklaring till varför det så kallade kostetablissemanget är sådana motståndare till högfettkost handlar om sårad stolthet och yrkesheder. Att det är jobbigt att ifrågasätta den vetenskap som ligger till grund för det man arbetat med under flera decennier.

LCHF-lägret ser ändå ljust på framtiden. Etablissemanget har börjat visa tecken på att ge vika, även om det är långt kvar, hävdar de.

Mai-Lis Hellénius medger att hennes arbete känns motigt i dag.

– Det är inte kul att undervisa om mat och kärlhälsa längre, jag arbetar i motvind. Det är en trist atmosfär med många personangrepp, men samtidigt vore det fel av mig att ge upp i detta läge, säger hon.

Bägge läger ser nu fram emot en omfattande genomgång av forskningsläget och hoppas att det en gång för alla ska gå att slå fast vilken diet som fungerar bäst i längden – både när det gäller viktnedgång och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ska göra en grundlig utvärdering av alla vetenskapliga rön om mat och fetma.

Utredningen ska vara klar våren 2013 och fokusera på den djungel av kostråd för viktnegång som finns i dag. SBU ska sammanställa all tillgänglig och relevant forskning bakom de dieter som förespråkas av bland andra Livsmedelsverket och LCHF-förespråkarna.

Men den utvärderingen dröjer ett par år och om trenden fortsätter i samma takt som hittills kan man vara ganska säker på att det då har uppstått ett antal nya, fantastiska dieter som utlovar smal lycka.

Detta har hänt

Den 1 mars recenserar KI-professorn Stephan Rössner Andreas Eenfeldts bok »Matrevolutionen«  i Läkartidningen. Där går han till attack mot fett­dietens förespråkare.

Den 2 mars publicerar Expressen en artikel – som också hamnar på löpsedeln – med bland andra Lena Ljungkrona-Falk, om två nya studier som visar på negativa bieffekter av fettdieten.

Fakta | Omstridda dieter

LCHF-dieten
Ja: kött, fet fisk och skaldjur, ägg, grönsaker som växer ovan jord, naturligt fett i form av smör, grädde, kokosfett, olivolja och rapsolja, bär och nötter.

Nej: kolhydrater – socker, sötningsmedel, stärkelse från bröd, pasta, potatis, gröt, margarin, öl och frukt. Margarin och lightprodukter är bannlysta.

Tallriksmodellen
(Förespråkas av Livsmedelsverket)

Tallriken har tre delar, där den första är potatis, ris eller pasta samt bröd. Den andra delen, som är lika stor som den första, består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter.