Fokus rankar Sveriges högskolor

En strid ström av människor följer rulltrappan från pendeltåget och upp på gångbron mot Södertörns högskola i Flemingsberg. En halvmåneformad modern byggnad, granne med det mer slitna, Huddinge Karolinska sjukhus.

En halvtimme därifrån, på Sveavägen i centrala Stockholm, ligger den diskret blekgula sekelskiftesbyggnad som hyser den traditionstunga Handelshögskolan. Det är två skilda världar: En elitskola som placerar sig högst upp i Fokus högskolerankning, och som även placerar sig högt i internationella sammanhang. Och en ganska ny högskola placerad i mitten i Fokus rankning, som kommit till som en medveten politisk satsning för att nå ut till en ny målgrupp – de som inte är vana vid högre studier – och som inte hävdar sig på Europanivå. Ännu, i alla fall.

Men i Fokus parallella rankning, baserad på indikatorer som social bredd i rekryteringen och jämställdhet i stället för traditionella akademiska kriterier, ges däremot en helt annan bild: Södertörn placerar sig högt upp i listan och Handelshögskolan långt ned.

– På sikt är detta en farlig utveckling, menar Thorsten Nybom, professor i historia, som tillsammans med kollegorna Stig Forneng och Ingemar Lind gjort Fokus rankning.

– För hur går det med nytänkandet när 30 procent av skolans studenter kommer från Oscars församling i Stockholm och de resterande från villasamhället i Danderyd?

Handelshögskolan har ofta blivit kritiserad för både sin snäva rekrytering och sitt svaga jämställdhetsperspektiv. Gamla historier om hur kvinnliga förstaårsstudenter fick servera äldre studenter på spritindränkta herrmiddagar på skolan präglar fortfarande den bild många har.

Men handelsstudenterna Luisa Orre och Emad Zand är trötta på kritiken om bristande jämställdhet.

– Här får alla vara som de vill och atmosfären på skolan är mycket inkluderande. Det är dina prestationer som räknas, säger Emad Zand, som själv är andra generationens invandrare med rötter i Iran.

Rekryteringen har breddats – även om studenternas namnskyltar på en slumpvis utvald lektion visar att tre av studenterna bär namn från den svenska adelskalendern.

– Så länge som variationen mellan könen hos de antagna rör sig mellan 40 och 60 procent är vår målsättning uppfylld och då tycker vi inte att vi har något problem med jämställdheten på studentnivå, säger Handelshögskolans högskoledirektör Lars Burstedt, som samtidigt understryker att det är viktigt att nå ut brett.

– I alla olika grupper i samhället finns duktiga människor med höga betyg. Problemet är att de inte känner till Handels och därför inte söker.

För att informera om sin verksamhet har Handels sedan några år tillbaka studentambassadörer som åker ut och berättar om skolan och om hur det är att läsa där. På så sätt hoppas man hitta ut till nya grupper.

– Vi har märkt att exemplens makt är stor, säger Lars Burstedt.

Han menar också att det finns en svårighet med de traditioner som finns på skolan. Utbildningarna syftar till höga positioner inom näringslivet och det har länge varit ett mansdominerat område. Därför tilltalar det fler män att söka hit vilket förstås påverkar könsfördelningen.

Samtidigt kan man naturligtvis argumentera tvärtom, att så länge Handelshögskolan inte arbetar mer med jämställdhet kommer rekryteringsbasen för chefer i näringslivet att fortsätta vara smal och mansdominerad.

På Södertörn är läget radikalt annorlunda. När skolan grundades 1995 hade den som uttalat uppdrag att bredda den etniska och sociala mångfalden inom den högre utbildningen. Kvinnor dominerar på grundutbildningarna och bland skolans doktorander, medan männen dominerar bland lärare (53 procent) och professorer (72 procent). I en granskning av Högskoleverket gjord förra året, fick skolan faktiskt kritik för passivitet i jämställdhetsfrågor.

Jämställdhetsrådet på skolan har inlett en översyn av alla kursplaner för att få en uppfattning om i vilken grad genusperspektivet präglar utbildningarna.

– Ambitionen är förstås att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela skolan, säger Helene Carlbäck, docent i historia och ordförande i rådet.

Men Emad Zand och Luisa Orre på Handelshögskolan är nöjda med sin utbildning, och väl medvetna om att de utgör en liten utvald skara. Deras perspektiv går långt utanför den svenska arbetsmarknaden.

– Studierna blir vad du gör dem till och jag har alltid velat framåt. Mina föräldrar frågade aldrig om jag ville plugga, utan bara vad, säger Emad Zand.

– Jag sökte faktiskt till Södertörn också. Men på något sätt var den skolan för oprövad jämfört med Handels, säger Luisa Orre.
Hon känner sig inte särbehandlad som kvinna heller.

– Jag tror det är dumt att föreställa sig att man skulle ha sämre chanser. Tjejer blir alldeles för ofta stämplade som offer.

Hon gick internationella programmet på gymnasiet och fick upp ögonen för skolan via den informationsbroschyr om utbildningsprogram som Högskoleverket skickade ut till alla gymnasiets avgångsklasser.

Det året arrangerade Handelshögskolan också informationskvällar för enbart tjejer och det var det mötet som övertygade Luisa Orre om att det nära samarbetet med näringslivet är viktigt.

Sabine Pettersson är vice kårordförande på Södertörn. Hon tycker att Södertörns små undervisningsgrupper har varit ett bra sätt att ta till sig studierna. Lärarkontakt är viktigt, men kanske inte att de är disputerade.

– De bästa föreläsarna jag har haft har varit doktorander som brunnit för sin uppgift.

På Södertörn arbetar man på många sätt, utöver det akademiska, med att göra skolan tillgänglig för många. Det ingår att alltid ha ordentligt med alkoholfria alternativ bland dryckerna vid olika evenemang, servera mat fri från fläsk och att lägga så många aktiviteter på dagtid så att även de med barn kan delta så mycket som möjligt. Så ser det inte ut på Handels. Där kan grupparbeten pågå till långt inpå småtimmarna.

Frågan om vad som är kvalitet i utbildningen får delvis olika svar beroende på vem man frågar, och vad man vill uppnå. För Emad Zand är svaret givet:

– Att ha tillgång till de bästa lärarna och få bra kontakter med kommande arbetsgivare, säger han.

I Sabine Petterssons svar ingår rättviseaspekten.

– Det är viktigt med små undervisningsgrupper och entusiasmerande lärare men också att alla känner sig välkomna. Att få tillgång till högre studier är faktiskt en rättighet och det ska inte bara familjestrukturer ligga bakom. Människor är och ser olika ut. Det är en kunskap som alla borde få med sig ut i arbetslivet.

Manlig dominans

Ju högre upp i den akademiska hierarkin desto mindre jämställt, visar rapport från Högskoleverket.

Av dem som antas till högskolor och universitet är 57 procent kvinnor. På forskarutbildningen har andelen minskat till 46 procent, och sedan börjar sållningen på allvar: 42 procent kvinnor erövrar en forskarassistenttjänst, 39 procent blir lektorer och endast 18 procent når fram till en professorstitel.

– En orsak kan vara att doktorander befinner sig i en beroendesituation till dem de blir handledda av, säger Gunilla Jacobsson på Högskoleverket som ansvarat för studien. Det måste »klicka« mellan personerna för att man ska få en chans att gå vidare.

Det här är ingen ny diskussion men expertisen verkar vara oense om hur man ska lösa problemet. En del förordar en kvotering av kvinnor till högre tjänster i universitetsvärlden. Andra hävdar att det kommer att ordna sig av sig själv när kvinnorepresentationen ändå sakta ökar. Men inte mycket talar för en sådan utveckling. Enligt Högskoleverkets rapport borde antalet kvinnliga professorer kunna nå 34 procent år 2030.

Rapporten visar också att ämnesvalen blir alltmer uppdelade mellan könen. Det är främst inom humaniora och medicin som kvinnorna blir fler, medan antalet kvinnliga professorer kommer att minska inom teknik och naturvetenskap och stanna på under fem procent.

– Att det blivit så inom teknik kan man förstå även om det inte är bra. Där är kvinnorna redan förlorade. Värre är det med naturvetenskap. Där är det trots allt fler kvinnor än män som är antagna på grundutbildningen, säger Gunilla Jacobsson.

Kriterier för den traditionella rankningen

Lärare: Andel disputerade lärare; andel professorer av lärare.

Grundutbildning: Antal studenter per lärare; prestationsgrad; Rörlighetsfaktor; etableringsgrad på arbetsmarknaden.

Forskning: Forskningsanslag/disputerad lärare; Andel forskning av lärosätets totala kostnader; Andel konkurrensutsatta forskningsmedel av total forskningsfinansiering; Andel studenter som övergår till forskarutbildning, vägd; Antal disputationer per professor.

Bibliotek: Bibliotekets anslag från moderorganisation som andel av lärosätets totala omslutning; Förvärv (tryckt material och elektroniska resurser) dividerat med antal studenter.

Studentomdöme: Studentranking; Studenternas nöjdhet.

Studenter: Antal förstahandssökande per antagen; Andel med högskoleprovsresultat över 1,1 av alla provresultat; Andel nya studenter (högskolenybörjare) som inte kommer från lärosätets län; Andel examinerade studenter som har studerat utomlands minst en termin; Andel studenter som finns kvar vid lärosätet andra året av studierna; Andel av högskolenybörjarna som har avlagt examen (alternativt uppnått 180 högskolepoäng) inom sex år.