Greta-rörelsen inifrån: ”Likheter med en sekt”

Förra veckan skrev Greta Thunberg och tre andra representanter för klimatrörelsen Fridays for future en debattartikel som publicerades i bland annat brittiska The Guardian och svenska Aftonbladet.   

”Man kan inte vara neutral i ett folkmord”, skrev de syftande på Israels angrepp mot Hamas på Gaza i spåren av den 7 oktober. Artikeln var ett svar på den hårda kritik som har riktats mot både Fridays for future och Greta Thunberg personligen den senaste tiden för deras förbehållslösa ställningstagande för palestinierna och Gaza och mot Israel i det pågående kriget.  

En svensk tidningsläsare som inte riktigt har hängt med i debatten runt Greta Thunberg kan ursäkta sig med att det har gått betydligt hetare till utomlands. Mest har det stormat i Tyskland där flera stora tidningar har uppmärksammat att den unga klimatkämpen har diversifierat sig och engagerar sig också i geopolitik, i synnerhet den laddade Israel-Palestina-konflikten. 

”Persona non Greta” var rubriken i en av Tysklands största tidningar på den rödgröna kanten, Die Tageszeitung. En bild på Thunberg prydde hela förstasidan. Och flertalet andra stora tyska tidningar har haft liknande exponering. ”Myten Greta Thunberg är förbi”, löd domen i Der Tagesspiegel och Europas största dagstidning Bild har kanske varit hårdast: ”Gretas mest radikala terror-väninna”, löd rubriken efter en kritiserad klimatdemonstration i Amsterdam den 12 november med 85 000 deltagare. Den visade sig snart vara en propalestinsk demonstration snarare än en manifestation för klimatet. Publiken skanderade den numera välbekanta ramsan ”From the river to the sea. Palestine will be free”, när den unga klimatikonen gick upp på scenen, iklädd palestinasjal. Hon blev dock snart avbruten av en man som klev upp och tog mikrofonen från henne. ”Jag kom hit för en klimatdemonstration, inte en politisk åsikt”, sade han innan han fördes bort. Thunberg återvände och drog med sig publiken i en annan ramsa: ”Ingen klimaträttvisa på ockuperad mark”. 

Tillsammans med Greta Thunberg på scenen framträdde Sara Rachdan. Det var henne som Bild kallade ”terror-väninna” efter att ha gjort en djuplodande granskning av henne. ”Aktivisten är en radikal judehatare, terrorstödjare och förminskare av Förintelsen”, skrev Bild.  

Bland annat ska Rachdan ha hyllat Hamas attack i Israel två dagar efter den ägde rum med orden: ”Ja, denna attack initierades av Hamas, men det handlar inte om Hamas. Det handlar om det palestinska motståndet. Detta är äntligen ett palestinskt agerande mot ockupationen. Snälla stöd motståndet”, citerar Bild. Hon har även jämfört Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med Adolf Hitler och likställt Israels behandling av palestinierna med hur nazisterna behandlade judarna i Auschwitz under Förintelsen.  

I Tyskland är man medveten om sin historia och i landet finns en stor vaksamhet mot antisemitiska yttringar. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Både organisationer och politiska partier i Tyskland har tagit avstånd från Greta Thunberg. Det gäller även företrädaren för Fridays for futures tyska del – Luisa Neubauer. ”Att Greta Thunberg inte sagt något konkret till de judiska offren för massakern den 7 oktober gör mig besviken”, sade Neubauer i en intervju med nyhetssajten Zeit Online. Organisationen gick också ut med ett meddelande på sociala medier: ”Hon företräder inte Fridays for future Tyskland – vi är självständiga”.  

Även tyska miljöpartiet De gröna, som tidigare i det närmaste höll Greta Thunberg för ett helgon, stämde in. Dess ordförande Ricarda Lang menar att Greta Thunberg utnyttjar klimatrörelsen för att ta ställning för den ena sidan i Israel-Palestinakonflikten. Det judiska centralrådet i landet uppmanade den tyska grenen av Fridays for future att byta namn för att markera avstånd mot Thunberg. 

– Det är nödvändigt att Fridays for future Tyskland mycket snabbt överväger om de verkligen vill segla under samma flagg som Greta Thunberg, sade rådets ordförande Josef Schuster till tidningen Die Welt.  

Hårdast bet kanske den salva som kom från Simon Wiesenthal Center i Los Angeles, en organisation vars grundare blev berömd under efterkrigstiden då han spårade upp och lagförde nazistiska krigsförbrytare. Idag är centret en människorättsorganisation med  fokus på antisemitism. Greta Thunberg fördömdes i ett hårt hållet pressmeddelande där hon anklagas för att göra sig till talesperson för samtidens kolportörer av världshistoriens äldsta hatbrott, antisemitismen. 

”Hon utstrålar noll empati för de judiska flickor och kvinnor som blev mördade, våldtagna, kidnappade och tagna som gisslan”, sade Abraham Cooper, rabbin och medlem i ledningen för SWC i en kommentar och fortsatte: ”Hon drar skam över de internationella kampanjer som strävar efter att ge kommande generationer en bättre värld.” 

Om Greta Thunbergs engagemang i palestinakonflikten har väckt stor uppmärksamhet internationellt så har svenska medier varit mer återhållsamma i rapporteringen. Landets största morgontidning Dagens Nyheter, där den minnesgode erinrar sig att Greta Thunberg var chefredaktör för en dag, rapporterade aldrig om händelsen i Amsterdam och sedan dröjde det innan den berättade om stormarna som Thunberg har piskat upp i Tyskland.  Och när Susanna Popova –  återkommande krönikör i denna tidning – härom veckan kritiserade Thunberg på Svenska Dagbladets ledarsida för att inte hålla ordentlig rågång mot antisemitism svarade Dagens Nyheters ledarskribent Arvid Åhlund med en attack på ”högerns patologiska besatthet vid Greta Thunberg”.  

Uppståndelsen efter Amsterdam och i Tyskland verkar dock inte ha fått Thunberg att ompröva sitt engagemang för Palestina. Onsdagen 22 november filmades hon av tidningen Epoch Times utranför israeliska ambassaden i Stockholm. På klippet, som blev viralt, ses hon skandera ”krossa sionismen” tillsammans med en talkör (det var det klippet som föranledde uttalandet från Simon Wiesenthal Center ovan). 

Härom veckan gick även Fridays for future, via sitt internationella instagramkonto, till angrepp mot Israel och menade att västvärldens största medier ”hjärntvättar” människor genom att sympatisera med landet. Rörelsen är ”finansierad av imperialistiska regeringar som tar ställning för Israel”, hette det och att medierna får människor att tro att ”alla palestinier är terrorister”. Israels agerande i Gaza kallas för folkmord.   

Det är dock oklart vem som skrivit inlägget. Fridays For Future är nämligen en löst sammanfogad rörelse, inte en organisation. Det finns ingen styrelse, ordförande, firmatecknare, någon vald ledare. Varje lands Friday For Future betecknas som autonoma rörelser, där ungdomar ansluter sig utan att att registrera sig.  

Medan tyska Fridays for Future har tagit avstånd från det internationella Instagramkontots text, så har det svenska kontot valt en mildare kritik. De skriver att de ”tar avstånd från alla former av antisemitism och islamofobi oavsett var och av vem den uttrycks”. Vidare kan man läsa att ”Alla fridays for future-grupper är autonoma och självständiga. Detta och ingenting annat är FFF Sveriges ståndpunkt”. Fokus har ställt frågan till FFF Sveriges mejlkonto om vem som rattar de svenska sociala medierna men inte fått svar.

Men Fokus har fått en annan inblick i rörelsens kärna genom en person som varit med på Fridays for futures resa. Lydia Lifmark är jämngammal med Greta Thunberg och gick med i rörelsen 2019. Två år senare lämnade hon.  

– Jag blev psykiskt utmattad. Till slut kunde jag inte gå dit utan att få hjärtklappning.  

Enligt Lydia Lifmark har FFF alltid lutat åt vänster och målet med verksamheten är inte bara klimatomställning utan en rättvis värld. Hon beskriver hur de behandlade henne när hon ifrågasatte dessa idéer.  

– Det var väldigt skönt att komma dit i början, de var väldigt varma och välkomnande och delade min oro för klimatet. Vi fann gemenskap i att vi alla hade bråkat mycket med, och i vissa fall tagit avstånd från våra familjer, säger Lydia Lifmark.  

– Men med tiden förstod jag att det inte är bra att vara en liten sluten grupp. Man kan säga att klimatrörelsen har likheter med en sekt.  

Hon beskriver hur hon ända sedan hon var liten har känt ett stort engagemang i miljö- och klimatfrågan.  

– På gymnasiet brakade det lös fullkomligt för mig. Jag upplevde att mänskligheten sågar av grenen vi sitter på. Jag fick panikångest i skolan och vände mig till mina klasskompisar och försökte få dem att förstå. Men det enda de var intresserade av var vad det var för lunch i matsalen. Jag kände mig extremt ensam.  

I tvåan på gymnasiet kom hon i kontakt med FFF i Göteborg första gången. Då hade den första stora hajpen kring Greta Thunbergs skolstrejker lagt sig. Rörelsen hade gått över till att arrangera demonstrationer eller delta i befintliga demonstrationer.  

Själva kärnan bestod av ett tiotal ungdomar mellan 16 och 20 år gamla, enligt Lifmark. Det fanns inga definierade regler men kärnan fick hjälp av vad hon beskriver som ”äldre personer” när det skulle planeras demonstrationer och dylikt.  

– Det finns vissa drag i sekter. Man känner att man har en annan världsbild än resten i samhället. Man tror på ett stort hot. Man håller varandra om ryggen. Eftersom din familj och övriga samhället inte delar din världsbild så blir sällskapet din nya familj.  

Ofta pratade de om sin ensamhet och utsatthet och medlemmarna delade med sig om vad som hände hemma i familjerna – när och hur de bråkade, vad föräldrarna sade om klimathotet med mera.  

Men med tiden blev Lydia Lifmark mer och mer skeptisk till den gemenskap hon hade inträtt i. Hon upplevde att det fanns mer eller mindre outtalade krav på hur man skulle bete sig, vilken politik man sympatiserade med och vilka minoriteter och grupper man skulle ställa sig bakom.  

– Jag hade gett mitt allt för klimatfrågan. Jag organiserade demonstrationer, samtidigt som jag ville ha bra betyg. Samtidigt märkte jag hur rörelsen fokuserade på andra politikområden som enligt mig inte har med klimatet att göra.  

Hon upptäckte att det var viktigt att känna till olika begrepp som vänstern och olika aktivistgrupper använde. Ordet ”intersektionalitet” var viktigt för rörelsen menar hon, liksom begreppet ”tolkningsföreträde”.  

– Det blev tydligt att det var en vänsterrörelse. Det gällde att säga rätt saker. Det är så många markörer man måste ha koll på. Bjuder man på godis så ska man vara säker på att det är veganskt godis. Och den som ansåg att människan endast har två kön gjorde bäst i att hålla tyst om det.  

Till slut nådde Lydia Lifmarks skepsis en kulmen. I USA hade afroamerikanen George Floyd just avlidit vid ett polisingripande (i maj 2020) vilket ledde till omfattande och ibland våldsamma protester världen över. Fridays For Future hade vid tillfället en nationell chattgrupp i en krypterad app, bestående av omkring 150 medlemmar, de mest engagerade FFF-personerna i Sverige. En medlem i denna grupp, som Lifmark uppfattade som ledande, drev frågan att Fridays For Future skulle börja samarbeta med Black Lives Matter, en amerikansk aktiviströrelse som arbetar mot polisbrutalitet och strukturell rasism. 

– Jag ville att alla som kämpade för klimatet skulle känna sig hemma i vår rörelse även om man råkade rösta höger eller om man hade konservativa värderingar. Jag tänkte att det skulle stöta bort människor om vi lierade oss med andra politiska aktivister.  

Hon mötte ett massivt motstånd och flera personer i chattgruppen drog sig inte för att kritisera Lifmark inför alla andra. Chattgruppen hade en röstfunktion där man kunde rösta för eller emot förslag som berörde FFF:s inriktning. I den ställdes frågan ”Ska vi samarbeta med BLM?”.  

– Jag tror att jag var den enda som röstade nej. Åtminstone var jag en av mycket få. Jag möttes av en brutal kritik.  

Hon beskriver hur hon försökte få gruppmedlemmarna att förstå och tog sin farfar som exempel.  

– Jag sa att även min farfar är mån om både klimat och miljö trots att han har en lite konservativ syn på kvinnor och har använt n-ordet vid något tillfälle utan att mena något illa. Men jag fick höra att ”Vi vill inte ha sådana personer i vår rörelse”. De dömde ut honom som person.  

Lydia Lifmark fortsatte dock med att försöka få de andra att lyssna. Hon skrev i gruppen att även miljonärer kan vara oroliga för klimatkrisen och miljön och att man inte borde exkludera dem.  

– Det var som en bomb. En ledande person svarade rent ut att ”Jo, miljonärer gillar klimatkrisen. De är i alla fall nonchalanta för krisen kommer inte påverka dem”.  

Enligt Lifmark vände sig gruppen nu mot henne. Hon förklarade för dem att de gärna fick kritisera henne öga mot öga, men att det blev obehagligt när de tillintetgjorde henne inför gruppen.  

– Jag bråkade med min närmaste kompis i gruppen en gång och hon sa ungefär ”Du skiter i om barn dör i fabriker som tillverkar batterier! Sverige och den rika västvärlden har orsakat klimatkrisen och vi ska betala för det!” Men för mig är det inte prioriterat med rättvisa här och nu, utan klimatkrisen går först.  

Lifmark försökte säga att det är en utopisk tanke att uppnåt global rättvisa, samtidigt som man ska rädda jordens klimat.  

– Jag har hört tongivande personer säga att det inte är någon idé att rädda klimatet om världen inte blir rättvis. Och därför måste vi stötta rasifierade, ursprungsfolk, HBTQI-personer och så vidare. För de är underordnade, fattiga och utsatta. De rika i västvärlden är bovarna.  

Det är cirka två år sedan som Lydia Lifmark hoppade av FFF-rörelsen.  

– När jag säger att rika människor inte är onda, så går jag utanför narrativet. Då blir de arga. Jag tycker att det är ett skott i foten som gör att rörelsen inte kommer att växa. Jag vill inte vara en del av en rörelse som är naiv och dessutom elak mot oliktänkande.  

Hon ville ta sitt eget klimatengagemang till en annan nivå och beslutade sig för att läsa vidare till ingenjör i grön omställning. Nu går hon andra året på en femårig utbildning som heter globala system. Så småningom siktar hon på en master inom hållbara energisystem. Sedan hon lämnade rörelsen har hon inte haft någon kontakt med den, men hunnit reflektera mycket över den.  

– De anser förmodligen att jag är vilseledd av högern. Det finns en stark kultur av att ogilla och till och med hata kapitalismen. Jag var den enda som påpekade att vi har mycket att tacka vårt ekonomiska system för. Då säger de ”Vi har inte provat någon annan lösning”. Men jag har undrat vad för annat det är de menar.  

Att Greta Thunberg umgås i kretsar som hyllar terrorism och gör antisemitiska uttalanden tror inte Lydmark är något som Greta planerade, utan att hon råkade hamna där när hon handlade utifrån vad hon kände var rätt.  

– Vad gäller Israel-Palestina-frågan så vet alla att människor dör, och utsätts för orättvisor. Då gör Greta och många med henne vad de alltid gör, det vill säga att bildar sig en uppfattning om vem som är den svaga och sedan tar de ställning för den gruppen. Och att Israel gör fel. Greta och de andra är övertygade om att de kämpar för den goda sidan, och att det är samma sak som att kämpa för klimatet. 

Mattias Wahlström är forskare vid Göteborgs universitet och studerar sociala rörelser, politiskt motiverat våld och polisens hantering av protester. I ett pågående forskningsprojekt fokuserar han just på miljörörelsen.  

– Fridays for Futures engagemang i Palestina-frågan har sin bakgrund i idén om så kallad klimaträttvisa där klimatfrågan inte främst handlar om meteorologi, utan om vem som är ansvarig och vem som drabbas, säger han.  

Rörelsen använder termer som ”globala syd” och ”globala nord” när de beskriver att rikare länder på norra halvklotet orsakar lejonparten av klimatutsläppen medan länderna på södra halvklotet proportionellt sett drabbas hårdare av de negativa konsekvenserna.  

– Det är där man kan finna förklaringen till att rörelsen i allt större utsträckning har blivit engagerad i frågor som rör kolonialism och dess rasistiska historia, och därmed också samarbetar med andra organisationer med liknande agenda, säger Mattias Wahlström.  

Det är också där man finner bakgrunden till engagemanget i Israel-Palestina-konflikten som i allt väsentligt finner sin näring i frågor som rör västerlandets överlägsenhet och kolonialismens offer.  

Även Mattias Wahlström är tydlig med att Fridays for Future inte är en organisation. Det är just en rörelse. Som sådan springer den till stor del ur fristående protestkampanjer och har tagit sig olika former i olika delar av världen.  

– Du kommer aldrig hitta någon enskild person som kan svara för hela rörelsens utveckling eller inriktning. Med en så lös organisering blir också beslutsfattandet mindre transparent och ansvarsutkrävandet svårare när något anmärkningsvärt uppmärksammas.  

För utomstående är det alltså otydligt vem eller vilka som står bakom ett specifikt twitterkonto när det under rörelsens flagg görs uttalanden som väcker känslor.  

– I en formell organisation är beslutsvägarna tydligare. Det finns alltid någon att ställa till svars någonstans i beslutskedjan och det finns alltid en person som är ytterst ansvarig. Greta Thunberg är en ikonisk representant för FFF, men har aldrig varit dess formella ledare. På samma sätt har FFF i andra länder fått olika talespersoner helt oberoende av Greta Thunberg, säger Mattias Wahlström.  

Att rörelsen börjar samarbeta med andra organisationer med budskap om social rättvisa är också något som växer fram organiskt, menar han. Som när BLM och FFF började samordna sina demonstrationer – liksom när palestinademonstranter och miljöaktivister nu deltar i samma sammanhang.  

– Rörelserna har stora plattformar redan och då kan det finnas incitament för den ena organisationens att få del av den andra organisationens plattform och därmed uppnå en större exponering.  

När rörelsen var som störst 2019, cirka ett år efter Greta Thunbergs första skolstrejker utanför riksdagshuset, lyckades den få stora organisationer med på kroken. Företrädare från Svenska kyrkan i Limhamn drog sig till exempel sig inte för att kalla Greta Thunberg för Jesu efterträdare på jorden.  

Så kom pandemin och med den ett avbräck för Fridays for Future, menar Mattias Wahlström.  

– I någon mån har den inte återhämtat sig från den nedgången. Men alla rörelser har en popularitetskulmen, så det är egentligen en typisk utveckling.   

Har Greta Thunberg blivit utnyttjad av rörelser som hon inte har kontroll över? 

– Greta är ju vuxen och hon kan förväntas stå för sina ställningstaganden. Men man kan mycket väl tänkas att det finns ett ökat tryck på henne att ta ställning från olika disparata håll. 

FOTNOT: Fokus har sökt de presspersoner som anges på FFF:s hemsida, Anton Foley och Linna Gadde, för att svara på frågor, men de har inte återkommit. Fokus har även utan framgång försökt nå Greta Thunberg.  

***

Läs även: Greta Thunbergs gloria har trillat av

Läs även: Att försvara en massaker